Kom precis på att det skulle vara kul att se ensamstående mammors åsikt om detta med tanke på den ordväxling som jag tidigare haft med dem.
Alla Ni som skriver om hur synd det är om er och vilken tur jag har som har en pappa som vill vara delaktig. Ska vi jämföra. Visst, ni har inte alla pengar att ge, all tid att ge, vilket inte jag heller har. Men jag har mer än vissa andra och jag ger. Men jag har nått ni ska vara glad att slippa, jag har en delaktig pappa till mina barn.
Eller, nu var jag orättvis. Många många pappor är bra. Men det betyder inte att alla är det. Eller att det alltid är mest synd om ensamstående mammor. Nått jag hävdat tidigare och som jag fått skit för. Men för sjutton, jag byter när ni vill.
Va vill ni helst ha. En delaktig pappa som påverkar sina barn negativt mot er eller era barns respekt men inga pengar till saker?
Precis som jag tidigare skrivit, bara för att man har en delaktig pappa betyder inte att allt är bättre.
Får väl se hur många som svarar nu då. För svar fick jag när det gällde detta med stackars ensamstående mammor...........
torsdag 29 december 2011
Jag kan behöva hjälp...........
Har som sagt 2 barn som jag gjort allt för...alltid. Har alltid ställt upp så fort de vill. Oavsett om de är min eller pappans vecka. Jag var allt för min äldsta fram till 12 års dagen. Då började förändringen.
Första gången jag riktigt märkte det var när jag gjorde illa mig i skolan. Visste av erfarenhet att mitt barn brukar bli jätte orolig om misstanke finns att jag gjort mig illa. Våren det året så kom ambulansen till grannen. Och då kom mitt barn cyklande i raketfart för mitt älskade barn trodde det var jag som gjort mig illa. Men inte denna gång. Jag var bara pinsam. Visst, det kan jag förstå. I en viss ålder vill man inte märkas. Men det var samma attityd i hemmet. Fick ingen hjälp med nått, utan det var den lilla på 8 år som fick skotta och hjälpa mig med allt.
Denna inställning till mig och den sjukdom vi har har bara blivit värre med åren. Många bråk har det blivit, skrik och anklagelser. Mycke är jag inte stolt över. Men när man tycker att jag är sämre för att jag har en diagnos är inte bra för självkänslan. Det mest tragiska är att barnets kommentarer genom åren är samma som deras pappa "skojat" om i alla år. "Hade du varit en häst så hade man nödslaktat dig" eller "hade du varit en bil så hade du hamnat på skroten"....
Men jag lovar, det är inte skoj nått mer...........
Kommer i håg julfesten i träningsklubben 2008. Genom att jag satt i rullstol så tog jag mig inte fram över allt så jag hamnade vi dörren. Mina barn, nä de var inte med mig de gick till sin pappa och hans släkt som satt långt bort. Så jag fick sitta själv, precis som en som inte hörde dit. Nån förbipasserande som stannat för att kolla vad som händer. Att jag fick kämpa som en tok för att ta mig dit i snömodd med rullstol och allt struntade de i. Barnen kom fram till mig när jag kom och sa hej sen gick de. Jag tror ingen kan förstå hur ensam man kände sig. Som att man inte har någon här i världen. Att man sedan måste sitta och titta på hur kul fadern, barnen och hans släkt har det....det svider.
Hade jag varit i pappans kläder hade jag hämtat den andra föräldern....ingen ska behöva sitta själv.
Men julen 2008 var något av de värre jag varit med om. Det var min julafton. De skulle komma till mig och se Kalle, äta julmiddag och fira jul. Och snäll som jag är, ingen ska behöva sitta själv, så bjöd jag med pappan oxå. Alla år innan 2009 så har vi alltid firat tillsammans för barnens skull. Men inte denna jul, då skulle det delas. Och genom att julen inföll på pappans vecka så fick jag tydligen vara glad för det jag fick. Och efter 4 timmar ville pappan gå. Japp, det skulle vara min jul och det var tydligen hela 4 timmar. 4 timmar av 3 dagar, för det är vad julen är.
De stannade dock lite längre för den äldre ville att pappan skulle hjälpa till med att koppla in den nya datorn jag gett i julklapp. När vi sitter där och väntar på att allt ska bli klart så får jag veta att pappan köpt biljetter till en rockkonsert i Stockholm till våren. Denna konsert inföll på min vecka så nu undrade de ifall det gick bra. Hur sjutton ska jag veta det, har ju inte ens kollat detta.
Men hur skulle jag kunna släcka den glädje som fanns i mitt barns ögon, glädje över att få åka på konsert. Jag förstår dock inte varför inte fadern frågade innan. Skulle jag nu säga nej så är det jag som är dum. Jag som hindrar mitt barn från att åka och pappan som är snäll. Och nu sa jag att det gick bra så nu var pappan superbra som gett biljetterna. Så hur jag än gjorde så kunde jag aldrig bli bra i detta, bara dålig.
De gick sedan till sin faster för att fira resten av julaftonen. Att de spenderade mer tid med dom än med sin mamma säger väl allt. Själv satt jag ensam alla 3 dagar under den julen, den julen som var min jul. Ja, förutom de timmar de var här och då inte var så trevliga.
Och jag lovar, det är ett ruskigt helvete att sitta själv hela julen. Jag har ju inga föräldrar i livet, inga syskon i detta land, ingen övrig släkt i denna del av landet. Visst, jag har vänner, men vem vill tränga sig på sina vänner på julen. Julen ska man ju vara med sin familj. Jag mådde så psykiskt dåligt så hade jag kunnat gå så hade jag nästan tagit mig upp på vinden, tyvärr.
Försökte ta ett snack med fadern på telefonen vilket slutade på de sätt det brukar när man lägger ansvar på han. Han bara står och tokskriker om hur hemsk jag är, alla nedlåtande saker han kan komma på. Och då vet jag att mina barn står där bakom han när han skriker sånt om mig. Men vi kom fram till att besöka soc. Höra vad de hade att säga.
Jag hade haft ett förslag för hur detta kunde lösas men han var inte intresserad. Han lyssnar inte på mig. Men i januari 2009 när vi fått tid så ringer han och vi har ett långt samtal. Och nu håller han med mig. Så mötet med soc går ganska bra. Hade dock hoppats att de kunde tillföra nått, nått som vi båda skulle kunna lära oss av. Men nu skrev de ner de vi kommit fram till. Eller vi och vi, de förslag jag haft. Att jag ansåg att barnen skulle få vara med sin farfar på juldagen var inget viktigt för pappan. Men både jag och soc ansåg att för barnen är det viktigt. De har ju inga andra far- eller morföräldrar. Sedan skulle den som haft barnen på julaftonsmorgonen få ha barnen på annandag jul.
Så, nu är ni informerade vad som hänt och vad som blivit nedskrivet. Vad det finns papper på. För detta med skrivna papper är jätte viktigt för pappan, följer slaviskt.
Sedan 2008 har mitt äldsta barn blivit värre och värre. Jag får hela tiden höra om hur jag ska göra saker för så gör man hos pappan, eller vad som är det bästa för det säger pappa, hur man ska laga mat, krydda mat osv. Till och med vilka attiraljer som man bör ha i ett kök för de har pappa. Jag lider när jag ser mitt barn rapa upp pappas ord, rakt upp och ned. Och det svider att allt jag gör inte är bra enligt han, det duger inte för att jag inte gör det som pappa.
Jag försöker och försöker få mitt barn att tänka själv. Nu senast när det gäller gymnasium. I många år skulle det bli Natur för läkaryrket var lockande. När sedan ansökningarna skulle skrivas på så var det ändrat till Tekniska. Pappa hade ju sagt hur bra det var med data och vilka jobb man kunde få och vad man kunde tjäna. Tog ett snack med barnet om framtiden, vad man vill bli osv. Förklarade vem det är som skall gå i skolan och vems åsikt som är viktigast. Så det blev Natur tillslut. Nu när de skulle välja till år 2 så var det samma sak igen. Pappa ansåg och barnet utför. Att det inte är det barnet kanske vill var inte av betydelse.
Denna gång nådde jag fram till mitt barn. H*n tänkte själv, valde själv. Valde bland annat företagsekonomi, vilket gjorde mig glad. Men ni ska inte tro att fadern ens nämnde att detta är nått jag kan. Utan när jag nämnde det för mitt barn var förvåningen stor. H*n trodde mig inte utan jag fick ta fram böcker för att visa. Pappan hade ju inte sagt nått så då kunde jag ju inte ha rätt. Och detta är vardagsmat för mig. Säger pappan att det är på ett visst sätt så är det så. Kommer ihåg när jag försökte förklara vad ett barnbidrag var till för. Var tvungen att ta fram lagtexten på nätet för att h*n skulle tro mig.
Ungefär som när h*n anklagar mig för ditten och datten. Då måste jag ta fram kort och andra bevis för att det är fel. Och så är det med sak efter sak. H*n anklagade mig för att jag har aldrig gjort nått med mina barn.....bara att ta fram fotoalbum och bevisa. Att det var deras far som aldrig gjorde nått hade h*n glömt. Och så är det hela tiden. Jag går i konstant försvarsställning. Och jag lovar, det är tärande, jävligt tärande.
Det är som när det gäller deras sjukdom. Pappan skiter i allt även fast jag säger till. Han har missat 2 frakturer på dem. När de kommer till mig får jag åka till sjukhuset, ta hand om besvikelser, ordna med skolan...allt. Precis som att han struntar i att följa med när vi skulle på kontroll i Stockholm. Han har ju så mycke på jobbet. Samma ursäkt som han har när vi befunnit oss på akuten med barnen. Nu i höstas gjorde den äldre illa sig och han for till jouren. Jag försökte förklara att de måste till akuten, de måste till en ortoped. Lyssna han på mig, skulle inte tro det. Han vet alltid bäst. Jag fick istället ta ledigt från jobbet och åka till ortopeden med han för de ville ha dit oss. Trots att jag förklarade för fadern att ortopederna sagt det, att akuten sagt det, att specialisterna i Stockholm sagt det....så vet han bäst. Detta har gjort att barnen alltid vill ha med mig när det gäller detta. Det enda området som jag duger inom.
Som när den äldre bröt benet för nått år sedan. Vilka bråk de hade, pappan står bara och tokskriker. Den äldre glömde nått hemma när pappan skulle skjutsa han till skolan så de var tvungen att åka hem och hämta. Då halkade pappan och sen var helvetet löst. Han stod bara och tokskrek om att det var barnets fel och all annan skit han kunde komma på. Barnen mådde jätte dåligt och jag fick förklara och förklara att...............kom på någon bra ursäkt denna gång också. Kan ju inte säga som det är, att nått är fel i huvudet på han när han skriker så här. Det slutade med att den äldre bodde här nästan konstant under 6 veckor. Och tro nu inte att pappan betalade nått för det, han skriker ju när han skiter kan jag säga....
Jag och den äldre fick ganska bra kontakt tack vare detta. Jag fixade med läxor och allt annat. Vi hade det ganska bra och han blev ganska bortskämd. Men så fort gipset togs av så var vi tillbaka....pappa säger, pappa tycker, pappa gör.
Och jag måste erkänna att jag brytit ihop och gapat och skrikit jag också. Tillslut är mitt tålamod slut. Måttet är fullt, jag måste få tömma ut en del. För detta har pågått i över 4 år. I 4 år har jag fått höra att jag inte duger, har blivit behandlad som luft, fått försvara mig nästan dagligen när barnen är här. Men det värsta är att de inte finns några bevis på att de bryr sig. Hur mycke deras far än stått och skrikit åt mig och jag behållit lugnet så är det han de tyr sig till. När jag sitter ensam varje jul så ringer ingen och frågar hur det är och det är samma med nyårsaftonen. Ingen ringer och önskar gott nytt år. Eller när jag har gjort illa mig eller varit sjuk. Jag kan faktiskt säga att jag har ingen som bryr sig.
Sedan jag hamnade i rullstol 2008 har den äldre skottat 4 gånger kanske. Jag ber om hjälp och jag ber om hjälp, försöker förklara hur ont jag har osv. I stället har h*n gått till sin far för att skotta på mina veckor. För pappa har ont i armen. Att pappan orkar styrketräna och sånt får h*n inte att tänka själv.
Jag har försökt förklara för pappan hur dåligt det funkar här men det händer inget. Personligen tror jag att han trivs med det, ha en egen fanclub. Som när vi hade examensfika hos en klasskamrat när den äldre gick ur grundskolan. Barnen stod inte längre ifrån sin far än 1 steg åt gången. Som 2 skuggor. Visst, den äldre gick och pratade lite med kompisarna men pappan var aldrig långt bort. Jag, jo jag satt för mig själv och kände mig totalt borta, rent förjävlig kände jag mig. Ingen skulle sakna mig om jag gått hem......
Och som tack för att jag försökt få faderna att förstå så ringer han efter barnen även på mina veckor. Jag vill ju inte hindra mina barn från att vara med sin pappa men detta måste få ett slut. Han förgiftar deras hjärnor, tyvärr. Kan ju tänka mig vilket bråk det kommer att bli när jag säger nej. Och jag kan tänka mig vad fadern kommer att säga till barnen när jag säger nej. Men det måste bli någon förändring för jag orkar inte mer.
Den yngre har alltid sagt att h*n inte vill blir sån. Sån som beter sig som den äldre. Tyvärr så är h*n nu också 12 år och nu märks det. Nu i jul så var det klappen till pappan som var viktig. Själv fick jag nån typ av egengjord skål, 3 cm i diameter som h*n tejpat ihop på 2 ställen för den var trasig. Skräp med andra ord. Jag fick skjutsa h*n när h*n skulle hitta en julklapp till sin pappa, pengarna tog h*n härifrån. Pengar som jag fått h*n att spara ihop. Och ja, han sparar pengar hos sin far också. Nått till den äldre hade h*n inte heller fixat. Det enda h*n hade tänkt på var en julklapp till sin pappa.
Av den äldre fick jag flera paket. H*n hade verkligen lagt ut pengar. Tyvärr kan jag inte säga "på mig". Inte ett enda paket som var personligt. Jag fick en 6:e visp, en till stekpanna och te som jag är allergisk mot. Att jag sedan satt här hemma ensam från klockan 2 på julaftonen till klockan 2 på annandagen är en annan sak. Men när jag får veta att juldagen som jag gett bort för att farfar skulle få vara med sina barnbarn inte blev så. De hade varit hemma hos pappan och "lekt". En dag som inföll på min vecka, det var min dag med andra ord. Men sån är han, ego ego ego.
När så barnen kom på annandagen så drog den äldre med sin far. De skulle fara och träna. Jag kan inte förstå varför inte pappan använder sin makt till att få barnet att träna sina ben. H*n kan inte ens springa. Och jag vet att detta går att fixa. Jag har fått h*n att träna bort det förr. Och så lycklig som h*n var när h*n kommer hem och säger att h*n inte springer sämst nå mer. Vicken lycka i ett modershjärta att se. Men tyvärr, pappan är mer intresserad av sig själv än att barnen har det bra.
Tyvärr måste jag erkänna att jag inte hanterade allt så bra. All skit kom, all ensamhet, all skillnad kom och allt kom inte bra och det var den yngre som fick det. Men jag kan be om ursäkt, jag står för de fel jag gör. Tog samma snack med den äldre när h*n kom men nu lugnt och sansat. Och inte en endaste gång såg h*n hur jag mådde. Allt var mitt fel osv. Jag vädjade att h*n skulle tänka själv, att h*n skulle berätta osv. Men skulle inte tro det....h*n ringde sin pappa. Och vad pappan har att säga är ju ingen hemlighet. Och det är så det är. Försöker jag säga min mening, hur jag vill ha det så tänker inte mitt barn. Ringer pappa och sedan så är det hans åsikter jag får tillbaka. Så just nu är mitt älskade barn helt emot mig. Och det jag känner är att snart går det så långt att h*n inte vill bo här.
Jag frågade om h*n visste vad jag hade för intressen, vad jag tycker om att göra. Men h*n hade ingen aning. Att h*n stod brevid bokhyllorna som var fulla av böcker gav h*n ingen idé. Eller att jag har diskuterat olika författare och vilka böcker som skulle passa h*ns intressen gav inte heller några ledtrådar. Att h*n köpte böcker till sin far i julklapp gav inte heller några idéer. Jag fick en 6:e visp istället.....
Vad i helvete gör man?
Den yngre gick det över för. Vi pratade och löste det. Men när de skulle tillbaka till sin far så hade det snöat. Men tro inte att någon skottade. De får jag göra själv. Och jag lovar, här har man 2 barn och ingen hjälp och det känns förjävligt. Och det värsta är att jag vet att de gör sånt hos deras far.
Det tragiska är också att den äldre ger upp sina kompisar till fördel för sin far. H*n är hellre med sin far än med kompisar. Deras far har nämnligen inte så många kompisar, han har för höga förväntningar på dem och då duger de inte. Vet hur det är efter 18 år med han. Hade ingen kontakt nästan med alla mina vänner sedan vi blev tillsammans. Nu har jag återuppbyggt allt igen samt utökat den kretsen. Jag fick mitt barn att börja umgås med kompisarna i klassen och de hade jätte kul. Och h'n ångrade att h*n inte lyssnat på mig från början. Men men, så behövde pappan hjälp med sin bil och nu är barnet tillbaka i pappans fålla. 1 kompis har h*n kvar och h*n gör inget för att umgås med några andra.....h*n har ju pappan. Barnet har tränat med samma personer i 7 år men umgås inte med nån. H'n har klasskamrater som vill vara med h*n men h*n hör aldrig av sig. H*n har 2 kompisar, en tonåring och en 48 årig man. Låter inte detta fel?
Har i dag kollat upp psykologer till mitt barn. För h*n skulle behöva prata med en utomstående, någon som får h*n att tänka själv. Får försöka prata med h*n när de kommer på nyårsaftonen. Och jag bävar för den kvällen för nu har de hunnit prata mer där borta....och inte till fördel för mig. Jag har ju bett om hjälp med den äldres sätt mot mig av deras far. Och fadern lovar att han ska prata med den äldre. Men konstigt är det att det aldrig blir bättre. Och någonstans är det fel när barnen skiter i sin mamma. Den mamma som var den bästa i 12 år, den man pratade med allt om, som alltid ställer upp, som skyddade mot pappans temprament. Att man bara ser den ena förälderna när man har 2.
Sen är frågan om jag ska orka bråka med fadern för att han skiter i avtalet? Jag tycker inte om konfrontationer och som jag mår just nu så finns inte orken. Kanske till våren. Sen får vi se vad nyårsaftonen bjuder på. Men blir det bara skit så vet jag inte.....jag orkar inte nå mer. Frågan är om barnen har det bättre utan mig. Det enda som just nu får mig att tro att jag behövs är att jag inte vill att de ska bli som sin far. Tyvärr så verkar jag ha förlorat den äldre men den yngre finns det hopp om än.
Så gudarna vet vad jag ska göra.....hur jag ska orka. För orken är slut nu...och ja, tanken har slagit mig även hur skrämmande den är. Men när man känner sig totalt värdelös. Man gör allt man kan och man ger allt man kan och har råd med och man ändå inte är nått värd.....då känner man så här. Det är då man måste fokusera på att det går över....för de måste det ju. Så här ska det ju inte vara, eller........
Första gången jag riktigt märkte det var när jag gjorde illa mig i skolan. Visste av erfarenhet att mitt barn brukar bli jätte orolig om misstanke finns att jag gjort mig illa. Våren det året så kom ambulansen till grannen. Och då kom mitt barn cyklande i raketfart för mitt älskade barn trodde det var jag som gjort mig illa. Men inte denna gång. Jag var bara pinsam. Visst, det kan jag förstå. I en viss ålder vill man inte märkas. Men det var samma attityd i hemmet. Fick ingen hjälp med nått, utan det var den lilla på 8 år som fick skotta och hjälpa mig med allt.
Denna inställning till mig och den sjukdom vi har har bara blivit värre med åren. Många bråk har det blivit, skrik och anklagelser. Mycke är jag inte stolt över. Men när man tycker att jag är sämre för att jag har en diagnos är inte bra för självkänslan. Det mest tragiska är att barnets kommentarer genom åren är samma som deras pappa "skojat" om i alla år. "Hade du varit en häst så hade man nödslaktat dig" eller "hade du varit en bil så hade du hamnat på skroten"....
Men jag lovar, det är inte skoj nått mer...........
Kommer i håg julfesten i träningsklubben 2008. Genom att jag satt i rullstol så tog jag mig inte fram över allt så jag hamnade vi dörren. Mina barn, nä de var inte med mig de gick till sin pappa och hans släkt som satt långt bort. Så jag fick sitta själv, precis som en som inte hörde dit. Nån förbipasserande som stannat för att kolla vad som händer. Att jag fick kämpa som en tok för att ta mig dit i snömodd med rullstol och allt struntade de i. Barnen kom fram till mig när jag kom och sa hej sen gick de. Jag tror ingen kan förstå hur ensam man kände sig. Som att man inte har någon här i världen. Att man sedan måste sitta och titta på hur kul fadern, barnen och hans släkt har det....det svider.
Hade jag varit i pappans kläder hade jag hämtat den andra föräldern....ingen ska behöva sitta själv.
Men julen 2008 var något av de värre jag varit med om. Det var min julafton. De skulle komma till mig och se Kalle, äta julmiddag och fira jul. Och snäll som jag är, ingen ska behöva sitta själv, så bjöd jag med pappan oxå. Alla år innan 2009 så har vi alltid firat tillsammans för barnens skull. Men inte denna jul, då skulle det delas. Och genom att julen inföll på pappans vecka så fick jag tydligen vara glad för det jag fick. Och efter 4 timmar ville pappan gå. Japp, det skulle vara min jul och det var tydligen hela 4 timmar. 4 timmar av 3 dagar, för det är vad julen är.
De stannade dock lite längre för den äldre ville att pappan skulle hjälpa till med att koppla in den nya datorn jag gett i julklapp. När vi sitter där och väntar på att allt ska bli klart så får jag veta att pappan köpt biljetter till en rockkonsert i Stockholm till våren. Denna konsert inföll på min vecka så nu undrade de ifall det gick bra. Hur sjutton ska jag veta det, har ju inte ens kollat detta.
Men hur skulle jag kunna släcka den glädje som fanns i mitt barns ögon, glädje över att få åka på konsert. Jag förstår dock inte varför inte fadern frågade innan. Skulle jag nu säga nej så är det jag som är dum. Jag som hindrar mitt barn från att åka och pappan som är snäll. Och nu sa jag att det gick bra så nu var pappan superbra som gett biljetterna. Så hur jag än gjorde så kunde jag aldrig bli bra i detta, bara dålig.
De gick sedan till sin faster för att fira resten av julaftonen. Att de spenderade mer tid med dom än med sin mamma säger väl allt. Själv satt jag ensam alla 3 dagar under den julen, den julen som var min jul. Ja, förutom de timmar de var här och då inte var så trevliga.
Och jag lovar, det är ett ruskigt helvete att sitta själv hela julen. Jag har ju inga föräldrar i livet, inga syskon i detta land, ingen övrig släkt i denna del av landet. Visst, jag har vänner, men vem vill tränga sig på sina vänner på julen. Julen ska man ju vara med sin familj. Jag mådde så psykiskt dåligt så hade jag kunnat gå så hade jag nästan tagit mig upp på vinden, tyvärr.
Försökte ta ett snack med fadern på telefonen vilket slutade på de sätt det brukar när man lägger ansvar på han. Han bara står och tokskriker om hur hemsk jag är, alla nedlåtande saker han kan komma på. Och då vet jag att mina barn står där bakom han när han skriker sånt om mig. Men vi kom fram till att besöka soc. Höra vad de hade att säga.
Jag hade haft ett förslag för hur detta kunde lösas men han var inte intresserad. Han lyssnar inte på mig. Men i januari 2009 när vi fått tid så ringer han och vi har ett långt samtal. Och nu håller han med mig. Så mötet med soc går ganska bra. Hade dock hoppats att de kunde tillföra nått, nått som vi båda skulle kunna lära oss av. Men nu skrev de ner de vi kommit fram till. Eller vi och vi, de förslag jag haft. Att jag ansåg att barnen skulle få vara med sin farfar på juldagen var inget viktigt för pappan. Men både jag och soc ansåg att för barnen är det viktigt. De har ju inga andra far- eller morföräldrar. Sedan skulle den som haft barnen på julaftonsmorgonen få ha barnen på annandag jul.
Så, nu är ni informerade vad som hänt och vad som blivit nedskrivet. Vad det finns papper på. För detta med skrivna papper är jätte viktigt för pappan, följer slaviskt.
Sedan 2008 har mitt äldsta barn blivit värre och värre. Jag får hela tiden höra om hur jag ska göra saker för så gör man hos pappan, eller vad som är det bästa för det säger pappa, hur man ska laga mat, krydda mat osv. Till och med vilka attiraljer som man bör ha i ett kök för de har pappa. Jag lider när jag ser mitt barn rapa upp pappas ord, rakt upp och ned. Och det svider att allt jag gör inte är bra enligt han, det duger inte för att jag inte gör det som pappa.
Jag försöker och försöker få mitt barn att tänka själv. Nu senast när det gäller gymnasium. I många år skulle det bli Natur för läkaryrket var lockande. När sedan ansökningarna skulle skrivas på så var det ändrat till Tekniska. Pappa hade ju sagt hur bra det var med data och vilka jobb man kunde få och vad man kunde tjäna. Tog ett snack med barnet om framtiden, vad man vill bli osv. Förklarade vem det är som skall gå i skolan och vems åsikt som är viktigast. Så det blev Natur tillslut. Nu när de skulle välja till år 2 så var det samma sak igen. Pappa ansåg och barnet utför. Att det inte är det barnet kanske vill var inte av betydelse.
Denna gång nådde jag fram till mitt barn. H*n tänkte själv, valde själv. Valde bland annat företagsekonomi, vilket gjorde mig glad. Men ni ska inte tro att fadern ens nämnde att detta är nått jag kan. Utan när jag nämnde det för mitt barn var förvåningen stor. H*n trodde mig inte utan jag fick ta fram böcker för att visa. Pappan hade ju inte sagt nått så då kunde jag ju inte ha rätt. Och detta är vardagsmat för mig. Säger pappan att det är på ett visst sätt så är det så. Kommer ihåg när jag försökte förklara vad ett barnbidrag var till för. Var tvungen att ta fram lagtexten på nätet för att h*n skulle tro mig.
Ungefär som när h*n anklagar mig för ditten och datten. Då måste jag ta fram kort och andra bevis för att det är fel. Och så är det med sak efter sak. H*n anklagade mig för att jag har aldrig gjort nått med mina barn.....bara att ta fram fotoalbum och bevisa. Att det var deras far som aldrig gjorde nått hade h*n glömt. Och så är det hela tiden. Jag går i konstant försvarsställning. Och jag lovar, det är tärande, jävligt tärande.
Det är som när det gäller deras sjukdom. Pappan skiter i allt även fast jag säger till. Han har missat 2 frakturer på dem. När de kommer till mig får jag åka till sjukhuset, ta hand om besvikelser, ordna med skolan...allt. Precis som att han struntar i att följa med när vi skulle på kontroll i Stockholm. Han har ju så mycke på jobbet. Samma ursäkt som han har när vi befunnit oss på akuten med barnen. Nu i höstas gjorde den äldre illa sig och han for till jouren. Jag försökte förklara att de måste till akuten, de måste till en ortoped. Lyssna han på mig, skulle inte tro det. Han vet alltid bäst. Jag fick istället ta ledigt från jobbet och åka till ortopeden med han för de ville ha dit oss. Trots att jag förklarade för fadern att ortopederna sagt det, att akuten sagt det, att specialisterna i Stockholm sagt det....så vet han bäst. Detta har gjort att barnen alltid vill ha med mig när det gäller detta. Det enda området som jag duger inom.
Som när den äldre bröt benet för nått år sedan. Vilka bråk de hade, pappan står bara och tokskriker. Den äldre glömde nått hemma när pappan skulle skjutsa han till skolan så de var tvungen att åka hem och hämta. Då halkade pappan och sen var helvetet löst. Han stod bara och tokskrek om att det var barnets fel och all annan skit han kunde komma på. Barnen mådde jätte dåligt och jag fick förklara och förklara att...............kom på någon bra ursäkt denna gång också. Kan ju inte säga som det är, att nått är fel i huvudet på han när han skriker så här. Det slutade med att den äldre bodde här nästan konstant under 6 veckor. Och tro nu inte att pappan betalade nått för det, han skriker ju när han skiter kan jag säga....
Jag och den äldre fick ganska bra kontakt tack vare detta. Jag fixade med läxor och allt annat. Vi hade det ganska bra och han blev ganska bortskämd. Men så fort gipset togs av så var vi tillbaka....pappa säger, pappa tycker, pappa gör.
Och jag måste erkänna att jag brytit ihop och gapat och skrikit jag också. Tillslut är mitt tålamod slut. Måttet är fullt, jag måste få tömma ut en del. För detta har pågått i över 4 år. I 4 år har jag fått höra att jag inte duger, har blivit behandlad som luft, fått försvara mig nästan dagligen när barnen är här. Men det värsta är att de inte finns några bevis på att de bryr sig. Hur mycke deras far än stått och skrikit åt mig och jag behållit lugnet så är det han de tyr sig till. När jag sitter ensam varje jul så ringer ingen och frågar hur det är och det är samma med nyårsaftonen. Ingen ringer och önskar gott nytt år. Eller när jag har gjort illa mig eller varit sjuk. Jag kan faktiskt säga att jag har ingen som bryr sig.
Sedan jag hamnade i rullstol 2008 har den äldre skottat 4 gånger kanske. Jag ber om hjälp och jag ber om hjälp, försöker förklara hur ont jag har osv. I stället har h*n gått till sin far för att skotta på mina veckor. För pappa har ont i armen. Att pappan orkar styrketräna och sånt får h*n inte att tänka själv.
Jag har försökt förklara för pappan hur dåligt det funkar här men det händer inget. Personligen tror jag att han trivs med det, ha en egen fanclub. Som när vi hade examensfika hos en klasskamrat när den äldre gick ur grundskolan. Barnen stod inte längre ifrån sin far än 1 steg åt gången. Som 2 skuggor. Visst, den äldre gick och pratade lite med kompisarna men pappan var aldrig långt bort. Jag, jo jag satt för mig själv och kände mig totalt borta, rent förjävlig kände jag mig. Ingen skulle sakna mig om jag gått hem......
Och som tack för att jag försökt få faderna att förstå så ringer han efter barnen även på mina veckor. Jag vill ju inte hindra mina barn från att vara med sin pappa men detta måste få ett slut. Han förgiftar deras hjärnor, tyvärr. Kan ju tänka mig vilket bråk det kommer att bli när jag säger nej. Och jag kan tänka mig vad fadern kommer att säga till barnen när jag säger nej. Men det måste bli någon förändring för jag orkar inte mer.
Den yngre har alltid sagt att h*n inte vill blir sån. Sån som beter sig som den äldre. Tyvärr så är h*n nu också 12 år och nu märks det. Nu i jul så var det klappen till pappan som var viktig. Själv fick jag nån typ av egengjord skål, 3 cm i diameter som h*n tejpat ihop på 2 ställen för den var trasig. Skräp med andra ord. Jag fick skjutsa h*n när h*n skulle hitta en julklapp till sin pappa, pengarna tog h*n härifrån. Pengar som jag fått h*n att spara ihop. Och ja, han sparar pengar hos sin far också. Nått till den äldre hade h*n inte heller fixat. Det enda h*n hade tänkt på var en julklapp till sin pappa.
Av den äldre fick jag flera paket. H*n hade verkligen lagt ut pengar. Tyvärr kan jag inte säga "på mig". Inte ett enda paket som var personligt. Jag fick en 6:e visp, en till stekpanna och te som jag är allergisk mot. Att jag sedan satt här hemma ensam från klockan 2 på julaftonen till klockan 2 på annandagen är en annan sak. Men när jag får veta att juldagen som jag gett bort för att farfar skulle få vara med sina barnbarn inte blev så. De hade varit hemma hos pappan och "lekt". En dag som inföll på min vecka, det var min dag med andra ord. Men sån är han, ego ego ego.
När så barnen kom på annandagen så drog den äldre med sin far. De skulle fara och träna. Jag kan inte förstå varför inte pappan använder sin makt till att få barnet att träna sina ben. H*n kan inte ens springa. Och jag vet att detta går att fixa. Jag har fått h*n att träna bort det förr. Och så lycklig som h*n var när h*n kommer hem och säger att h*n inte springer sämst nå mer. Vicken lycka i ett modershjärta att se. Men tyvärr, pappan är mer intresserad av sig själv än att barnen har det bra.
Tyvärr måste jag erkänna att jag inte hanterade allt så bra. All skit kom, all ensamhet, all skillnad kom och allt kom inte bra och det var den yngre som fick det. Men jag kan be om ursäkt, jag står för de fel jag gör. Tog samma snack med den äldre när h*n kom men nu lugnt och sansat. Och inte en endaste gång såg h*n hur jag mådde. Allt var mitt fel osv. Jag vädjade att h*n skulle tänka själv, att h*n skulle berätta osv. Men skulle inte tro det....h*n ringde sin pappa. Och vad pappan har att säga är ju ingen hemlighet. Och det är så det är. Försöker jag säga min mening, hur jag vill ha det så tänker inte mitt barn. Ringer pappa och sedan så är det hans åsikter jag får tillbaka. Så just nu är mitt älskade barn helt emot mig. Och det jag känner är att snart går det så långt att h*n inte vill bo här.
Jag frågade om h*n visste vad jag hade för intressen, vad jag tycker om att göra. Men h*n hade ingen aning. Att h*n stod brevid bokhyllorna som var fulla av böcker gav h*n ingen idé. Eller att jag har diskuterat olika författare och vilka böcker som skulle passa h*ns intressen gav inte heller några ledtrådar. Att h*n köpte böcker till sin far i julklapp gav inte heller några idéer. Jag fick en 6:e visp istället.....
Vad i helvete gör man?
Den yngre gick det över för. Vi pratade och löste det. Men när de skulle tillbaka till sin far så hade det snöat. Men tro inte att någon skottade. De får jag göra själv. Och jag lovar, här har man 2 barn och ingen hjälp och det känns förjävligt. Och det värsta är att jag vet att de gör sånt hos deras far.
Det tragiska är också att den äldre ger upp sina kompisar till fördel för sin far. H*n är hellre med sin far än med kompisar. Deras far har nämnligen inte så många kompisar, han har för höga förväntningar på dem och då duger de inte. Vet hur det är efter 18 år med han. Hade ingen kontakt nästan med alla mina vänner sedan vi blev tillsammans. Nu har jag återuppbyggt allt igen samt utökat den kretsen. Jag fick mitt barn att börja umgås med kompisarna i klassen och de hade jätte kul. Och h'n ångrade att h*n inte lyssnat på mig från början. Men men, så behövde pappan hjälp med sin bil och nu är barnet tillbaka i pappans fålla. 1 kompis har h*n kvar och h*n gör inget för att umgås med några andra.....h*n har ju pappan. Barnet har tränat med samma personer i 7 år men umgås inte med nån. H'n har klasskamrater som vill vara med h*n men h*n hör aldrig av sig. H*n har 2 kompisar, en tonåring och en 48 årig man. Låter inte detta fel?
Har i dag kollat upp psykologer till mitt barn. För h*n skulle behöva prata med en utomstående, någon som får h*n att tänka själv. Får försöka prata med h*n när de kommer på nyårsaftonen. Och jag bävar för den kvällen för nu har de hunnit prata mer där borta....och inte till fördel för mig. Jag har ju bett om hjälp med den äldres sätt mot mig av deras far. Och fadern lovar att han ska prata med den äldre. Men konstigt är det att det aldrig blir bättre. Och någonstans är det fel när barnen skiter i sin mamma. Den mamma som var den bästa i 12 år, den man pratade med allt om, som alltid ställer upp, som skyddade mot pappans temprament. Att man bara ser den ena förälderna när man har 2.
Sen är frågan om jag ska orka bråka med fadern för att han skiter i avtalet? Jag tycker inte om konfrontationer och som jag mår just nu så finns inte orken. Kanske till våren. Sen får vi se vad nyårsaftonen bjuder på. Men blir det bara skit så vet jag inte.....jag orkar inte nå mer. Frågan är om barnen har det bättre utan mig. Det enda som just nu får mig att tro att jag behövs är att jag inte vill att de ska bli som sin far. Tyvärr så verkar jag ha förlorat den äldre men den yngre finns det hopp om än.
Så gudarna vet vad jag ska göra.....hur jag ska orka. För orken är slut nu...och ja, tanken har slagit mig även hur skrämmande den är. Men när man känner sig totalt värdelös. Man gör allt man kan och man ger allt man kan och har råd med och man ändå inte är nått värd.....då känner man så här. Det är då man måste fokusera på att det går över....för de måste det ju. Så här ska det ju inte vara, eller........
tisdag 20 december 2011
Mycke vill ha mer.
Precis som rubriken säger är det. Och alla lagar och paragrafer tillåter det. Vi säljer ut nått så typiskt svenskt som vår välfärd, vår skola, vår omsorg......
Vi låter människor sko sig på de gamla, sjuka och på våra barn. Och detta har pågått i många år nu och inget händer. Jo, visst, nått händer men inte tillräckligt fort och inte tillräckligt.
Har skrivit om detta när det gäller skolan. Tidningarna har skrivit om det. Men händer nått? Skulle inte tro det, tyvärr. Men nu när de gamla blir skadade och dör inom äldrevården, då jäklar. Att skol-TV har visat på att barn i privata skolor har sämre kvalifikationer än barn i kommunalskola verkar inte bekomma så många. Att barnen blir utslagna innan de ens slagit in på vilken väg de ska välja verkar inte uppröra nån.
Men det är väl så i ett moderat samhälle. De personer som inte kan bidra med nått skiter man i. Barnen, sjuka, äldre, invandrare och arbetslösa. Barnen och deras skolgång blir bara sämre och sämre. Samtidigt som riskkapitalföretagen tjänar mer och mer. Från plats 3 till 19, kunskapsmässigt, duktigt jobbat. Sjukvården måste spara....ska väl sänka skatten för de som har igen. Äldre, ge till de rika och ta från de fattiga. Invandrare....vad finns det att säga. Och sen alla arbetslösa som man skulle satsa på. Ju fler de är tillsammans, tillsammans, tillsammans....ju gladare de är...skulle inte tro det.
Att vi sedan lånar ut en massa miljarder hit och en massa miljarder dit när vi har barn som inte har råd med kläder och mat....tragiskt. Men det ser väl fint ut på ytan kan jag tänka mig.
Trots klimathot så blir detta land bara kallare och kallare......och fullt av egoister=((
Vi låter människor sko sig på de gamla, sjuka och på våra barn. Och detta har pågått i många år nu och inget händer. Jo, visst, nått händer men inte tillräckligt fort och inte tillräckligt.
Har skrivit om detta när det gäller skolan. Tidningarna har skrivit om det. Men händer nått? Skulle inte tro det, tyvärr. Men nu när de gamla blir skadade och dör inom äldrevården, då jäklar. Att skol-TV har visat på att barn i privata skolor har sämre kvalifikationer än barn i kommunalskola verkar inte bekomma så många. Att barnen blir utslagna innan de ens slagit in på vilken väg de ska välja verkar inte uppröra nån.
Men det är väl så i ett moderat samhälle. De personer som inte kan bidra med nått skiter man i. Barnen, sjuka, äldre, invandrare och arbetslösa. Barnen och deras skolgång blir bara sämre och sämre. Samtidigt som riskkapitalföretagen tjänar mer och mer. Från plats 3 till 19, kunskapsmässigt, duktigt jobbat. Sjukvården måste spara....ska väl sänka skatten för de som har igen. Äldre, ge till de rika och ta från de fattiga. Invandrare....vad finns det att säga. Och sen alla arbetslösa som man skulle satsa på. Ju fler de är tillsammans, tillsammans, tillsammans....ju gladare de är...skulle inte tro det.
Att vi sedan lånar ut en massa miljarder hit och en massa miljarder dit när vi har barn som inte har råd med kläder och mat....tragiskt. Men det ser väl fint ut på ytan kan jag tänka mig.
Trots klimathot så blir detta land bara kallare och kallare......och fullt av egoister=((
söndag 4 december 2011
Föräldrar kan....
Antar att ni, precis som jag, läst om föräldrarna som slog när ungarna spelade match. Barnen var hela 11 år. Det mest tragiska är väl att man brukar säga att barn gör inte som vi säger de gör som vi gör. Så vad lärde sig dessa 11 åringar? Vad sägs om de barn vars föräldrar sloggs? Vad sägs till dessa barn inom klubben? Hur får klubbarna barnen att förstå varför detta hände? Hur får vi barnen att inte göra som föräldrarna gör? Hur får vi föräldrar att bete sig?
För detta är ju inte första, eller sista, gången ett bråk utbryter när barn spelar match.
Skulle det hjälpa ifall vissa föräldrar inte får komma på matcherna? Vad är det som säger att de inte matar ungarna med felaktigheter när de är i hemmet? Eller ska man hindra barn med dessa föräldrar....för barn gör ju som vi gör.....För tydligen var det föräldrarna till pojkarna som slogs på isen som startade allt. Och ser man på föräldrarna så förstår man varför det var dessa pojkar som slogs.....det går igen. Så även om man förbjöd föräldrarna så skulle barnen lik förbenat slagits.
Nu är ju dessa barn bara 11 år och det finns stor chans att lära dem rätt. Lära dom hur man aggerar när man blir arg. Lära dom att arg får man bli men inte slå. Men hur förklarar man att föräldrarna slår men de får inte? Barn gör ju som vuxna gör.....
En tanke slog mig....är det detta som kallas curlingföräldrar.....? Ingen får röra mitt barn? Läste på nätet om ett bråk på dagis mellan 2 4-åringar där den enas pappa klappat till det andra barnet. Hur kan man sänka sig till att slå en 4-åring? Visst har detta hänt mina barn på dagis och även i skolan men hur arg man än blivit så måste man ju komma ihåg att det är barn. Att slå en 4-åring hjälper inte.
Ska vi vuxna lära barnen att man löser konflikter med våld? Hade det varit min son som varit i slaggis på isen så hade jag ju i första hand brytt mig om sonen. Och i värsta fall sprungit ut på isen. Men slagit ner den andras förälder....finns inte på världskartan. Och att stå och skrika horunge till en 11-åring...sök hjälp säger jag bara.
Det jag också funderar på är vad klubbarna gör? Visst, de har säkert sagt precis det man ska. Står säkert på deras hemsidor osv. Men hur kan de då försvara alla fula och otillåtna tacklingar som sker i hockeyn. Där folk blir riktigt skadade. Skulle vara intressant att vara en fluga på väggen i omklädningsrummet efter att någon gjort nått fult. Får spelaren ris eller ros? För klubbarna stänger ju inte av dem. Klubbarna visar på detta sätt vad klubbarna tillåter. Det är dock skönt att se att man idag reagerar på detta, dömer ordentligt, bryr sig. Fast inte klubbarna, de gör ingenting. De vill bara vinna och tydligen till vilket pris som helst.
Så man kan ju ställa sig frågan om hur många barn som klubbarna har plockat bort för en match eller så? Plockar klubbarna bort ungarna för dåligt uppförande? Eller är vinst det viktigate även för barnen?
Läste om ett meddelande som Frölunda gått ut med och hur starkt de tar avstånd för liknande händelser. Det tragiska är att ingen av klubbarna nämner detta på sina hemsidor. Varken att det inträffat, deras åsikt eller sitt ställningstagande.
Har läst om hur man toppar lagen vid matcher för barn i åldrarna 9 år och uppåt. Tänk tanken, 9 åriga barn får veta att de inte duger, skrämmande. Eller att de bästa ungdomarna är född tidigt på året. Men det är ju självklart, det skiljer ju nästan ett helt år på den som är född i januari och den som är född i december. Men detta spelar ingen roll när de vuxit klart, när de blivit stora. Lik förbenat så gallras de ut redan som barn.
Var på en föreläsning med SISU Idrottsutbildarna och de sa samma sak. Idrott ska vara kul, alla ska få vara med. Vinst är inte det viktigaste utan det är nått vi vuxna lär barnen. Barnens personliga utveckling är viktigast. Låt barnen utvecklas i den takt de har, inte efter våra förväntningar. Tragiskt att se hur många barn som slagits ut för att de inte varit bra nog i rätt tid.
Det finns ju faktiskt barn som är bra under barndomen men inte sen och det finns barn som blommar ut senare. Men alla som kommer igång sent plockas ut för att de inte är bra nog nog tidigt. Sen har vi de som varit stjärnan i laget hela sin barndom och sedan tröttnat. Vet en kille som spelar i högsta ligan och som när han var 16 år tog ett sabbatsår. Han var då less på sin sport för han hade ju spelat på topp i 7 år. Hallå, killen var 17 år.......och måste ta ett sabbatsår....var är felet. Killen har dock jättebra föräldrar som stöttat på alla sätt och vis. Men hur är det med klubbens ansvar? Klubben som lagt allt på denna kille i 7 år. Han var klubbens stjärna sedan han var 9 år gammal. Ett framtida löfte......
Men för att återgå till starten på detta, var ligger föräldrarnas ansvar? Är det inte föräldrarna som måste säga ifrån när klubbarna toppar ett lag? När de bänkar barn för att de just då inte är bra nog. När de ser att klubbarna tillåter saker som man inte skulle göra i hemmet? Hur många glada idrottare ska få försvinna? Hur många riktigt bra idrottare slår vi undan fötterna på? Hur många OS medaljer säger vi nej till för att barnen blommar ut sent?
Man kan ju även fundera på hur de klubbar som har individidrott gör. För alla tragiska exempel jag sett handlar om lagidrott. Men samtidigt, i vilka grenar tar vi flest medaljer i......individidrott skulle jag vilja säga.
Och tyvärr måste jag säga att det ser likadant ut inom skolgymnastiken. Och detta har jag skrivit om förr, bara att läsa.
Ja, ja tragiskt är det. Men nått som man måste ta tag i, både från klubbarna och från föräldrarna. Barn som slåss ska bänkas tills de fattar vad de handlar om, tränarna ska bänkas tills de fattar vad de handlar om, föräldrar ska förbjudas tills de fattar vad de handlar om. Noll tolerans från alla håll.
Over and out.....
För detta är ju inte första, eller sista, gången ett bråk utbryter när barn spelar match.
Skulle det hjälpa ifall vissa föräldrar inte får komma på matcherna? Vad är det som säger att de inte matar ungarna med felaktigheter när de är i hemmet? Eller ska man hindra barn med dessa föräldrar....för barn gör ju som vi gör.....För tydligen var det föräldrarna till pojkarna som slogs på isen som startade allt. Och ser man på föräldrarna så förstår man varför det var dessa pojkar som slogs.....det går igen. Så även om man förbjöd föräldrarna så skulle barnen lik förbenat slagits.
Nu är ju dessa barn bara 11 år och det finns stor chans att lära dem rätt. Lära dom hur man aggerar när man blir arg. Lära dom att arg får man bli men inte slå. Men hur förklarar man att föräldrarna slår men de får inte? Barn gör ju som vuxna gör.....
En tanke slog mig....är det detta som kallas curlingföräldrar.....? Ingen får röra mitt barn? Läste på nätet om ett bråk på dagis mellan 2 4-åringar där den enas pappa klappat till det andra barnet. Hur kan man sänka sig till att slå en 4-åring? Visst har detta hänt mina barn på dagis och även i skolan men hur arg man än blivit så måste man ju komma ihåg att det är barn. Att slå en 4-åring hjälper inte.
Ska vi vuxna lära barnen att man löser konflikter med våld? Hade det varit min son som varit i slaggis på isen så hade jag ju i första hand brytt mig om sonen. Och i värsta fall sprungit ut på isen. Men slagit ner den andras förälder....finns inte på världskartan. Och att stå och skrika horunge till en 11-åring...sök hjälp säger jag bara.
Det jag också funderar på är vad klubbarna gör? Visst, de har säkert sagt precis det man ska. Står säkert på deras hemsidor osv. Men hur kan de då försvara alla fula och otillåtna tacklingar som sker i hockeyn. Där folk blir riktigt skadade. Skulle vara intressant att vara en fluga på väggen i omklädningsrummet efter att någon gjort nått fult. Får spelaren ris eller ros? För klubbarna stänger ju inte av dem. Klubbarna visar på detta sätt vad klubbarna tillåter. Det är dock skönt att se att man idag reagerar på detta, dömer ordentligt, bryr sig. Fast inte klubbarna, de gör ingenting. De vill bara vinna och tydligen till vilket pris som helst.
Så man kan ju ställa sig frågan om hur många barn som klubbarna har plockat bort för en match eller så? Plockar klubbarna bort ungarna för dåligt uppförande? Eller är vinst det viktigate även för barnen?
Läste om ett meddelande som Frölunda gått ut med och hur starkt de tar avstånd för liknande händelser. Det tragiska är att ingen av klubbarna nämner detta på sina hemsidor. Varken att det inträffat, deras åsikt eller sitt ställningstagande.
Har läst om hur man toppar lagen vid matcher för barn i åldrarna 9 år och uppåt. Tänk tanken, 9 åriga barn får veta att de inte duger, skrämmande. Eller att de bästa ungdomarna är född tidigt på året. Men det är ju självklart, det skiljer ju nästan ett helt år på den som är född i januari och den som är född i december. Men detta spelar ingen roll när de vuxit klart, när de blivit stora. Lik förbenat så gallras de ut redan som barn.
Var på en föreläsning med SISU Idrottsutbildarna och de sa samma sak. Idrott ska vara kul, alla ska få vara med. Vinst är inte det viktigaste utan det är nått vi vuxna lär barnen. Barnens personliga utveckling är viktigast. Låt barnen utvecklas i den takt de har, inte efter våra förväntningar. Tragiskt att se hur många barn som slagits ut för att de inte varit bra nog i rätt tid.
Det finns ju faktiskt barn som är bra under barndomen men inte sen och det finns barn som blommar ut senare. Men alla som kommer igång sent plockas ut för att de inte är bra nog nog tidigt. Sen har vi de som varit stjärnan i laget hela sin barndom och sedan tröttnat. Vet en kille som spelar i högsta ligan och som när han var 16 år tog ett sabbatsår. Han var då less på sin sport för han hade ju spelat på topp i 7 år. Hallå, killen var 17 år.......och måste ta ett sabbatsår....var är felet. Killen har dock jättebra föräldrar som stöttat på alla sätt och vis. Men hur är det med klubbens ansvar? Klubben som lagt allt på denna kille i 7 år. Han var klubbens stjärna sedan han var 9 år gammal. Ett framtida löfte......
Men för att återgå till starten på detta, var ligger föräldrarnas ansvar? Är det inte föräldrarna som måste säga ifrån när klubbarna toppar ett lag? När de bänkar barn för att de just då inte är bra nog. När de ser att klubbarna tillåter saker som man inte skulle göra i hemmet? Hur många glada idrottare ska få försvinna? Hur många riktigt bra idrottare slår vi undan fötterna på? Hur många OS medaljer säger vi nej till för att barnen blommar ut sent?
Man kan ju även fundera på hur de klubbar som har individidrott gör. För alla tragiska exempel jag sett handlar om lagidrott. Men samtidigt, i vilka grenar tar vi flest medaljer i......individidrott skulle jag vilja säga.
Och tyvärr måste jag säga att det ser likadant ut inom skolgymnastiken. Och detta har jag skrivit om förr, bara att läsa.
Ja, ja tragiskt är det. Men nått som man måste ta tag i, både från klubbarna och från föräldrarna. Barn som slåss ska bänkas tills de fattar vad de handlar om, tränarna ska bänkas tills de fattar vad de handlar om, föräldrar ska förbjudas tills de fattar vad de handlar om. Noll tolerans från alla håll.
Over and out.....
fredag 2 december 2011
Återupprättelse av ComHem
Så, då borde det vara över. Precis avslutat mitt samtal med hon, den där trevliga människan. Japp, de finns och enligt henne ska det finnas fler....även om inte jag har stött på dem.
Tänk om ComHem kunde lära sig av detta, lära sig att en glad och trevlig människa gör mer för företaget än vissa chefer. För den chef jag träffade på var inte mycke och hänga i granen. Han hade ju inte ens koll på vad som gäller för priser......lite skrämmande är det. För hade ingen från ComHem läst här på bloggen så skulle detta inte ha hänt. Utan jag hade fått nöja mig med vad chefen hade att säga.
Och efter att ha läst på nätet så är det många som har samma problem som jag har haft och fått samma skrämmande bemötande. Men nu har jag ju min blogg och utan den hade jag blivit lika blåst som dem.
På frågan från henne om kompensation så kunde jag inte svara. Har inte ens tänkt i de banorna. Jag skulle ju byta i januari, byta leverantör. Var ganska förvånad över att de ville fortsätta detta ärende, ville se mig nöjd. Och ja, jag blev mer än nöjd. Hakan slog nästan i bordet när hon nämnde kompensationen. Nån hundring hade jag trott.....det är ju trots allt ComHem jag har att göra med.
Men rätt ska vara rätt....tror stenhårt på det. Efter många år där detta företag har totalt förlorat all min respekt så har de äntligen fått tillbaka mycke av det. Jag har träffat på en människa som lyssnar, som förstår, som tar reda på allt, som har en lösning....undra om jag bara ska ringa till henne i fortsättningen....om jag skulle få nått problem. Hahahaha skoja bara XXXX, förhoppningsvis ska du slippa mig hädan efter.
Kanske skulle börja skriva om problemen här på bloggen i stället för att ringa dit. Här får man ju hjälp. Men med ny kabel så verkar ju problemen försvinna. Så nu håller vi tummarna. Kommer att ge dem 1 år att bevisa att de blivit bättre.
Så jag avslutar allt detta med att faktiskt påstå att ComHem, eller delar av dem, har bevisat att de blivit bättre. Det finns hopp =)). Hur sedan nästa år, 2012, kommer att se ut kan jag inte veta idag. Händer nått så återkommer jag.
Vad människan jag pratat med heter......nopp, det behåller jag för mig själv. Vill ju inte att hon ska va upptagen om jag skulle råka få problem igen hahaha
Tänk om ComHem kunde lära sig av detta, lära sig att en glad och trevlig människa gör mer för företaget än vissa chefer. För den chef jag träffade på var inte mycke och hänga i granen. Han hade ju inte ens koll på vad som gäller för priser......lite skrämmande är det. För hade ingen från ComHem läst här på bloggen så skulle detta inte ha hänt. Utan jag hade fått nöja mig med vad chefen hade att säga.
Och efter att ha läst på nätet så är det många som har samma problem som jag har haft och fått samma skrämmande bemötande. Men nu har jag ju min blogg och utan den hade jag blivit lika blåst som dem.
På frågan från henne om kompensation så kunde jag inte svara. Har inte ens tänkt i de banorna. Jag skulle ju byta i januari, byta leverantör. Var ganska förvånad över att de ville fortsätta detta ärende, ville se mig nöjd. Och ja, jag blev mer än nöjd. Hakan slog nästan i bordet när hon nämnde kompensationen. Nån hundring hade jag trott.....det är ju trots allt ComHem jag har att göra med.
Men rätt ska vara rätt....tror stenhårt på det. Efter många år där detta företag har totalt förlorat all min respekt så har de äntligen fått tillbaka mycke av det. Jag har träffat på en människa som lyssnar, som förstår, som tar reda på allt, som har en lösning....undra om jag bara ska ringa till henne i fortsättningen....om jag skulle få nått problem. Hahahaha skoja bara XXXX, förhoppningsvis ska du slippa mig hädan efter.
Kanske skulle börja skriva om problemen här på bloggen i stället för att ringa dit. Här får man ju hjälp. Men med ny kabel så verkar ju problemen försvinna. Så nu håller vi tummarna. Kommer att ge dem 1 år att bevisa att de blivit bättre.
Så jag avslutar allt detta med att faktiskt påstå att ComHem, eller delar av dem, har bevisat att de blivit bättre. Det finns hopp =)). Hur sedan nästa år, 2012, kommer att se ut kan jag inte veta idag. Händer nått så återkommer jag.
Vad människan jag pratat med heter......nopp, det behåller jag för mig själv. Vill ju inte att hon ska va upptagen om jag skulle råka få problem igen hahaha
torsdag 1 december 2011
Så less på detta nu ComBort
Så sitter jag här igen. Hade inte tänkt nämna detta företag annat än när allt var över. Men nu måste jag förklara hur detta företag fungerar för alla som funderar och till andra som tjafsat med dom. Ju länger tiden går ju fler fel uppstår.
Har ju kommit i kontakt med ett jätte trevlig människa där, japp de finns. Och idag fick jag ett mail från henne där hon förklarade vad hennes undersökning visat på. Och döm om min förvåning...mailar du in fel eller felanmäler på deras hemsida så räknas inte detta.
Ringer man in och anmäler ett fel du haft anmält massor av gånger innan så ser de dem som enskilda händelser. Inte som ett fel som hela tiden återkommer. Och genom att de endast ersätter de gånger man ringer in och anmäler så blir det ett jäkla stort fel. Jag skulle alltså ha ringt in varje gång datorn gick ner sig....ca 5-10 gånger per dag. Undra vem som har tiden att sitta i deras köer eller har råd att ringa hela dagarna?
Ett bra exempel är att jag ringde in och anmälde 2008, samma fel igen. Men de ersatte inte den gången och genom att jag inte in förrän 2011 så ansåg de att felet inte fanns kvar. Att jag vet att jag mailat in flera gånger för att dels telefonen inte fungerat och dels för att jag alltid får samma svar om att felet är mitt eller att de kan inte flesöka när allt fungerar. NU har jag ju fått veta att de tydligen kan se hur signalen varit efteråt. Att jag även har anmält via deras hemsida har de inte heller med. Och genom att de hävdar att jag inte hört av mig förrän 2011 så undrar man vart felet är hos dem. Att jag även skrivit här på bloggen om detta och de har hört av sig här spelar heller ingen roll. Går att läsa om vilka svar jag fått på några av mailen jag skickat under 2009.
Hur i himlens namn ska man då anmäla när felet är om man måste ringa in och telefonen inte fungerar. Under denna tid satt jag i rullstol så jag kunde ju inte gå iväg och låna en telefon heller. Men är det verkligen tanken, att man ska kunna låna en telefon för att kunna anmäla när man har ComHem?
Att det sedan inte spelar någon roll om felet är under 1 dag eller flera, du får en hundring. Har man barn och de ska ringa till kompisar, jag ska ringa och fixa med annat och allt via mobil eller att man måste skicka barnen för att skriva ut hos andra för att man inte har nätverk eller telefon under flera dagar.....undra hur långt 100 kronor räcker då. Jag trodde det skulle vara som plåster på såret, att man är utan det man betalar för. Men hallå, ska pengarna vara till det vem sjutton ska då betala för fördyrande omkostnader?
Det mest tragiska är att man kollar ju på nätet, om det är uppe fram och tillbaka och inser då att som vanligt så står det på hemsidan att allt är OK. Inga problem i ditt område. Varför ska man då gå in på hemsidan? Att felet inte är mitt denna gång får jag veta för att man ringer in. Ja, de skyller ju att det alltid är mitt fel....även detta när kabeln var fel.
Nä, bara att vänta och se vad den trevliga människan där har att säga på mitt mail. Men nu vet ni, alla andra som läser här. Ni måste RINGA in alla fel även när telefonen är död. Gå till grannar, använd mobilen men bara ni ringer. Maila eller skriva på hemsidan är ingen ide. Då får ni ingen ersättning och för det mesta inga svar.
Välkommen till ComHem..........
Har ju kommit i kontakt med ett jätte trevlig människa där, japp de finns. Och idag fick jag ett mail från henne där hon förklarade vad hennes undersökning visat på. Och döm om min förvåning...mailar du in fel eller felanmäler på deras hemsida så räknas inte detta.
Ringer man in och anmäler ett fel du haft anmält massor av gånger innan så ser de dem som enskilda händelser. Inte som ett fel som hela tiden återkommer. Och genom att de endast ersätter de gånger man ringer in och anmäler så blir det ett jäkla stort fel. Jag skulle alltså ha ringt in varje gång datorn gick ner sig....ca 5-10 gånger per dag. Undra vem som har tiden att sitta i deras köer eller har råd att ringa hela dagarna?
Ett bra exempel är att jag ringde in och anmälde 2008, samma fel igen. Men de ersatte inte den gången och genom att jag inte in förrän 2011 så ansåg de att felet inte fanns kvar. Att jag vet att jag mailat in flera gånger för att dels telefonen inte fungerat och dels för att jag alltid får samma svar om att felet är mitt eller att de kan inte flesöka när allt fungerar. NU har jag ju fått veta att de tydligen kan se hur signalen varit efteråt. Att jag även har anmält via deras hemsida har de inte heller med. Och genom att de hävdar att jag inte hört av mig förrän 2011 så undrar man vart felet är hos dem. Att jag även skrivit här på bloggen om detta och de har hört av sig här spelar heller ingen roll. Går att läsa om vilka svar jag fått på några av mailen jag skickat under 2009.
Hur i himlens namn ska man då anmäla när felet är om man måste ringa in och telefonen inte fungerar. Under denna tid satt jag i rullstol så jag kunde ju inte gå iväg och låna en telefon heller. Men är det verkligen tanken, att man ska kunna låna en telefon för att kunna anmäla när man har ComHem?
Att det sedan inte spelar någon roll om felet är under 1 dag eller flera, du får en hundring. Har man barn och de ska ringa till kompisar, jag ska ringa och fixa med annat och allt via mobil eller att man måste skicka barnen för att skriva ut hos andra för att man inte har nätverk eller telefon under flera dagar.....undra hur långt 100 kronor räcker då. Jag trodde det skulle vara som plåster på såret, att man är utan det man betalar för. Men hallå, ska pengarna vara till det vem sjutton ska då betala för fördyrande omkostnader?
Det mest tragiska är att man kollar ju på nätet, om det är uppe fram och tillbaka och inser då att som vanligt så står det på hemsidan att allt är OK. Inga problem i ditt område. Varför ska man då gå in på hemsidan? Att felet inte är mitt denna gång får jag veta för att man ringer in. Ja, de skyller ju att det alltid är mitt fel....även detta när kabeln var fel.
Nä, bara att vänta och se vad den trevliga människan där har att säga på mitt mail. Men nu vet ni, alla andra som läser här. Ni måste RINGA in alla fel även när telefonen är död. Gå till grannar, använd mobilen men bara ni ringer. Maila eller skriva på hemsidan är ingen ide. Då får ni ingen ersättning och för det mesta inga svar.
Välkommen till ComHem..........
tisdag 15 november 2011
Japp, de ComBort....
Ni som läser här läste säker kommentaren från Com Hem om att de skulle kontakta mig... Och tror ni någon gjort så....Skulle inte tro det. Det är som med allt som har med detta företag att göra....mycke ljud och lite verkstad.
Eller ska vi säga, lovar runt och håller tunt.....
Så nu vet vi. Inte nog med att de inte håller det de lovar i reklam och annat men de håller inte ens det de personligen lovar heller. Vi är totalt grundlurade av dem...och det värsta är att vi betalar för det.
Håll er borta, för de har ingen aning om vad de håller på med=((
Eller ska vi säga, lovar runt och håller tunt.....
Så nu vet vi. Inte nog med att de inte håller det de lovar i reklam och annat men de håller inte ens det de personligen lovar heller. Vi är totalt grundlurade av dem...och det värsta är att vi betalar för det.
Håll er borta, för de har ingen aning om vad de håller på med=((
måndag 31 oktober 2011
Skrattretande ComHem...kanske ComBort?
Men så äntligen har jag fått mitt brev från den chef jag varit i kontakt med. Och ni kan ju tänka er den kompensation jag fick efter 5 års elände med ComHem.... 5 år med strul varje vecka.....blir många veckor på 5 år. Kortare strul och längre strul, strul som gjort att man varit tvungen att ringa från mobilen, strul som gjort att mina inkommande samtal inte kommit fram eller att de fått ringa på mobilen...de som har numret, strul som gjort att man fått åka på biblioteket för att kunna använda dator, strul som gjort att vissa arbeten inte blivit klar i tid, blivit utkastad från nätet lite här och lite där, ibland timvis och ibland hela dagar.........och detta varje vecka under hela 5 år.
Ja vet, kunde ha bytt leverantör många år tidigare. Japp, de kunde jag om jag inte hela tiden varit bunden till antingen det eller till det. Och tyvärr måste jag erkänna, tillslut så tror man ju på det...ja, att felet ligger här hemma. Att jag sedan är en envis jäkel, de dagar jag är övertygad om att felet ligger hos dem, och tänker att jag ska inte ge mig. Gör man fel ska man rätta till det och stå för det. Och tyvärr, Com hem står inte för det.
Även fast teknikern nu har sagt att det är deras fel så inte ska ni tro att de erkänner det. No no. Det är som att få dem att erkänna att det är deras fel som inte säger nått om priserna när man ringer. Trots det så skriver chefen i brevet att det är mitt ansvar att ringa in och kolla. Ringde massor med gånger i februari/mars när allt var åt fanders i flera dagar åt gången. Även denna gång gick Comhem igenom allt jag har hos dom, priser och boxen och annat. Men inte ett ord. Precis som nu, vill bara sälja på men inte informera. Endast sista killen gjorde det, inte ens chefen ville ge mig deras nuvarande lägsta pris. Chefen hävdar att de inte har gjort något fel.
Men för att återgå till kompensationen....hela 318 kronor anser de att det är värt att ha dessa problem varje vecka under 5 års tid. 318 kronor, det är 19 kronor mer än de tyckte att jag skulle betala för bredbandet per månad. Ett pris som inte ens finns. Och hade de ifrågasatt priset när jag ringde i februari så hade jag sparat 400 kronor bara där. Men vad gör de inte för att tjäna pengar.
Vicket jävla hån Comhem, skämmas borde ni och inte lite heller.
Att chefen sedan i sitt brev skriver att de jobbar på att personalen ska ge service i världsklass är ju bara skrattretande. Kan man inte be kunderna undersöka ett eventuellt fel på en kabel, ett fel som massor av deras kundera har haft, va sjutton kan de då annat än att hävda att det är kundens fel?
Ska slå en pling till Konsumentvägledaren i morgon. För frågan återstår, hur många har de inte lurat på detta sätt? Får man ta ett pris som inte ens finns? Vad är skyldigheten att informera om priser? Att Comhem anser att folk ska läsa på nätet eller ringa in för att få reda på priser....anser de att alla har en dator? Att alla har råd med en dator? Eller är tanken att de ska sitta i deras telefonköer titt som tätt?
Och som slutkläm på allt och ruskigt förtroendeingivande, brevet är utan signatur. Och det bästa......nästan skrattretande....han kan inte ens stava sitt efternamn rätt. Hur jäkla kul är inte det....
Och vad säger du om detta, du från Comhem som läser här=))
Ja vet, kunde ha bytt leverantör många år tidigare. Japp, de kunde jag om jag inte hela tiden varit bunden till antingen det eller till det. Och tyvärr måste jag erkänna, tillslut så tror man ju på det...ja, att felet ligger här hemma. Att jag sedan är en envis jäkel, de dagar jag är övertygad om att felet ligger hos dem, och tänker att jag ska inte ge mig. Gör man fel ska man rätta till det och stå för det. Och tyvärr, Com hem står inte för det.
Även fast teknikern nu har sagt att det är deras fel så inte ska ni tro att de erkänner det. No no. Det är som att få dem att erkänna att det är deras fel som inte säger nått om priserna när man ringer. Trots det så skriver chefen i brevet att det är mitt ansvar att ringa in och kolla. Ringde massor med gånger i februari/mars när allt var åt fanders i flera dagar åt gången. Även denna gång gick Comhem igenom allt jag har hos dom, priser och boxen och annat. Men inte ett ord. Precis som nu, vill bara sälja på men inte informera. Endast sista killen gjorde det, inte ens chefen ville ge mig deras nuvarande lägsta pris. Chefen hävdar att de inte har gjort något fel.
Men för att återgå till kompensationen....hela 318 kronor anser de att det är värt att ha dessa problem varje vecka under 5 års tid. 318 kronor, det är 19 kronor mer än de tyckte att jag skulle betala för bredbandet per månad. Ett pris som inte ens finns. Och hade de ifrågasatt priset när jag ringde i februari så hade jag sparat 400 kronor bara där. Men vad gör de inte för att tjäna pengar.
Vicket jävla hån Comhem, skämmas borde ni och inte lite heller.
Att chefen sedan i sitt brev skriver att de jobbar på att personalen ska ge service i världsklass är ju bara skrattretande. Kan man inte be kunderna undersöka ett eventuellt fel på en kabel, ett fel som massor av deras kundera har haft, va sjutton kan de då annat än att hävda att det är kundens fel?
Ska slå en pling till Konsumentvägledaren i morgon. För frågan återstår, hur många har de inte lurat på detta sätt? Får man ta ett pris som inte ens finns? Vad är skyldigheten att informera om priser? Att Comhem anser att folk ska läsa på nätet eller ringa in för att få reda på priser....anser de att alla har en dator? Att alla har råd med en dator? Eller är tanken att de ska sitta i deras telefonköer titt som tätt?
Och som slutkläm på allt och ruskigt förtroendeingivande, brevet är utan signatur. Och det bästa......nästan skrattretande....han kan inte ens stava sitt efternamn rätt. Hur jäkla kul är inte det....
Och vad säger du om detta, du från Comhem som läser här=))
onsdag 19 oktober 2011
Åter Comhem
Ja då får man hoppas att detta var det sista förutom då jag byter leverantör. Blev jag nå klokare? Skulle inte tro det.....
Teknikern var här idag, äntligen. Och nej, det var inte hos mig felet var. Sladden jag fick med när jag skaffade Comhem var trasig. Eller trasig och trasig, fel av leverantören. De hade monterat själva kontakten fel i sladden så den satt inte fast ordentligt. Kontakten gick att ta lös utan att dra, den bara satt där den satt. Därför har det inte funkat lite då och då, glappkontakt kallade han det. Och självklart var det ju inte mitt fel. Hade jag råkat slita av den så hade det synts, trådar som stuckit ut och liknande. Nu var de helt rent i hålet och i kontakten, inte ens damm fanns det där.
Och tänk, sedan 2006 när jag ringde första gången så har de endast hänvisat till att jag nog inte har skruvat fast den ordentligt i väggen eller i modemet, vilket jag gjort. Inte en endaste gång har de frågat om kontakten sitter fast i sladden. Vicket teknikern tyckte var konstigt då detta är ett vanligt fel. Nä, enligt Comhem så var det antennkabeln till TV:n som nog var trasig och därför var det mitt fel. Hur den kabeln kan påverka telefon och bredband har de inte kunnat förklara. Den går inte ens till modemet utan från kontakten i väggen till TV:n.
Och sen detta strul med priset, ordinarie pris och de pris jag betalar. Så snälla du från Comhem som läser här, de pris du angett som ordinarie pris var fel enligt den chef jag pratat med. Där ser man, ingen har koll hos Comhem, ingen som vet ingen som vet.....
Enligt chefen så är 249 bara för nya kunder. Det bästa är att han kunde inte ge mig ett ordinarie pris endast vilka som inte fanns som ordinarie. Så det pris jag betalar finns inte ens. Men betalt ska de ha. Och vilket pris jag ska byta till fick jag inte heller riktigt reda på. Vem vet, jag kanske ska betala 299 som egentligen inte finns.......För tragiskt är det att alla, utom han här på bloggen, hävdar att jag betalar ordinarie pris när priset inte finns. Kan det heta ordinarie nått som inte finns?
De har ju påstått att de inte meddelar kunderna om ändringar av priset utan det ska kunderna ha koll på. De har ingen skyldighet och möjlighet att göra det. De får nämligen inte ändra i avtal utan det måste kunden göra. Lite kul att läsa de villkor jag har för där står det under punkten om ändringar och överlåtelser:
"Com Hem har rätt att ändra Villkor, Tjänsten eller avgiften. Ändringen meddelas Kunden senast 1 månad innan ändringen träder i kraft. För Avtal med viss angiven bindningstid får en ändring verkan tidigast vid utgången av bindningstiden."
Vem ska man nu tro på, villkoren eller Comhem? Eller är det så att de får ändra..men bara vid höjningar.........?
Att sedan den chef jag pratade med säger att det står fel i villkoren, det är 2 månader innan som man måste meddela kunden innan ändring. Förstå att man har förtroende för detta företag. Men han anser fortfarande att det är kunden som ska kolla ifall man betalar rätt pris för de har ingen möjlighet att kontakta alla. `
Men varför i helsingland skrivar men det då i villkoren?????
Hur ska kunderna veta att det är deras ansvar när det står nått helt annat i villkoren. Är det som står i villkoren fel då och man ska som kund gissa sig till vad som gäller? Ska jag som kund inte kunna lite på villkoren? Nått svar på dessa frågor fick jag inte heller av chefen. Hittade inte heller det som Comhem påstår, att de får inte ändra i avtal utan det får endast kunden göra....
Det är så att man funderar på att anmäla dom. Låta någon med kunskap kolla upp detta. Hur kan man ta ett pris som inte ens finns längre? Chefen försökte få det till att har man ett avtalat pris under bindningstid så har man. Och visst sjutton är det så....men jag har ingen bindningstid! Så det priset jag band mig till finns inte nå mer. Och några priser finns inte att hitta hos Comhem för oss som inte har bundit oss. Måste ju finnas fler än jag. Fler som funderar på att byta eller flytta och därför har kvar dom den sista tiden utan att binda sig i 1 år.
Kan ju fundera hur många de lurar på pengar? Hur många får betala ett pris som inte finns längre?
Sen kan man ju fundera på hur kunderna ska veta. Villkoren säger en sak och Comhem en annan. Vissa på Comhem säger en sak och andra något helt annat. Vissa frågor kan du inte ens få svar på. Ingen vet vilket ordinarie pris är. Kunder får betala ett pris som inte ens finns. Personal som inte ens informerar om bättre priser bara de som binder en till Comhem.
Nä chefen, bara för att ni har skickat personalen på kurser i 2 års tid gör inte Comhem bättre. Ni kommer nog inte att stiga i undersökningen om bredbandsbolag.
Men men, han skulle sätta sig och skriva ett brev till mig, japp. Kan vara bra att ha det på papper. Ska bli kul att se om de kompenserar att det strulat sedan 2006. Att vi inte har kunnat lita på bredbandet. En telefon som funkar när den vill vilket gjort att folk varit tvugna ringa på mobilen. Eller alla pengar man fått lägga på mobilen för att man inte kan ringa med hemtelefonen. Och all den tid de kostat att sitta i deras jäkla telefonkö, och alla kostnader för samtal och den tid man hållit på och felsöka.
Vi snackar 5 år nu, i FEM år har jag hållt på. Någon som har förslag på ett bredbandsbolag där det funkar????
Lär väl återkomma med ett sista inlägg om detta när allt är klart. När brevet kommit. Och jag hoppas att det blir ett glatt inlägg för jag är less på att vara arg och irriterad på inkompetens =))
Teknikern var här idag, äntligen. Och nej, det var inte hos mig felet var. Sladden jag fick med när jag skaffade Comhem var trasig. Eller trasig och trasig, fel av leverantören. De hade monterat själva kontakten fel i sladden så den satt inte fast ordentligt. Kontakten gick att ta lös utan att dra, den bara satt där den satt. Därför har det inte funkat lite då och då, glappkontakt kallade han det. Och självklart var det ju inte mitt fel. Hade jag råkat slita av den så hade det synts, trådar som stuckit ut och liknande. Nu var de helt rent i hålet och i kontakten, inte ens damm fanns det där.
Och tänk, sedan 2006 när jag ringde första gången så har de endast hänvisat till att jag nog inte har skruvat fast den ordentligt i väggen eller i modemet, vilket jag gjort. Inte en endaste gång har de frågat om kontakten sitter fast i sladden. Vicket teknikern tyckte var konstigt då detta är ett vanligt fel. Nä, enligt Comhem så var det antennkabeln till TV:n som nog var trasig och därför var det mitt fel. Hur den kabeln kan påverka telefon och bredband har de inte kunnat förklara. Den går inte ens till modemet utan från kontakten i väggen till TV:n.
Och sen detta strul med priset, ordinarie pris och de pris jag betalar. Så snälla du från Comhem som läser här, de pris du angett som ordinarie pris var fel enligt den chef jag pratat med. Där ser man, ingen har koll hos Comhem, ingen som vet ingen som vet.....
Enligt chefen så är 249 bara för nya kunder. Det bästa är att han kunde inte ge mig ett ordinarie pris endast vilka som inte fanns som ordinarie. Så det pris jag betalar finns inte ens. Men betalt ska de ha. Och vilket pris jag ska byta till fick jag inte heller riktigt reda på. Vem vet, jag kanske ska betala 299 som egentligen inte finns.......För tragiskt är det att alla, utom han här på bloggen, hävdar att jag betalar ordinarie pris när priset inte finns. Kan det heta ordinarie nått som inte finns?
De har ju påstått att de inte meddelar kunderna om ändringar av priset utan det ska kunderna ha koll på. De har ingen skyldighet och möjlighet att göra det. De får nämligen inte ändra i avtal utan det måste kunden göra. Lite kul att läsa de villkor jag har för där står det under punkten om ändringar och överlåtelser:
"Com Hem har rätt att ändra Villkor, Tjänsten eller avgiften. Ändringen meddelas Kunden senast 1 månad innan ändringen träder i kraft. För Avtal med viss angiven bindningstid får en ändring verkan tidigast vid utgången av bindningstiden."
Vem ska man nu tro på, villkoren eller Comhem? Eller är det så att de får ändra..men bara vid höjningar.........?
Att sedan den chef jag pratade med säger att det står fel i villkoren, det är 2 månader innan som man måste meddela kunden innan ändring. Förstå att man har förtroende för detta företag. Men han anser fortfarande att det är kunden som ska kolla ifall man betalar rätt pris för de har ingen möjlighet att kontakta alla. `
Men varför i helsingland skrivar men det då i villkoren?????
Hur ska kunderna veta att det är deras ansvar när det står nått helt annat i villkoren. Är det som står i villkoren fel då och man ska som kund gissa sig till vad som gäller? Ska jag som kund inte kunna lite på villkoren? Nått svar på dessa frågor fick jag inte heller av chefen. Hittade inte heller det som Comhem påstår, att de får inte ändra i avtal utan det får endast kunden göra....
Det är så att man funderar på att anmäla dom. Låta någon med kunskap kolla upp detta. Hur kan man ta ett pris som inte ens finns längre? Chefen försökte få det till att har man ett avtalat pris under bindningstid så har man. Och visst sjutton är det så....men jag har ingen bindningstid! Så det priset jag band mig till finns inte nå mer. Och några priser finns inte att hitta hos Comhem för oss som inte har bundit oss. Måste ju finnas fler än jag. Fler som funderar på att byta eller flytta och därför har kvar dom den sista tiden utan att binda sig i 1 år.
Kan ju fundera hur många de lurar på pengar? Hur många får betala ett pris som inte finns längre?
Sen kan man ju fundera på hur kunderna ska veta. Villkoren säger en sak och Comhem en annan. Vissa på Comhem säger en sak och andra något helt annat. Vissa frågor kan du inte ens få svar på. Ingen vet vilket ordinarie pris är. Kunder får betala ett pris som inte ens finns. Personal som inte ens informerar om bättre priser bara de som binder en till Comhem.
Nä chefen, bara för att ni har skickat personalen på kurser i 2 års tid gör inte Comhem bättre. Ni kommer nog inte att stiga i undersökningen om bredbandsbolag.
Men men, han skulle sätta sig och skriva ett brev till mig, japp. Kan vara bra att ha det på papper. Ska bli kul att se om de kompenserar att det strulat sedan 2006. Att vi inte har kunnat lita på bredbandet. En telefon som funkar när den vill vilket gjort att folk varit tvugna ringa på mobilen. Eller alla pengar man fått lägga på mobilen för att man inte kan ringa med hemtelefonen. Och all den tid de kostat att sitta i deras jäkla telefonkö, och alla kostnader för samtal och den tid man hållit på och felsöka.
Vi snackar 5 år nu, i FEM år har jag hållt på. Någon som har förslag på ett bredbandsbolag där det funkar????
Lär väl återkomma med ett sista inlägg om detta när allt är klart. När brevet kommit. Och jag hoppas att det blir ett glatt inlägg för jag är less på att vara arg och irriterad på inkompetens =))
tisdag 18 oktober 2011
Fortsättning på Comhem
De svarade inte på mitt mail....de ringde. Ringer en tjej som bara vill ha information så hon kan snacka med sina chefer. Det bästa är att hon försvarar att man inte meddelar gamla kunder att man sänker ordinarie priser. Frågade henne vad hon skulle tycka om elbolagen hade kvar samma höga priser som de hade förra vintern...men bara för henne...hela året. Om hon inte ville att man sänkte hennes pris också. Nä, fick inget bra svar av henne....Förvånad, skulle inte tro det.
Men i alla fall. En stund senare ringer hennes chef. En mycket trevlig kille som jag tror förstår mitt problem. Och han var full av ursäkter för att det tagit 5 år och att jag blir bemött som en idiot. Han hävdar bestämt att det pris jag fick av killen sist var ett pris man måste ha ett avtal på 12 månader för att få. Och ja, det pris jag betalar är lägsta pris utan avtal och ordinarie pris. Jag återkommer till det, nästan skrattretande.
Han påstår också att den vettiga killen jag pratade med gjort fel. Och han bad om ursäkt för det och förstod inte hur man kan göra så. Han vill även att jag ringer han direkt teknikern varit här i morgon. Men då får jag väl göra det då.
Gick in på Comhems hemsida och började läsa. Tänkte kolla detta med priserna. För denna borde ju veta, har är ju chef för tusan.... Skulle inte tro det. Det är precis som den vettiga killen sa. Jag kan välja samma hastighet för billigare pengar UTAN att binda mig i 1 år. Att det däremot inte finns någonstans att läsa om vilka deras ordinarie priser är är skamligt. Hur ska man då få veta? Säger de att det kostar 500 kronor så kan jag inte säga emot för det står ingenstans. Men det är ju Comhem, de kanske har gömt det under någon helt ologisk kategori.
Men tro nu inte att det bara var att gå ut på nätet och läsa, no no. Nätet försvann och var borta i drygt 20 minuter. Tänkte ringa och kolla men tyvärr, ingen telefon heller. TV:n fugerade däremot denna gång.
Kollade även gårdagens inlägg. Japp, hänga på nätet är de duktiga på...men så är det Comhem. Läsdugligheten är inte den bästa, så en förtydligan:
"-Snälla du från Comhem som läser här. Läs om och läs rätt så kanske du ser att detta är ett pågående ärende. Jag behöver inte fylla i den länk du skicka med. Men tack för omtanken =))"
Och skulle du nu läsa lite till så kanske du kan svara på var jag hittar Comhems ordinarie priser. Det enda priset jag hitta är de jag nämnt och genom att det inte är någon bindningstid så borde det ju vara ert ordinarie pris.
Fanders, nu är nätet nere igen. Ringa Comhem är ingen idé, samma snack varje gång. Har du kollar det, vänt på den, torkat av det, dragit ut sladden. Spelar ingen roll att jag säger att jag kollat allt, de ställer samma frågor alltid. Ja just det, kan ju inte ringa heller.
Ja ja, får se om detta går att lägga ut....I´ll be back
Men i alla fall. En stund senare ringer hennes chef. En mycket trevlig kille som jag tror förstår mitt problem. Och han var full av ursäkter för att det tagit 5 år och att jag blir bemött som en idiot. Han hävdar bestämt att det pris jag fick av killen sist var ett pris man måste ha ett avtal på 12 månader för att få. Och ja, det pris jag betalar är lägsta pris utan avtal och ordinarie pris. Jag återkommer till det, nästan skrattretande.
Han påstår också att den vettiga killen jag pratade med gjort fel. Och han bad om ursäkt för det och förstod inte hur man kan göra så. Han vill även att jag ringer han direkt teknikern varit här i morgon. Men då får jag väl göra det då.
Gick in på Comhems hemsida och började läsa. Tänkte kolla detta med priserna. För denna borde ju veta, har är ju chef för tusan.... Skulle inte tro det. Det är precis som den vettiga killen sa. Jag kan välja samma hastighet för billigare pengar UTAN att binda mig i 1 år. Att det däremot inte finns någonstans att läsa om vilka deras ordinarie priser är är skamligt. Hur ska man då få veta? Säger de att det kostar 500 kronor så kan jag inte säga emot för det står ingenstans. Men det är ju Comhem, de kanske har gömt det under någon helt ologisk kategori.
Men tro nu inte att det bara var att gå ut på nätet och läsa, no no. Nätet försvann och var borta i drygt 20 minuter. Tänkte ringa och kolla men tyvärr, ingen telefon heller. TV:n fugerade däremot denna gång.
Kollade även gårdagens inlägg. Japp, hänga på nätet är de duktiga på...men så är det Comhem. Läsdugligheten är inte den bästa, så en förtydligan:
"-Snälla du från Comhem som läser här. Läs om och läs rätt så kanske du ser att detta är ett pågående ärende. Jag behöver inte fylla i den länk du skicka med. Men tack för omtanken =))"
Och skulle du nu läsa lite till så kanske du kan svara på var jag hittar Comhems ordinarie priser. Det enda priset jag hitta är de jag nämnt och genom att det inte är någon bindningstid så borde det ju vara ert ordinarie pris.
Fanders, nu är nätet nere igen. Ringa Comhem är ingen idé, samma snack varje gång. Har du kollar det, vänt på den, torkat av det, dragit ut sladden. Spelar ingen roll att jag säger att jag kollat allt, de ställer samma frågor alltid. Ja just det, kan ju inte ringa heller.
Ja ja, får se om detta går att lägga ut....I´ll be back
måndag 17 oktober 2011
Comhem
Japp, ja vet. Jag har skrivit om detta bolag tidigare och då minsann fick jag svar av dem oxå....här på bloggen. Har under sommaren och hösten haft de vanliga problemen, inget fungerar. Har ju ringt dem flera gånger om detta men nu blev jag lite less. Kortet till boxen la av. Ringde dit men jag var tydligen tvungen att sitta framför boxen när jag felanmäler. Så jag fick ringa när jag kom hem i stället. De måste ju tro alla deras kunder är idioter. För först skulle vi kolla hur jag satt i kortet. Va tror de, att jag plockar ut det lite då och då och inte vet hur man sätter in det igen. Nä, mitt kort sitter i hela tiden och nu la det bara av. Jag hade inte tagit ut det och vänt det fel väg utan att komma i håg det. Sen skulle jag kolla om jag stoppat i kontakten. Hallå, lampan lyser, strömmen kommer som den ska.
Till slut frågade jag ifall de ansåg att jag är helt jäkla dum. Om de behandlar alla kunder som idioter. Om jag säger att jag vet och kan så vill jag inte bli behandlad som en idiot. Visst, jag vet att de finns människor som gör fel och som inte kan. Men måste Comhem anse att alla är inkompetenta?
Tillslut så gick han med på att skicka ett nytt kort. Han passade även på att gå igenom allt, alla abonnemang och avgifter, ja allt. Försökte även att sälja på mig mer, skulle inte tro det. Då binder jag mig i 1 år vilket jag inte vill. Jag vill hitta en ny leverantör.
Kortet kom och TV:n fungerar felfritt. Problemet var att de skickat med papper på hur glad jag skulle vara som valt Comhem. Som ny kund skulle jag inte bli besviken. Vadå ny kund. Har varit kund sedan 2006 och det var det året det fungerade...nästan. Ringde i alla fall dit för att höra så att jag inte blir bunden till dem i 1 år nu. Och tänk, äntligen fick jag prata med någon som kan service, någon som var trevlig. Och det bästa var när jag satt i deras jäkla kö, när de automatiskt mäter signalen så försvinner den. Och det är ju detta jag försökt säga i alla år men nä, det är hos mig felet ligger och därför jag som ska betala för det.
Frågar killen som svarade och han håller med mig om vansinnet i detta.
-Har du haft detta problem i alla år så ligger nog felet hos oss och nu märkte vi ju att den försvinner under kortare stunder. Och har de pågått så länge ska du inte betala för att Comhem skickar ut en tekniker för att kolla.
Han kunde inte heller förstå varför Comhem inte kollat upp detta flera år tidigare. Jag förklarade att de alltid sagt att jag får betala för teknikern och därför tackat nej. Vansinne, säger han. Han går även igenom mina tjänste och abonemmang....och då säger han,
-varför får du betala mer varje månad för bredbandet?
Det visar sig att jag får betala 50 kronor mer varje månad för mitt bredband än andra. Han förundras varför inte killen jag ringde veckan före sagt nått när detta är nått han också sett. Vad säger man? Comhem har snott pengar av mig varje månad frågan är bara hur länge. Hur många månader har jag fått betala mer än andra och varför?
Men han hjälpte mig på alla sätt han kunde. Själv satte jag mig och skrev ett mail på Comhems hemsida. Jag ansåg att en kompensation skulle vara på sin plats och fick då svaret att det finns ju inget aktuellt fall. Hallå, jag anmäler och anmäler och får bara veta att det nog är mitt fel och därför får stå för kostnaden själv. Och det är deras påstående som är aktuellt, det och att jag får betala fel kostnad varje månad. Eller som de skriver:
Kompensation för signalfelet kommer ni givetvis att få efter att en tekniker varit ute och rättat till felet (så länge inte felet sitter i eran utrustning)
Och som ni ser inom parentesen, beroende på var felet sitter. Men är det inte lite kul detta med att det skulle vara min utrustning. Allt kommer från dem, kablar och burkar. Och felet har varit från första början när deras utrustning var ny. De kanske menar i min TV, telefon och alla datorer. Skumt om det skulle vara fel i alla samtidigt och bara då och då.
Men det bästa är att de inte ens nämner det felaktiga priset. Inte ett ord. Tycker detta verkar konstigt så jag googlar. Och tro det eller ej, men detta är ett problem för dem. Redan 2006 och varje år därefter, har folk klagat på detta med att de inte ändrar priset för gamla kunder när de ändrar priset för nya. Köper man en tjänst till ordinarie pris och detta ändras så måste man ändra. Undra vad jag betalar för pris om det inte är ett billigare pris och inte ordinariepris. Undra vad mitt pris kallas? Tack för att vi dumma trogna idioter blir behandlade som det ni anser oss vara...........
