Blondiner

Jag är bara tvungen att göra ett litet tillägg idag. Läste precis i Expressen att älgar och blondiner är de som lockar hit mest turister.

Ja ha tänker då ni, men vänta bara.

Det har ju stått en del om att kroniskt sjuka ska betala mer i skatt för att de kostar sjukvården mer pengar än friskta, hepp.

Det har även stått att feta människor ska betala mer för att de kostar mer pengar på många vis, hupp.

Sen har det stått att rökare ska betala mer i både hyra och skatt. Röken förstör lägenheterna och stör grannarna och sen drabbas de av fler allvarliga sjukdomar osv, prupp.

Nu kommer det.....




Jag tycker att då ska blondiner betala mindre i skatt för att de är en av de största anledningarna till bra turistnäring. Förra året omsatte turistnäringen 244 miljarder och hade ca 160 000 heltidsanställda. De ni, de har vi blondiner att tacka för =)))))

Sen när det gäller detta med sjukvården.

Blondiner sägs ju ska ha roligare än andra. Sen säger man väl att ett gott skratt förlänger livet. Då kan man ju fundera på hur länge blondiner ska leva och dessutom måste de ju vara friska för att leva länge. Borde inte då Blondiner ha lägre skatt för de kostar mindre för de är inte lika sjuka för att de skrattar så mycke?????

Det var det. Allt för denna gång. Återkommer när jag kommer på något mer

Lurendrejeri..

Har ni Comhem eller funderar ni på att skaffa det. Kolla då upp allt och då menar jag allt.

Har haft Comhem i några år nu och fungerar felfritt kan man väl inte säga. Men nu jävlar tog de priset. I slutet på januari i år ringde en kille därifrån och tyckte jag skulle byta upp till snabbare bredband. Och de var ju såååååå bra. Det skulle bli samma kostnad första 6 månaderna och sedan ordinarie pris. Jag skulle käna några hundra på detta. Jag hoppade på innan jag ens funderat klart. Nu tog jag mig i alla fall en funderare någon dag senare och insåg att nä, detta vill jag inte ha. Ringde Comhem och förklarade att jag ångrade mig och ville ha kvar det jag hade. Nice, de skulle ordna detta omg.

I dag när jag gjorde räkningarna så inser jag att de höjt min kostnad med 100:- i månaden. Hmmm, vad är nu detta. Kollade upp på deras hemsida och till min förvåning så insåg jag att jag betala mer per månad än vad de går ut med som ordinariepris. Ringde dit och fick prata med någon kille som inte kunde hjälpa mig. Han kopplade mig till någon Emma.

Nä, de priser som finns på hemsidan är kampanjpriser som gäller under sommaren. Vad då, det står ju ingenstans. Inte ord om kampanjpriser så lång ögat når. De står som de ordinarie priser som Comhem har. Går man in på deras hemsida och vidare till bredband så står det inte ett ord om någon kampanj eller att detta är ett special pris. Jo, men nu hade tydligen jag hoppat på en kampanj i januari och då var ordinarie priser 299:- per månad och jag fick det för 199:- per månad i 6 månader. Jamen hallå, hade någon sagt att jag skulle betala över ordinariepriset resterande 6 månader så hade jag ju aldrig gått med på det. Är de dum eller.....?

Det är kampanjpriser endast under sommaren...... och var står det då? Det står som deras ordinariepriser. Inte ett ord om något annat. Undra hur många andra det hinner lura på detta vis. Måste man inte informera om detta? Finns det inte en lag om hur man marknadsför sina tjänster och att man måste informera vad och under vilka villkor dessa priser gäller?

Hon visade sedan på att ordinariepris per månad om man inte har bundit sig är 319:-. OCH, jag har ju bundit mig till Comhem. Men nä, det gällde inte mig. Och vem går in på denna prislista? Man går väl in där man har intresse, på TV om man ska ha det och bredband om man ska det. Där står ju alla priser och ett ord om något annat. Antar att fler än jag tror att detta är de ordinariepriserna.

Så det som var så lyyyyysande från början blev inte mycket att hänga i granen. Jag skulle ju spara minst 600:- som killen sa, vilket jävla svammel. Jag betalar idag för bredband Large och får medium................oooooo, vilken bra affär.

Ja ja, denna tanta fick det att framgå som att jag fick skylla mig själv. Och det kanske jag får men jag säger det Comhem, ring inte mig jag ringer er hädanefter.

Jo, jag måste bara berätta. När denna Emma svarade så presenterade jag mig och förklarade mitt ärende. Hon ville då ha mitt personnummer eller kundnummer. Jag började då med 2460..

då avbryter hon mig och frågar om det är personnumret jag nämner. Hallå tanten, vem sjutton är född 2460. År 1924 månad 60, skrattretande. Och hon ska jobba med teknik, siffror och människor. Kanske skulle sätta henne och sortera gem i en skrubb.

Sara Sjöström, hurra hurra

Ja, vad säger man om denna 15-åring. Världsrekord på 100 meter fjäril. Messade min son omg och har förklarat att nu blir det hårdträning. Han har inte svarat än.....undra varför?

Hans tränare sa på träningen i december 2007.

"Hade en toppsimmare haft så många olyckor som din grabb haft i år så skulle de lagt av. 2 frakturer och 1 rejäl stukning plus en massa andra skador. Halsflussar, allergier och fästingbett. Men han har hämtat upp allt och dessutom förbättrat sina tider"

Hon måste ju mena att han har någon typ av talang eller.....? Synd bara att han inte har insett det själv. Fast jag förstår att han inte tycker att det är kul att vara med på styrketräningen. Han kan ju inte göra allt som de andra kan och då känner han sig annorlunda. Vi har provat att köra styrke hemma men det sitter långt inne. Men bara man får igång han så är det inga bekymmer. Synd bara att hans pappa inte bryr sig och får han att träna där oxå. Inte bara för simningen utan även för att stärka hela hans kropp.

Vi har ju tränat här hemma tidigare när han inte hade kontroll på benen för att muskler och leder var stela. Han skämdes för att springa i skolan för att han sprang sämst. Dessutom så stömla han över benen när han sprang eller gick lite snabbare. Men han fick se att det lönade sig. Trots att han bara tränade varannan vecka hos mig så den hösten insåg han att han inte sprang sämst nå mer. De var en av de få gånger jag sett hur stolt han var över sig själv, det lös i hans ögon när han kom hem och berättade: Mamma, jag springer inte sämst nå mer. Då hade hans mamma tårar i ögonen.

Det är denna känsla jag vill att han ska känna när han kliver upp ur bassängen efter en tävling. Lite stolt var han ju efter sista tävlingen, 3 guld. Ok, jag var oxå ganska stolt. Han har i de sista tävlingarna slarvat med både arm och bentag och andningen och därför har tiderna varit där efter. Jag har påpekat detta för han och försökt få han att tänka själv. Denna gång så tänkte han själv och det gav resultat. Han putsade tiderna i alla grenar han stälde upp i. Hoppas han kommer ihåg detta till hösten när simningen börjar igen och sen ska det hårdtränas på starterna. Han förlorar mycke tid där för det är hans akilleshäl.

Oj då, sitter och ser simning nu och det kom in en massa herrar just. Fasen vilka kroppar de har men det kan jag nog inte som mamma ha som argument till att fortsätta simma. Får involvera hans tjejkusiner till det, hmmmmmmmmm.

Pratade med hans gamla tränare i den vevan när han gjorde illa sig mycke om handikappsim. Men nä, tyckte hon, dina pojkar är alldeles för friska. Det är ju skönt att höra =) Men ska han börja skada sig igen så kan det vara kört. Ju äldre han blir desto sämre är återhämtningsförmågan. Men det är ju bara att hålla tummarna och samtidigt inse att ibland kan det vara skönt att man kan nyttja båda världarna ifall man måste. Men än så länge så är han "frisk". De finns de som har varit med i handikapp-OS och med vår diagnos så jag vet att det går.

Men lite kul skulle det vara för hans egen skull om han kunde få vara stolt för den han är. Ha ett dolt funktionshinder och samtidigt slå "friska" simmare. Man får väl kanske hålla koll på vilka tider som gäller för handikappsimmarna. Kanske större chans att ta medaljer där och att kunna tävla utomlands. Jag vet, men man ska sikta högt om man ändå ska sikta.

Nä, man ska vara glad så länge man får vara frisk även om man är sjuk. Men för hans självkänsla skulle det vara bra med lite framgång i den "friska bassängen".

Just det, det skulle ju handla om Sara Sjöström. Detta under till snorunge. Spöa skiten ur alla damer och dessutom slå ett gammalt världsrekord och då har inte tjejen ens tagit VM medalj än. Finalen simmar hon i morgon och gudarna vet vad hon kan göra åt platser och tider. Hoppla, nu ska hon simma 4x100 meter frisim. Håller tummarna och återkommer när det är färdig simmat.

Ja, mot Holland och Tyskland är det inte mycket att göra och Sara höll Sveriges 4:de plats men sista simmaren för sverige tappade så de blev 5:a. Så kan det gå.

Funderade lite, för att förstå detta med Sara. När Alshammar var med i sitt första VM 1994 så föddes Sara och nu ställer de upp i samma VM. Eller att Lars Frölander är 20 år äldre och även han tävlar i samma VM. Så det där med att ha mer vana kanske inte alltid stämmer, vem vet.

En liten notis bara. Ni vet simmaren från America, Michael Phelps. Den största simmaren genom tiderna har ADHD. I Sverige läser man bara i tidningarna om att ADHD är för bråkiga ungar, missbrukare och kriminella. Det finns även de som har förlorat arbetet när chefen fått veta att personen lider av ADHD. Inte är det konstigt att barnen skäms för sina diagnoser. Tänk om folk visste att Phelps har det och att de fick se att man kan leva och lyckas här i livet trots en negativt laddad diagnos.

Åsa Vilbäck eller Dr. Åsa

Läste i Aftonbladet precis om Åsa Vilbäck. Himlans vad skönt med en läkare som vågar säga emot andra läkare. Som vågar peka på de brister och fel som är inom vården. Denna gång tog hon upp detta med att det inte finns någon uppföljning. Ja, alltså om vården som patienterna fick funkar, mediciner och sånt.

Själv blev jag ju utskriven/friskförklarad från ortopeden utan att kunna gå, osteoporos i kroppen, en fotled som är konstant svullen och värker och slut i axlar, nacke och armar. Inge mer sjukskrivning, nä nu är jag tydligen frisk. Jag som trodde i min enfald att man skulle vara frisk när man blev utskriven från läkaren, friskförklarad. Men nä, det blev jag inte utan de förklarade att nu kunde de inte göra mer för mig. Ingen förklaring om var och vem som ska hjälpa mig, hjälp till självhjälp. Nopp, det får jag leta efter själv.

Var tvungen att uppsöka vårdcentralen för att få hjälp. Vårdcentralen, hallå. Om inte ens ortopederna kan nått om min diagnos hur sjutton ska läkare på vårdcentralen kunna hjälpa mig. Nu har jag turen att det finns 1 bra läkare på min vårdcentral som lyssnar på vad jag säger. Även han tyckte att det var konstigt aggerande från ortopeden. Jaha, som om det skulle hjälpa mig, skulle inte tro det.

Men för att återvända till allt. Att en läkare säger emot andra läkare/vården öppet i en stor kvällstidning.......det är mega stort. I mitt fall är de så himla många läkare och kringpersonal som håller med mig ang bemötande och liknande. Men säger det något till någon annan läkare, nä. Finns tydligen en tyst regel inom vården, man klagar inte på andra inom samma yrke eller skiter i eget bo eller biter den hand som föder. Men om det ska vara så så gör de ju inte det som de är där för. Ser till patienternas bästa. Förbättrar de som är fel.

Vad säger detta om läkarkåren i Sverige? Jo, de är ena fega kräk, egojävlar som bara bryr sig om sig själv. När de skiter i vad Socialstyrelsen skriver och säger. Att det fungerar så inom andra yrken är ju en sak, det är väl allmänt känt att man inte får säga emot chefer. Men va sjutton, Sverige skriker ju efter läkare. I dag kan ju vilken läkare som helst få arbete så länge du har läkarlegitimation, knappt det ens i vissa fall. Det är ju läkarna som styr och ställer med feta löner som tack för att de finns. Vet en läkare som har över 50 000 kronor i månaden. Vad han har ut med all övertid, ja säg det. Sen har vi ju dessa stafettläkare, jag säger bara vojne vojne. Fega och egoistiska jäklar ska inte ha nått. Sätt dem i skamvrån tills de inser varför de blev läkare. För inte var det väl för lönen och att kunna arbeta i en skyddad verkstad.

För så är det väl, en skyddad verkstad? De kan bete sig lite hur de vill, de får tom arbeta kvar om de gör så stora fel att någon dör. Skulle de inte passa så de får sparken så får de nytt jobb var som helst i sverige. Hur många läkare tror ni går arbetslösa? Nada, non, ingen. De är lite som att jobba åt Samhall, skyddad verkstad. Gör de något fel och patienten påpekar detta så står de flera kollegor som klappar läkaren på ryggen och säger att han har gjort rätt. Det är patienten som gjort fel. Som när en överläkare kan ifrågasätta ifall en patient känner efter för mycket bara för att läkaren inte vet vad det är. Eller när en läkare inte ens ids läsa patientjournalen innan han träffar patienten och allt blir fel. Eller när en läkare vägrar lyssna på en patient bara för att läkaren ska kunna mer och patienten är inte utbildad och ska därför veta mindre.

Gick igenom gamla papper som jag var tvungen att rensa ut, pärmarna var fulla. Hittar ett gammalt papper från Folksam. Har en försäkring där för olyckor och sånt. Jag får naturligtvis inte någon ersättning pga skador som beror på min diagnos, men det är inte förvånande. I Amerika får de inte ens en försäkring. I min försäkring så är det mesta reducerat till ca 70%. Tror ni att min räkning är reducerad? Nä, jag ska betala lika mycke som andra men får 30% mindre i ersättning. Rättvist, skulle inte tro det.

Är inte livet underbart? Sedan landstinget tog över kostnaden för speciallisttandläkaren 1999 så är jag numer frisk när det gäller följdsjukdomen i tänderna. Att jag gett det till mina söner är icke av intresse, de har ju gratis tandvård i alla fall. Enligt en läkare som vi hade när min son gjorde illa sig så kan tydligen vår diagnos gå över....? Och enligt ortopederna nu så är jag ju frisk efter sista olyckan. Ansökte om handikappersättning från Försäkringskassan. Men nä, jag är tydligen inte handikappad enligt dom. Fast tydligen så handikappad att jag fick bidrag till en bil.

Med andra ord, ingen OI, ingen DI och fullt rörlig. Konstigt då att Folksams läkare anser att jag är sjuklig och ska ha mindre ersättning. Undra vad deras läkare vet som ingen annan vet? Nä, deras läkare gör en generell bedömning efter diagnoser som jag tydligen inte har enligt vissa.

Vilken jäkla tur att jag vet vad jag har själv. Synd bara att man inte får den hjälp man har rätt till och behöver. Och det är bara jag. Betänk att det finns tio tusentals personer med små och okända handikapp i Sverige som inte får rätt vård. Och då gäller det bara läkare. Tänk på alla andra som är inblandade i en handikappad persons liv, många idioter finns det där ute, tyvärr.

Heja Åsa Vilbäck, sätt dit dessa egotrippade, överbetalda, fega läkare som jobbar inom dessa skyddade verkstäder. Det verkar ju inte hjälpa att patienterna själva pekar ut, beklagar sig eller anmäler. För någon bättring blir det inte.

Mot nya okända mål...............

Ja, då är det bara att bita i det sura äpplet och inse att vi bor fel. Nä, inte fel geografiskt, alltså i det hela stora. Utan att lägenheten är fel på mer än ett sätt.

Det finns ju ett litet förråd mellan grabbarnas rum som jag gjort om till mitt sovrum. Snodde en 60 cm remsa från deras rum så nu har jag ett rum på ca 8-9 kvadrat. Har ju inte en 180 cm säng utan klarar mig med 120. Några garderober ryms också. Sen har jag i väggen mellan den ena grabbens rum och mitt satt 2 stora fönster så det är dagsljus i alla rum. Problemet är att jag måste gå genom grabbens rum för att ta mig till mitt. Sitter/går man som jag så blir det jäkligt knöligt, speciellt när han har gått och lagt sig.

Jag vet att jag har det bra där jag bor, egen ingång och 2 altaner. Men egen ingång är ett problem. På sommaren ska man vattna och sköta om och på vintern skotta. I vintras kom jag inte alltid ut när jag ville utan var tvungen vänta tills min son slutade skolan och kunde komma förbi.


Tyvärr känner jag att kroppen säger ifrån mer och mer. Den orkar väl inte hur mycket och hur länge som helst. Och det är tråkigt för jag trivs med läge och allt. 75 meter till skolan och vårdcentralen. Inga direkta backar till affären. Har sol på någon av altanerna hela dagen, mmmm. Men ändå, altanmöbler och saker ska förvaras på vintern. Har man som jag ett förråd på vinden ja då är det kört. Och alla extra förråd som man kan hyra är i källare, bara trappor. Behöver jag tvätta en matta så ligger tvättstugan i källaren, mera trappor. Parkeringsplatsen ligger några hundra meter bort och det tar ett tag för mig som inte är någon rallystjärna.

Nä, tänk om jag hade fått vara frisk. Jag som trivs och hade så många planer för att fixa här hemma. Nu är det bara att sitta och titta på allt som behövs göras. Altanen på baksidan behöver byggas om och ett förråd för förvaring av utesaker behövs byggas, dyyyyyyrt. På framsidan behöver jag bygga ett trädäck så att man tar sig ut om man ska sitta i rullstol igen. Tänker inte sitta inne och titta ut i nästan ett år till, nä de tänker jag inte göra om. Sen har vi alla saker som jag hade påbörjat innomhus innan jag gjorde illa mig. Måååånga saker är det, huga buga.


Till råga på allt så ska grannen ovanför sälja och när man inser hur mycket lägenheterna har stigit så blir man än mer sugen. Kollade upp terassen, pris och lägenhetsplanering. Fasen, det skulle ju bli skit bra. Räcker med en 3:a där. Vardagsrummet är så pass stort att man kan göra ett litet sovrum åt mig, med eget fönster och dörr ut till hallen. Inge mer gena genom grabbens rum. Med andra ord, alla får varsitt rum med både fönster och dörr. Grabbarna skulle få varsitt rum som är normalstora. Och det finns fönster på toan, ha, inga mera utbrott om att det luktar där inne.

Inga fler rabatter som måste vattnas, jo fast betydligt mindre. Det finns förråd i direkt anslutning till lägenheten, 10 kvadrat varmförråd. Snacka om lyx. Tvättstugan ligger nära och på markplan och carporten runt hörnet.

Nackdelen, jo det är en jäkla brant backe ner till skola och affär, inte bra på vintern. Eller sommaren för den delen när lilleman ska cykla iväg. Rally-Harry ni vet. Sen kostar den ca 1100:- mer i månaden, vilket inte jag har råd med. Skulle jag däremot få mer för min lägenhet än vad den kostar så kanske man skulle slippa lite lån. Nu har jag inte så mycke lån där jag bor idag, tackar. Så det jag betalar totalt i dag, hyra och lån är vad bara hyran är där uppe.

Men helst skulle jag vilja ha ett litet hus som passar just mig och de mina och för våra behov. Har idag ca 76 kvadratmeter och mer behövs inte. Jo, kanske lite till. Kanske 90 kvadrat räcker. Nackdelen med ett litet hus är att det inte finns några där jag bor och att jag skulle ha kvar bekymret med att skotta och vattna och altaner och och och

Nu till hösten ska jag försöka hitta någon som vill anställa mig. En gammal tanta med rullator, ha hur lätt blir det? Ska ta ett snack med arbetsförmedlingen om att få lönebidrag från dem, alltid något jag kan locka en framtida arbetsgivare med.



Skulle nu inte detta gå så hoppas jag att det finns någon miljonär där ute som läser min blogg och vill ge ett bidrag till en stackars handikappad ensamstående arbetslös mamma med 2 funktionshindrade pojkar. Har upptäckt att det finns flera från bla. Amerika och Tyskland som varit in här, de ni, inte illa pinkat. Kanske ska skriva detta på engelska också, finns kanske fler miljonärer i Amerika än i Sverige. Även om jag är född Schörling så är jag inte släkt med en av Sveriges rikaste, Melker Schörling. Snacka om otur i oturen.... Men, jag tycker faktiskt att min farfar är lite lik han. Får nog kanske släktforska lite, he he he.


Men men, synd att klaga. Har bra vänner, solen skiner, värktabletter precis inköpta, ungarna bråkar inte allt för mycke och ska snart i väg på läger. Det finns de som har det värre.

Jo, läste i Aftonbladet om nån kille som lurat en massa människor med att han hade en hjärntumör. Skateboardstjärnan Tony Hawk, Demi Moore och Miley Cyrus är bara några av de som engagerat sig. Skulle kanske skriva på engelska i alla fall. För jag luras inte, jag har ju det jag har och jag har det som jag har det. För killen strömade gåvorna in. Det behöver det inte göra för mig, bara lite =)


Läste precis att vi tydligen har haft jordskalv. Satt och åt en sen frukost när det skallra till i glasen i skåpet. Det kan göra det ibland när F21 flyger lågt, mycket lågt. Som under storövningen som var. Ja ja, tänkte inte mer på det förrän jag läste det på nätet. Jobbade natt engång när det var jordskalv och då kändes det i maggropen. Samma som när vi var i Los Angeles. Men inte denna gång så jag var säker på att det var ett flygplan som jag med min dåliga hörsel inte hörde. Men där ser man, ett jordskalv.

Ska en kort sväng på stan i veckan, får kanske ta och lämna i 5 veckors lotto. Jag har ju inte tur i kärlek så då borde jag ju ha tur i spel (håller tummarna hårt, ni oxå) Och tippar/kryzzar man för en 10 i veckan så blir man inte så fattig heller. Det brukar ju vara de som tippar för småpengar som vinner storpengar. Tänk att vinna någon miljon eller så, om man nu ska drömma ordentligt. Vilken inflyttningsfest man skulle kunna ha, undra om Metallica är ledig, nä, de har varit så mycke i sverige nu senaste tiden, men kanske ändå, ja inte vet jag. Gu´va de är kul att fönstershoppa ibland, man kan ju köpa vad man vill he he he. Fast lite realist är jag i allafall, någon tusenlapp och jag är lycklig tjohoooooo.

Avslutar detta inlägg med ett litet skämt för alla våra utländska läsare som inte kan läsa nått förutom detta =) Ska nog avsluta alla inlägg med detta. Vem vet, Brad Pitt eller nån kanske är intresserad av OI och googlar och hittar MIG. Fast jag tycker även om det från Star Wars, ni vet: may the force be with you......

For a better living.

Give your contribution!

Help a single mom with Osteogenesis Imperfecta,

a brittle bone disease,

with 2 boys

also with Osteogenesis Imperfecta.

Vinter ~VS~ sommar

Funderade lite över hur det ska gå till vintern för mig. När snön kommer är det ingen fara, det blir vitt och ljust och ohalkit. Men däremellan, is och jäkligt halt. Man kanske skulle flytta till varmare breddgrader. Där det aldrig blir is på vägarna och tyvärr ingen snö heller. Men vad får man då?

Varmt varmt och åter varmt på sommaren. Klarade inte av värmeböljan som nyss var. Genom att jag inte ventilerar ut värmen som andra utan jag måste gå in i skuggan. Så jag har suttit inne mesta tiden nu. Har försökt att städa och göra fint här hemma. Har putsat 2 fönster på insidan. Och jag lovar, det behövdes. Har inte putsat mina fönster sedan hösten före olyckan. Alltså, hösten 2007! Jag lovar, de var skitiga och inte så lite heller. Kanske skulle ha behållt dem så och låtit killarna rita gubbar på dem.

Men men, nu är det gjort och jag inser att färgen på huset mittemot inte har blekts alls av solen. Nu när jag ser ut ordentligt igen så inser jag att färgen är lika ful som vanligt, typiskt. Men nu är det gjort och det tog mig 2 dagar. Japp, denna tant lär inte dö att stress i alla fall. Kan ju tro man är från Råne.

Stress och stress, nu börjar PRO:arna på gården kommentera:

-Oj, nu går det fort för dig lilla vän att ta dig fram. Vad duktig du har blivit.

Jo jäklar, jag försöker ju springa ifrån dem. Det är ett ständigt tjat om blommor, bilar på gården och hundar som skiter över allt. Ja, inte hon som anser att vi är rullator-systrar. Men hallå, du är ju för sjutton gammal nog att vara min mormor, nästan i alla fall.

