onsdag 22 juli 2009

Mot nya okända mål...............

Ja, då är det bara att bita i det sura äpplet och inse att vi bor fel. Nä, inte fel geografiskt, alltså i det hela stora. Utan att lägenheten är fel på mer än ett sätt.

Det finns ju ett litet förråd mellan grabbarnas rum som jag gjort om till mitt sovrum. Snodde en 60 cm remsa från deras rum så nu har jag ett rum på ca 8-9 kvadrat. Har ju inte en 180 cm säng utan klarar mig med 120. Några garderober ryms också. Sen har jag i väggen mellan den ena grabbens rum och mitt satt 2 stora fönster så det är dagsljus i alla rum. Problemet är att jag måste gå genom grabbens rum för att ta mig till mitt. Sitter/går man som jag så blir det jäkligt knöligt, speciellt när han har gått och lagt sig.

Jag vet att jag har det bra där jag bor, egen ingång och 2 altaner. Men egen ingång är ett problem. På sommaren ska man vattna och sköta om och på vintern skotta. I vintras kom jag inte alltid ut när jag ville utan var tvungen vänta tills min son slutade skolan och kunde komma förbi.


Tyvärr känner jag att kroppen säger ifrån mer och mer. Den orkar väl inte hur mycket och hur länge som helst. Och det är tråkigt för jag trivs med läge och allt. 75 meter till skolan och vårdcentralen. Inga direkta backar till affären. Har sol på någon av altanerna hela dagen, mmmm. Men ändå, altanmöbler och saker ska förvaras på vintern. Har man som jag ett förråd på vinden ja då är det kört. Och alla extra förråd som man kan hyra är i källare, bara trappor. Behöver jag tvätta en matta så ligger tvättstugan i källaren, mera trappor. Parkeringsplatsen ligger några hundra meter bort och det tar ett tag för mig som inte är någon rallystjärna.

Nä, tänk om jag hade fått vara frisk. Jag som trivs och hade så många planer för att fixa här hemma. Nu är det bara att sitta och titta på allt som behövs göras. Altanen på baksidan behöver byggas om och ett förråd för förvaring av utesaker behövs byggas, dyyyyyyrt. På framsidan behöver jag bygga ett trädäck så att man tar sig ut om man ska sitta i rullstol igen. Tänker inte sitta inne och titta ut i nästan ett år till, nä de tänker jag inte göra om. Sen har vi alla saker som jag hade påbörjat innomhus innan jag gjorde illa mig. Måååånga saker är det, huga buga.


Till råga på allt så ska grannen ovanför sälja och när man inser hur mycket lägenheterna har stigit så blir man än mer sugen. Kollade upp terassen, pris och lägenhetsplanering. Fasen, det skulle ju bli skit bra. Räcker med en 3:a där. Vardagsrummet är så pass stort att man kan göra ett litet sovrum åt mig, med eget fönster och dörr ut till hallen. Inge mer gena genom grabbens rum. Med andra ord, alla får varsitt rum med både fönster och dörr. Grabbarna skulle få varsitt rum som är normalstora. Och det finns fönster på toan, ha, inga mera utbrott om att det luktar där inne.

Inga fler rabatter som måste vattnas, jo fast betydligt mindre. Det finns förråd i direkt anslutning till lägenheten, 10 kvadrat varmförråd. Snacka om lyx. Tvättstugan ligger nära och på markplan och carporten runt hörnet.

Nackdelen, jo det är en jäkla brant backe ner till skola och affär, inte bra på vintern. Eller sommaren för den delen när lilleman ska cykla iväg. Rally-Harry ni vet. Sen kostar den ca 1100:- mer i månaden, vilket inte jag har råd med. Skulle jag däremot få mer för min lägenhet än vad den kostar så kanske man skulle slippa lite lån. Nu har jag inte så mycke lån där jag bor idag, tackar. Så det jag betalar totalt i dag, hyra och lån är vad bara hyran är där uppe.

Men helst skulle jag vilja ha ett litet hus som passar just mig och de mina och för våra behov. Har idag ca 76 kvadratmeter och mer behövs inte. Jo, kanske lite till. Kanske 90 kvadrat räcker. Nackdelen med ett litet hus är att det inte finns några där jag bor och att jag skulle ha kvar bekymret med att skotta och vattna och altaner och och och

Nu till hösten ska jag försöka hitta någon som vill anställa mig. En gammal tanta med rullator, ha hur lätt blir det? Ska ta ett snack med arbetsförmedlingen om att få lönebidrag från dem, alltid något jag kan locka en framtida arbetsgivare med.



Skulle nu inte detta gå så hoppas jag att det finns någon miljonär där ute som läser min blogg och vill ge ett bidrag till en stackars handikappad ensamstående arbetslös mamma med 2 funktionshindrade pojkar. Har upptäckt att det finns flera från bla. Amerika och Tyskland som varit in här, de ni, inte illa pinkat. Kanske ska skriva detta på engelska också, finns kanske fler miljonärer i Amerika än i Sverige. Även om jag är född Schörling så är jag inte släkt med en av Sveriges rikaste, Melker Schörling. Snacka om otur i oturen.... Men, jag tycker faktiskt att min farfar är lite lik han. Får nog kanske släktforska lite, he he he.


Men men, synd att klaga. Har bra vänner, solen skiner, värktabletter precis inköpta, ungarna bråkar inte allt för mycke och ska snart i väg på läger. Det finns de som har det värre.

Jo, läste i Aftonbladet om nån kille som lurat en massa människor med att han hade en hjärntumör. Skateboardstjärnan Tony Hawk, Demi Moore och Miley Cyrus är bara några av de som engagerat sig. Skulle kanske skriva på engelska i alla fall. För jag luras inte, jag har ju det jag har och jag har det som jag har det. För killen strömade gåvorna in. Det behöver det inte göra för mig, bara lite =)


Läste precis att vi tydligen har haft jordskalv. Satt och åt en sen frukost när det skallra till i glasen i skåpet. Det kan göra det ibland när F21 flyger lågt, mycket lågt. Som under storövningen som var. Ja ja, tänkte inte mer på det förrän jag läste det på nätet. Jobbade natt engång när det var jordskalv och då kändes det i maggropen. Samma som när vi var i Los Angeles. Men inte denna gång så jag var säker på att det var ett flygplan som jag med min dåliga hörsel inte hörde. Men där ser man, ett jordskalv.

Ska en kort sväng på stan i veckan, får kanske ta och lämna i 5 veckors lotto. Jag har ju inte tur i kärlek så då borde jag ju ha tur i spel (håller tummarna hårt, ni oxå) Och tippar/kryzzar man för en 10 i veckan så blir man inte så fattig heller. Det brukar ju vara de som tippar för småpengar som vinner storpengar. Tänk att vinna någon miljon eller så, om man nu ska drömma ordentligt. Vilken inflyttningsfest man skulle kunna ha, undra om Metallica är ledig, nä, de har varit så mycke i sverige nu senaste tiden, men kanske ändå, ja inte vet jag. Gu´va de är kul att fönstershoppa ibland, man kan ju köpa vad man vill he he he. Fast lite realist är jag i allafall, någon tusenlapp och jag är lycklig tjohoooooo.

Avslutar detta inlägg med ett litet skämt för alla våra utländska läsare som inte kan läsa nått förutom detta =) Ska nog avsluta alla inlägg med detta. Vem vet, Brad Pitt eller nån kanske är intresserad av OI och googlar och hittar MIG. Fast jag tycker även om det från Star Wars, ni vet: may the force be with you......




For a better living.
Give your contribution!
Help a single mom with Osteogenesis Imperfecta,
a brittle bone disease,
with 2 boys
also with Osteogenesis Imperfecta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar