Irriterad....

När ska då den dagen infinna sig? Den dagen när man äntligen får känna lugnet, att man duger som den man är med eller utan funktionshinder. När ska man sluta stå med mössan i hand och vara glad åt den skit som arbetsförmedlingen kommer med. Jag är så less, så jäkla less.

Jag fick eller fick och fick, jag blev tilldelad en Lyftplats via arbetsförmedlingen. Att jag inte skulle få mer i börsen var ju en sak för detta kunde ju leda till nått. 2 månader skulle jag bara behöva stå ut. Jag har stressat som en tok för att hinna allt och stå färdig på jobbet glad som en lärka redo att lära. Och lärt mig har jag så nu sköter jag mitt arbete själv, kan det mesta, inga bekymmer. Jag är en som de räknar med ska klara mig själv när det är raster eller kurser. Med andra ord, jag är som vilken anställd som helst. Att jag bara får ett bidrag jämfört med alla andra är ok, det gäller endast 2 månader. Och enligt min handläggar skulle jag vara glad som fått denna chans för de behövde ingen och det kan ju leda till något.....

Efter 3 veckor så anställer de 1 person till som ska lära upp sig. Nice, tills jag fick veta att hon var anställd av företaget och fick full lön. Hallå, jag sitter som en bidragstagare och är tydligen inte av intresse. Brukar man inte ta den som började först?

OK, den andra är inte anställd utan går på någon typ av vikariat medans jag inte ens finns i rullorna. Så den dagen de kommer att anställa någon för de som kommer att få barn eller gå i pension så står inte jag först något mer. Och jag hade förstått om jag varit dålig och inte fattat nått och inte skött mig eller så.

Nu är det prat om att det ska ordnas med egna mailadresser men hur de ska göra för mig vet de inte riktigt. Jag räknas tydligen inte. Ska bli av intresse och se nu när de ska iväg på någon typ av aktivitet hela min arbetsplats och sedan har vi julfesten.....

Nä, ska nog inte ta i nu men just nu är jag så jäkla irriterad och känner mig så utnyttjad så det finns inga gränser. Och dessutom anser min handläggare på AF att jag ska vara glad. Jag får ju erfarenhet...hallå, vad spelar 2 månader för roll till mina 12 år, nada, inte ett skvatt. Det kostar mig bara, jag får betala för att arbeta, för att utföra ett fullgott arbete, ett arbete någon annan fick 3 veckor senare.

Nä, ska gå och gräma mig och gråta en stund så går det nog över.....så dyker jag upp glad som en lärka i morgon och hoppas på ett annat jobb. För inte trodde jag att det staliga och kommunala utnyttjade funktionshindrade....skamligt.....

Oj, var nog lite orättvis där men viss sanning ligger de i det.