
Ja, vad säger man om denna 15-åring. Världsrekord på 100 meter fjäril. Messade min son omg och har förklarat att nu blir det hårdträning. Han har inte svarat än.....undra varför?
Hans tränare sa på träningen i december 2007.
"Hade en toppsimmare haft så många olyckor som din grabb haft i år så skulle de lagt av. 2 frakturer och 1 rejäl stukning plus en massa andra skador. Halsflussar, allergier och fästingbett. Men han har hämtat upp allt och dessutom förbättrat sina tider"

Hon måste ju mena att han har någon typ av talang eller.....? Synd bara att han inte har insett det själv. Fast jag förstår att han inte tycker att det är kul att vara med på styrketräningen. Han kan ju inte göra allt som de andra kan och då känner han sig annorlunda. Vi har provat att köra styrke hemma men det sitter långt inne. Men bara man får igång han så är det inga bekymmer. Synd bara att hans pappa inte bryr sig och får han att träna där oxå. Inte bara för simningen utan även för att stärka hela hans kropp.
Vi har ju tränat här hemma tidigare när han inte hade kontroll på benen för att muskler och leder var stela. Han skämdes för att springa i skolan för att han sprang sämst. Dessutom så stömla han över benen när han sprang eller gick lite snabbare. Men han fick se att det lönade sig. Trots att han bara tränade varannan vecka hos mig så den hösten insåg han att han inte sprang sämst nå mer. De var en av de få gånger jag sett hur stolt han var över sig själv, det lös i hans ögon när han kom hem och berättade: Mamma, jag springer inte sämst nå mer. Då hade hans mamma tårar i ögonen.
Det är denna känsla jag vill att han ska känna när han kliver upp ur bassängen efter en tävling. Lite stolt var han ju efter sista tävlingen, 3 guld. Ok, jag var oxå ganska stolt. Han har i de sista tävlingarna slarvat med både arm och bentag och andningen och därför har tiderna varit där efter. Jag har påpekat detta för han och försökt få han att tänka själv. Denna gång så tänkte han själv och det gav resultat. Han putsade tiderna i alla grenar han stälde upp i. Hoppas han kommer ihåg detta till hösten när simningen börjar igen och sen ska det hårdtränas på starterna. Han förlorar mycke tid där för det är hans akilleshäl.
Oj då, sitter och ser simning nu och det kom in en massa herrar just. Fasen vilka kroppar de har men det kan jag nog inte som mamma ha som argument till att fortsätta simma. Får involvera hans tjejkusiner till det, hmmmmmmmmm.

Pratade med hans gamla tränare i den vevan när han gjorde illa sig mycke om handikappsim. Men nä, tyckte hon, dina pojkar är alldeles för friska. Det är ju skönt att höra =) Men ska han börja skada sig igen så kan det vara kört. Ju äldre han blir desto sämre är återhämtningsförmågan. Men det är ju bara att hålla tummarna och samtidigt inse att ibland kan det vara skönt att man kan nyttja båda världarna ifall man måste. Men än så länge så är han "frisk". De finns de som har varit med i handikapp-OS och med vår diagnos så jag vet att det går.

Pratade med hans gamla tränare i den vevan när han gjorde illa sig mycke om handikappsim. Men nä, tyckte hon, dina pojkar är alldeles för friska. Det är ju skönt att höra =) Men ska han börja skada sig igen så kan det vara kört. Ju äldre han blir desto sämre är återhämtningsförmågan. Men det är ju bara att hålla tummarna och samtidigt inse att ibland kan det vara skönt att man kan nyttja båda världarna ifall man måste. Men än så länge så är han "frisk". De finns de som har varit med i handikapp-OS och med vår diagnos så jag vet att det går.
Men lite kul skulle det vara för hans egen skull om han kunde få vara stolt för den han är. Ha ett dolt funktionshinder och samtidigt slå "friska" simmare. Man får väl kanske hålla koll på vilka tider som gäller för handikappsimmarna. Kanske större chans att ta medaljer där och att kunna tävla utomlands. Jag vet, men man ska sikta högt om man ändå ska sikta.
Nä, man ska vara glad så länge man får vara frisk även om man är sjuk. Men för hans självkänsla skulle det vara bra med lite framgång i den "friska bassängen".
Just det, det skulle ju handla om Sara Sjöström. Detta under till snorunge. Spöa skiten ur alla damer och dessutom slå ett gammalt världsrekord och då har inte tjejen ens tagit VM medalj än. Finalen simmar hon i morgon och gudarna vet vad hon kan göra åt platser och tider. Hoppla, nu ska hon simma 4x100 meter frisim. Håller tummarna och återkommer när det är färdig simmat.
Ja, mot Holland och Tyskland är det inte mycket att göra och Sara höll Sveriges 4:de plats men sista simmaren för sverige tappade så de blev 5:a. Så kan det gå.
Funderade lite, för att förstå detta med Sara. När Alshammar var med i sitt första VM 1994 så föddes Sara och nu ställer de upp i samma VM. Eller att Lars Frölander är 20 år äldre och även han tävlar i samma VM. Så det där med att ha mer vana kanske inte alltid stämmer, vem vet.

En liten notis bara. Ni vet simmaren från America, Michael Phelps. Den största simmaren genom tiderna har ADHD. I Sverige läser man bara i tidningarna om att ADHD är för bråkiga ungar, missbrukare och kriminella. Det finns även de som har förlorat arbetet när chefen fått veta att personen lider av ADHD. Inte är det konstigt att barnen skäms för sina diagnoser. Tänk om folk visste att Phelps har det och att de fick se att man kan leva och lyckas här i livet trots en negativt laddad diagnos.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar