Pappor och pappor

Jag kunde inte låta bli och slänga in en kortis.....

Läste om en pappa i Sydsvenskan, om hans kamp för sin son. Här har vi en pappa som vill vara pappa, som vill vara delaktig och som vill ställa upp. Något som mamma-sidan ofta hävdar att pappor inte gör.

"Hon skrev på alla faderskapspapper så vi fick gemensam vårdnad, men hon ville inte längre erkänna att vi kommit överens om att jag skulle ha en lika stor del i Lukas liv som hon. Jag skulle vara en känd pappa, men finnas mer i bakgrunden"

Denna gång hade dock Tingsrätten nått förstånd i alla fall och de kom fram till:

"Tingsrätten konstaterar att båda parter är lika lämpliga som föräldrar, men eftersom de inte kan samarbeta tillräckligt bra fungerar inte växelvis boende. Lukas får däremot bo hos sin pappa torsdag till tisdag varannan vecka"

Denna pappa har under sin kamp och maklöshet vänt sig till barnpsykologer och familjerätten för att få hjälp.

Och nu till min poäng, denna pappa hade inte kunnat vända sig till vissa grupper inom pappa-rörelsen. För enligt vissa grupper borde han aldrig få barn, han skulle ha fått vara barnlös. Hans barn skulle aldrig ha fått bli född.

Och det stör mig att denna pappa-grupp beklagar sig och beklagar sig om alla stackars pappor som samhället trampar på. Men de är ett klassiskt skolexempel på att en svag ger sig på en svagare. Alla mobbares/mobbades grundkurs. Jag hoppas att de läser detta och skäms, skäms för hur de väljer vilka pappor som duger, vilka män som ska få skaffa barn.

Tänk, här satt man i sin enfald och trodde att pappa-rörelsen jobbade för barnens bästa...så dum jag måste vara (ironi)

Ledaren för pappa-gruppen skriver själv på sidan:

"Det är väldigt hedrande att andra människor ser mig som en hjälte på grund av mitt engagemang"

Är det verkligen sådana hjältar vi behöver? Hjältar som kommer på sina vita springare och väljer ut vilka som man ska hjälpa. Inte efter hjälpbehov utan efter personlig åsikt och sexuell läggning. Tack gode gud att inte han är biståndsarbetare.

Läste det han skrivit på Newsmill om detta med högtider:

"Jag lider med alla barn vars pappor kommer att ta livet av sig, och jag beklagar de pappor som tar detta beslut"

På deras hemsida så har de Stupade Kamrater. Det är 2 fall, tragiska båda två, ett från 2002 och ett från 2007. Jag känner verkligen med dem, för detta är hemskt. Men tanken slår mig....väljer denna grupp vilka som passar just deras syfte, deras tanke i allt. För det står inte ett ord om de pappor som dödat sig själv och sina barn när de befunnit sig i en vårdnadstvist. Varför, kan man ju fundera på?

April 2010, mamma och barn dödade och pappan begick självmord. Maj 2010, pappa dödade sina två barn och begick självmord, eller den pappa som dödade sin dotter och han fälldes för det och där även hans nya flickvän stod åtalad.

Därför är det tråkigt att läsa från pappa-rörelsen att det är mammor som dödar istället för att dela vårdnaden. Precis som att pappor inte gör det.

Enligt en undersökning som offentligtgjorts på Pappamanualen så står det:

"Könsfördelningen hos förövarna var mycket jämn, 48% kvinnor och 52% män. Barn som levde med ensamstående förälder var signifikant överrepresenterade som offer jämfört med deras frekvens i befolkningen i stort. I en stor del av dessa fall var det den förälder som inte bodde med barnen som var förövaren, oftast fäder som dödade barnen när de tillfälligt var hos dem"

Och

"När barn dödas av föräldrar sker det oftast i samband med så kallat utvidgade självmord. Det var ungefär lika många kvinnor som män som begick självmord. Det finns dock en skillnad mellan män och kvinnor vad gäller vilka man tar med sig i döden. Männen dödade i många fall även modern till barnen"

Och sen fortsätter pappa-rörelsen att hävda att det är männen som det är synd om för de mår så dåligt att de begår självmord. Och visst, de finns de som gör det, men inte i sådan utsträckning att man måste varna för det. Ska man gå på statistiken så bör de varna för de män som begår självmord även brukar ta med sig barnen och modern. För den förälder som dödar den andra föräldern tar båda föräldrarna från barnet. Varje barn som blir dödad är ett nederlag i det samhälle de levt i.

Men detta verkar inte intressera pappa-rörelsen, utan alltid samma sak, stackars pappan......så länge de är en pappa som passar i ramen för deras åsikter.

Vet inte om ni läst om det sk överfallet på "ensamma-mamman" Johanna Toftby. Vem tror ni låg bakom, jo pappagruppen. Och de smutskastar henne och låter kommentarer eller ska vi kalla det skitsnack ligga kvar. De slår sig dock för bröstet för att de har tagit bort alla fula ord i kommentarerna. Att det kanske inte ligger någon sanning bakom kommentarerna skiter de i. Bara att kolla här:

Pappagruppen hävdar också att de är en svensk variant av Fathers 4 Justice. Precis, den grupp som i början av 2006 avslöjades planera att kidnappa premiärminister Tony Blairs sladdbarn Leo. Nu hävdar dock pappa-gruppen att de som planerade detta tillhörde en annan grupp och att Fathers 4 Justice i England upplöstes 2008. De heter tydligen numer New Fathers 4 Justice.

Men jag har svårt att förstå hur vuxna män som klär ut sig till Batman och Joker och går runt på stan ska uppfattas som vuxna och ansvarstagande......Visst, det är fullt OK att göra det vid någon sammankomst eller liknande. Skulle jag gå utklädd som Batman till frisören och sedan lägga ut det på Youtube...då vet jag att mina barn skulle flytta omg. Eller att kasta kondomer med lila färg på premiärministern eller måla grafitti på politikers hem.

Och när det gäller detta med att redovisa siffror som passar målet så hittade jag en artikel av Alonzo. Han skriver i DN 30/10:

"Det är ovanligt många kvinnor som tar barnen och gömmer sig. Av 374 misstänkta gärningsmän under 2009 var 200 kvinnor enligt stati­stik från Brå, Brotts­förebyggande rådet"

Och vad menar han med ovanligt många kvinnor....det är enligt de själva hela 26 fler kvinnor än män...ovanligt många, hmmm, drygt 52%. Det tragiska är att människor endast läser"....ovanligt många" och inte att skillnaden är otroliga 26 personer. Eller som när det gäller detta med att det är mest mammor som dödar sina barn. Här är det inte ovanligt många utan mest och det när vi vet att det är 52% män......

Men en eloge till Alonzo för han nämner varken kvinnor eller män, han nämner föräldrar och barn. För det är väl det de handlar om, inte man eller kvinna, utan om barn och föräldrar men framför allt barnens bästa.

Och jag måste ju säga att en del av det jag läst av den andra sidan så är de inte mycket bättre. Det många glömmer bort är att bara för att jag har denna erfarenheten betyder inte att det är så alltid. Båda sidor kan allt och vet allt.....

Jahapp, så var det med mitt snabba inlägg hehehe