Paiiiiin! X@#"@

Fasen vad jag är less på värk, värk i alla dess former. Har ni någon gång varit tvungen att fylla i ett papper med en ritad kropp på? Ja, då vet ni kanske vad det är jag pratar om. Man ska nämligen skriva in var i kroppen man har ont och hur man har ont. Huggande smärta, molande värk, stickande och brännande smärta eller tryckande eller eller....

Hur jädrans många sorters smärta finns det,

räcker det inte med att det gör ONT?

Efter en snabb besiktninga av denna embarmeliga kropp inser jag att det enda stället jag inte har ont på är nog vänster ben. Nacke och bröstrygg = tryckande smärta. Fingrar och händer = nästan brännande smärta. Axlar = definitivt brännande smärta. Röven = sittsår, nästan, men okey, svidande smärta då. Revben = min manliga bukfettma trycker på, måste vara nån typ av tryckande smärta. Höger ben = ja, vad kallar man den skiten, ONT. Sen har vi fotleden = skavsår inne i benet eller hur sjutton man nu ska förklara de. Ben skaver mot ben - tandgnissel. Att klia sig på ryggen är lönlös för dit får jag inte armarna. Men jag klarar av att klia mig på rumpan, man får vara glad åt det lilla.

(det är ett rent önsketänkande att det är jag på bilden utan sittsår i baken och med midja)

Var till en ny sjukgymnast idag, för axlarna. Får inte komma till samma som för benet, lustig sjukvård vi har. Men, men, han hade precis som många andra ingen aning om vad min sjukdom handlar om. Han hade aldrig hört talas om den ens. Men, till hans favör, han erkände det. Så första tiden fick jag berätta och förklara och sen förklara lite till om hur min kropp funkar och vilka bieffekter den haft. Men han lyssna och frågade, gudars vad skönt. Man får redan där lite förtroende för han.

Han vill så gärna sticka i mig med sina jäkla nålar. Och det är väl bara att testa och se, funkar det så funkar det. Men han var inte så glad över att jag hade min rullator att gå med. Han kom fram till att behandlingen under rådande omständigheter bara skulle leda till konstgjord andning. Eller som en kompis skriver på sin blogg, du vet vem, som att ösa en båt när den ligger kvar ivattnet. Totalt meningslöst i långa loppet men funkar för en stund. Har haft sån värk i händerna senaste veckorna så han ska nog få sticka lite där med, hade jag tänkt. Har ju hjälp förr så de kan ju inte skada.

Så nu har min nya sjukgymnast kommit på att han kanske har en lösning på problemet. Jag kan ju inte sluta gåträna och samtidigt så kan jag inte gåträna med rullator eller kryckor för axlar/nacke. Han ska hänga upp mig i en sele ovanför ett gåband och där ska jag gå och gå och aldrig komma till dörren. Jag ser hur man hänger som värsta .... ja inte vet jag. Men va sjutton, måste ju prova. Men va snyggt när den manliga bukfettman hänger ut mellan alla snören och prylar. Nä, får nog börja om med Low Carb igen. Sket sig ju i påskas när farmor dog. Jag som varit så duktig i 3 veckor, bara fuskat en gång när jag och Katta hade lite tjejmiddag. Och gott var det, farligt gott, med potatisgratäng och sånt. Mmmmmmmmmm. Det är bara att bita i det sura äpplet igen och påbörja en ny avprogramering från socker.

Och gör jag det samtidigt som jag ska hänga i luften och gå och sen träna i bassäng i sunderbyn, ja då jäklar finns det hopp för sommaren. Även om jag inte kan ta mig till en strand, inte någon som jag gillar i alla fall.


Men jag funderar på om jag skulle vänta med att börja med Low Carb till nästa vecka. Ska på konferens i helgen i Umeå. Sitter ju i styrelsen för RBU (rörelsehindrade barn och ungdomar) och vi ska dit hela styrelsen. Det är gemensam middag och allt, fika och lunch och fika och hotellfrukost. Nä, det får bli nästa vecka.

Vad är då RBU. Jo, det är den förening som jag är med i för mina killars räkning. Alla kan bli medlem utan att ha ett funktionshinder. Man kan bli medlem för 300:- per år eller ge ett bidrag. Få se, 300:-, vad kan det vara värt? 6 paket cigaretter, NSD i brevlådan i ca 1 1/2 månad, besiktning av bilen, grabben har mer i månaden, 15 enkelresor med llt för vuxen.......