Nä, det är inget fel på PRO:arna på min gård. De är som de är och ganska gulliga är de oxå men ibland så orkar man inte föra samma samtal igen och igen och igen. Och jag klagar på att jag håller på få Alzheimers, jag tror det finns fler på gården som ligger risigare till. Stackarna, ingen kul sjukdom, min farmor hade den. Farfar hade det inte lätt i slutet, stackars karl.


Men om jag nu ska fortsätta min fundering om värme och is eller hur det nu var. Jag älskar snö, så länge det inte omvandlas till is. En solig vinterdag och de glittrar i varje liten gren på träden och det knarrar under skorna och biter i kinderna. Men det gör inget, det finns ju kläder. Och är det kallt så är det inte halt, hurra.

Skulle man nu flytta där det inte blir is på vägarna så finns det även nackdelar. Alla småkryp, ni vet. Typ sådana som Olle Adolphson sjöng om, okända kryp. Och alla sådana små äckliga kryp som vi har här är inte små och äckliga nå mer söder ut. De är ju för sjutton stora äckliga kryp. Små är de ok, man kan ju trampa ihjäl dom.

Men om man ska trampa ihjäl en spindel där borta måste man ha stilettklackar. Försöker man med en vanlig sko så är risken att man vrickar foten eller nått ganska stor. Nä, stilettklackar så man kan genomborra dem, trä upp dom på en pinne typ. Vem som sen ska ta bort dom från klacken har jag ingen aning om.

Nu behöver jag inte bekymra mig om det, att trampa ihjäl de jäkla kräken. Jag kör över dom, rakt av. Krossa det som krossas skall. Nackdelen är att när de blir så stora djuren så blir jag så blödig. Man kan ju nästan se dom i ögonen, se att de måste hem till barnen och föda dem. Vem vill vara ansvarig för att göra en massa små äckliga kryp föräldralös, inte jag. Hade jag inte varit så blödig så hade jag nog kunna tänka mig att ta jägarexamen. Har ju haft möjligheten i hela mitt liv genom att släkten jagar. Men jag skulle inte kunna skjuta nått jag sett i ögonen. Och gå på älgjakt med förbundna ögon är nog inget jag kan rekommendera.

Ni skulle ha sett när jag och min vännina var och fiskade. Hon fick upp en jätte fisk på en himla massa kilo. Hon höll den och sa åt mig att klappa ihjäl den med en planka. Skulle inte tro det, tänkte jag. Men jag kan ju inte var så jäkla blödig. Så jag lyfte plankan och tog sats, klappade till två gånger. Tror ni jag så var jag träffade, nopp jag blunda hela tiden. Fiskfan dog av inre blödningar. Så nån vidare jägare kommer jag aldrig att bli.

Ska jag slå ihjäl nått så får det vara av modell mindre, mygg och myror kanske. På tal om mygg. Finns det något värre än när man går och lägger sig och man äntligen kommit till ro och så hör man bzzzzzzzzzzzzzzzzz någonstans i rummet. Man viftar lite och vänder på sig och viftar lite till. Hjälper det, nä, de är ganska envetna stackare de där myggen. Tillslut tänder man och kollar, ingen där, nähäpp. Man släcker och precis när man kommer till ro igen bzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz.

Man kommer ihåg när man var barn och man var i stugan, vi och miljoner mygg. När man gick och la sig och det var så där rusktigt varmt i rummet och man gärna ville sova utan täcke. Glöm det, om man inte ville vakna med miljoner myggbett. Man drog täcket runt och över hela kroppen, bara ögon och näsa stack fram. Kanske därför man vakna med uppsvällda ögon, tack för det knottjäklar. Men för att återgå till denna historia, tillslut blev det för varmt att ligga sådär under täcket så det var bara att kliva ut på myggscenen och låte de små rackarna bita en till dricka en blod tills de var klara. Och lik förbenat, när man lagt sig ner och kommit till ro så hör man bzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz.

Jag hörde en stand-up-komedi kille, kommer inte ihåg vem, berätta hur tacksamt det var att bo i norrland. Så jag avslutar detta inlägg med dessa bevingade ord, hoppas jag kommer ihåg rätt.

~Aldrig har

så många

så få

att tacka för

så mycket~