Bokade en tid för att teknikern skulle komma förra fredagen mellan 12-14. Så jag fick ta ledigt från jobbet. De hade även tid 14-16 men det funkar inte då det ska skjutsas till träningar. Tyvärr blev jag tvungen att avboka sjukgymnastiken men det kunde det vara värt ansåg jag. Så här satt jag och väntade och väntade.
14.05 åkte jag till jobbet och ingen hade kommit. 14.30 ringer teknikern. Nä, han hade 14-16 inbokat och började snacka om att jag skulle betala för hans tid á 500 kronor. Ringde Comhem som hävdar att hos dom står det 14-16. Jag förklarade att det är en tid jag absolut inte skulle boka genom att jag inte kan vara hemma då och att jag dessutom avbokat sjukgymnastiken. Denna människa började också surra om att jag skulle betala, skulle inte tro det. Då kontrade jag med vem som ska betala för min förlorade arbetsinkomst. Så nu slapp jag den avgiften. Japp, de kan göra rätt. Fast säker är jag inte...kommer kanske en räkning nästa vecka.
Mailade igen för att få en bekräftelse på den nya tiden med tekniker. Nått svar, skulle inte tro det. Inte än i alla fall...den som lever får se. Vill ju inte ha fel tid igen för då kommer jag att debitera förlorad arbetsinkomst till dom.
Ja ja, det börjar bli jobbigt detta hära. Skulle vara kul och se om de svarar igen, Comhem. Och vad de svara på detta inlägg...men hade jag varit dom skulle jag kompensera....be om ursäkt....rätta till alla fel.....och hoppas att kunden stannar kvar och inte sprider sanningen om dem.
Till slut frågade jag ifall de ansåg att jag är helt jäkla dum. Om de behandlar alla kunder som idioter. Om jag säger att jag vet och kan så vill jag inte bli behandlad som en idiot. Visst, jag vet att de finns människor som gör fel och som inte kan. Men måste Comhem anse att alla är inkompetenta?
Tillslut så gick han med på att skicka ett nytt kort. Han passade även på att gå igenom allt, alla abonnemang och avgifter, ja allt. Försökte även att sälja på mig mer, skulle inte tro det. Då binder jag mig i 1 år vilket jag inte vill. Jag vill hitta en ny leverantör.
Kortet kom och TV:n fungerar felfritt. Problemet var att de skickat med papper på hur glad jag skulle vara som valt Comhem. Som ny kund skulle jag inte bli besviken. Vadå ny kund. Har varit kund sedan 2006 och det var det året det fungerade...nästan. Ringde i alla fall dit för att höra så att jag inte blir bunden till dem i 1 år nu. Och tänk, äntligen fick jag prata med någon som kan service, någon som var trevlig. Och det bästa var när jag satt i deras jäkla kö, när de automatiskt mäter signalen så försvinner den. Och det är ju detta jag försökt säga i alla år men nä, det är hos mig felet ligger och därför jag som ska betala för det.
Frågar killen som svarade och han håller med mig om vansinnet i detta.
-Har du haft detta problem i alla år så ligger nog felet hos oss och nu märkte vi ju att den försvinner under kortare stunder. Och har de pågått så länge ska du inte betala för att Comhem skickar ut en tekniker för att kolla.
Han kunde inte heller förstå varför Comhem inte kollat upp detta flera år tidigare. Jag förklarade att de alltid sagt att jag får betala för teknikern och därför tackat nej. Vansinne, säger han. Han går även igenom mina tjänste och abonemmang....och då säger han,
-varför får du betala mer varje månad för bredbandet?
Det visar sig att jag får betala 50 kronor mer varje månad för mitt bredband än andra. Han förundras varför inte killen jag ringde veckan före sagt nått när detta är nått han också sett. Vad säger man? Comhem har snott pengar av mig varje månad frågan är bara hur länge. Hur många månader har jag fått betala mer än andra och varför?
Men han hjälpte mig på alla sätt han kunde. Själv satte jag mig och skrev ett mail på Comhems hemsida. Jag ansåg att en kompensation skulle vara på sin plats och fick då svaret att det finns ju inget aktuellt fall. Hallå, jag anmäler och anmäler och får bara veta att det nog är mitt fel och därför får stå för kostnaden själv. Och det är deras påstående som är aktuellt, det och att jag får betala fel kostnad varje månad. Eller som de skriver:
Kompensation för signalfelet kommer ni givetvis att få efter att en tekniker varit ute och rättat till felet (så länge inte felet sitter i eran utrustning)
Och som ni ser inom parentesen, beroende på var felet sitter. Men är det inte lite kul detta med att det skulle vara min utrustning. Allt kommer från dem, kablar och burkar. Och felet har varit från första början när deras utrustning var ny. De kanske menar i min TV, telefon och alla datorer. Skumt om det skulle vara fel i alla samtidigt och bara då och då.
Men det bästa är att de inte ens nämner det felaktiga priset. Inte ett ord. Tycker detta verkar konstigt så jag googlar. Och tro det eller ej, men detta är ett problem för dem. Redan 2006 och varje år därefter, har folk klagat på detta med att de inte ändrar priset för gamla kunder när de ändrar priset för nya. Köper man en tjänst till ordinarie pris och detta ändras så måste man ändra. Undra vad jag betalar för pris om det inte är ett billigare pris och inte ordinariepris. Undra vad mitt pris kallas? Tack för att vi dumma trogna idioter blir behandlade som det ni anser oss vara...........
Bokade en tid för att teknikern skulle komma förra fredagen mellan 12-14. Så jag fick ta ledigt från jobbet. De hade även tid 14-16 men det funkar inte då det ska skjutsas till träningar. Tyvärr blev jag tvungen att avboka sjukgymnastiken men det kunde det vara värt ansåg jag. Så här satt jag och väntade och väntade.
14.05 åkte jag till jobbet och ingen hade kommit. 14.30 ringer teknikern. Nä, han hade 14-16 inbokat och började snacka om att jag skulle betala för hans tid á 500 kronor. Ringde Comhem som hävdar att hos dom står det 14-16. Jag förklarade att det är en tid jag absolut inte skulle boka genom att jag inte kan vara hemma då och att jag dessutom avbokat sjukgymnastiken. Denna människa började också surra om att jag skulle betala, skulle inte tro det. Då kontrade jag med vem som ska betala för min förlorade arbetsinkomst. Så nu slapp jag den avgiften. Japp, de kan göra rätt. Fast säker är jag inte...kommer kanske en räkning nästa vecka.
Mailade igen för att få en bekräftelse på den nya tiden med tekniker. Nått svar, skulle inte tro det. Inte än i alla fall...den som lever får se. Vill ju inte ha fel tid igen för då kommer jag att debitera förlorad arbetsinkomst till dom.
Ja ja, det börjar bli jobbigt detta hära. Skulle vara kul och se om de svarar igen, Comhem. Och vad de svara på detta inlägg...men hade jag varit dom skulle jag kompensera....be om ursäkt....rätta till alla fel.....och hoppas att kunden stannar kvar och inte sprider sanningen om dem.
Tillbaka
Hej hopp,
äntligen lite tid över och då hamnar man här. Har fullt upp med jobb, barn, träningar och en jäkla värk....men men, livet snurrar vidare. Och visst sjutton finns det saker som irriterar mig fortfarande, massor. Och nu tänkte jag ventilera lite här igen. Men jag tar en sak i taget. Ett ärende åt gången=))
äntligen lite tid över och då hamnar man här. Har fullt upp med jobb, barn, träningar och en jäkla värk....men men, livet snurrar vidare. Och visst sjutton finns det saker som irriterar mig fortfarande, massor. Och nu tänkte jag ventilera lite här igen. Men jag tar en sak i taget. Ett ärende åt gången=))
söndag 10 juli 2011
Oj vad tiden gick fort
Inser att det var länge sedan jag skrev nu. Men så blir det när man har mycke att göra. Och mycke har det varit. Jag har fått jobb...japp. Dock inte via arbetsförmedlingen, vem hade trott det. Nä, kommunen hörde av sig till min handläggare som hörde av sig till mig. Provade att jobba i drygt 2 månader och alla trivs. Så nu börjar jag första augusti.
Tyvärr så är det inte ett "riktigt" jobb med allt vad det innebär. Utan vi skriver papper för 1 år frammåt och sedan får man se. Men jag kommer att jobba...det finns några som tycker jag är bra trots mitt funktionshinder....jag duger=) Och alla verkar jätte nöjda med de jobb jag hittills har utfört.
Nackdelen är att jag inte får avtalslön. Utan ca 4 000 under. Inte kul. Lägre lön än den jag hade när jag slutade mitt förra jobb 2007. Precis så man klarar sig...men det är ett jobb. Lättare att söka ett nytt om man har ett jobb och inte gått arbetslös och blivit funktionshindrad, allt sedan 2008.
Ett problem för mig är att jag måste hjälpa och ha ansvaret för att en annan person, som har ett funktionshinder, ska utföra sitt jobb. Inte göra en massa fel, beställa allt och ingenting. Jag kommer att ha ansvaret så att denna persons arbetsplats fungerar. Och problemet i detta är att denna person kommer ha flera tusen mer än mig i månaden. Och sånt stör mig. Men den som lever får se.
Som sagt, det är lättare att söka nytt jobb om man har ett. Nu är jag inte sugen på det för detta är en superbra arbetsplats. Trivs som fisken i vattnet. Fullt accepterad av allt och alla. Inte som när jag jobbade vid jul. Här blir ingen sur för att man går på behandlingar eller har värk eller nått sånt. I stället frågar de hur man mår, ifall man behöver hjälp med nått eller.......
Och nä, det är ingen skyddad verkstad...det är en skola.
Tyvärr så är det inte ett "riktigt" jobb med allt vad det innebär. Utan vi skriver papper för 1 år frammåt och sedan får man se. Men jag kommer att jobba...det finns några som tycker jag är bra trots mitt funktionshinder....jag duger=) Och alla verkar jätte nöjda med de jobb jag hittills har utfört.
Nackdelen är att jag inte får avtalslön. Utan ca 4 000 under. Inte kul. Lägre lön än den jag hade när jag slutade mitt förra jobb 2007. Precis så man klarar sig...men det är ett jobb. Lättare att söka ett nytt om man har ett jobb och inte gått arbetslös och blivit funktionshindrad, allt sedan 2008.
Ett problem för mig är att jag måste hjälpa och ha ansvaret för att en annan person, som har ett funktionshinder, ska utföra sitt jobb. Inte göra en massa fel, beställa allt och ingenting. Jag kommer att ha ansvaret så att denna persons arbetsplats fungerar. Och problemet i detta är att denna person kommer ha flera tusen mer än mig i månaden. Och sånt stör mig. Men den som lever får se.
Som sagt, det är lättare att söka nytt jobb om man har ett. Nu är jag inte sugen på det för detta är en superbra arbetsplats. Trivs som fisken i vattnet. Fullt accepterad av allt och alla. Inte som när jag jobbade vid jul. Här blir ingen sur för att man går på behandlingar eller har värk eller nått sånt. I stället frågar de hur man mår, ifall man behöver hjälp med nått eller.......
Och nä, det är ingen skyddad verkstad...det är en skola.
Åter till samhället
Läste debatten i Aftonbladet. Så rätt så rätt. Går att läsa här:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article13300611.ab
Precis något jag försökt "säga" på bloggar och lite här och lite där. Men nä, allt mäts i pengar. Vem människan bakom plånboken är skiter folk i, hur människan mår. Detta har jag märk sedan jag skrev om gemensamma mammor. Så mycket skit man fått höra för att jag har en annan syn. Ingen bryr sig att ta reda på om det ligger någon sanning i det andra säger, de med annan åsikt. Hugger rakt av, de måste ha fel.
Och här skriver någon som kan förklara detta för mig. De skriks om vem som det är synd om, det skriks om vem som tjänar minst, det skriks och det skriks och alltid handlar det om pengar och vem det är mest synd om.
Och visst, det är ju pengar det handlar om. Men bara för att man har mat på bordet så betyder det inte att barnen mår bra. Det är så mycket som påverkar. Speciellt detta med samhällssynen. Allt man måste ha, allt man måste göra allt som kostar pengar.
Visst, håller med många om att man måste inte ha allt, allt måste inte kosta. Men nu lever vi i ett samhälle där man inte kan slå på radion eller TV:n, öppna en tidning, gå på stan utan att vi matas med allt vi måste ha.
Vi var tvungen att lagstifta om att skolor inte får ta avgifter, speciellt friskolor, för barnen vid saker som skolorna ordnar. Funkar det? På vår friskola så tar de avgifter men samtidigt så skriver de att säger de till så behöver de inte betala. Men vem vill, om man inte verkligen måste, stå där och erkänna att man inte har råd?
För det är väl det denna regering förklarat gång på gång, handla mer, få fart på Svensk ekonomi. Och det är sant. Men alla som inte har nått att handla för?
Vi läser om alla dessa, ca 220 000, barn som inte har. Som varje gång de slår på radion eller TV:n, läser en tidning, är på stan eller umgås med kompisar blir upplysta att de inte har. Skit i sakerna men tänk dig den känsla som barnen får när de vet att alla andra kan köpa glass och de får gå utan. Förstår att vissa bli arg och tycker det är orättvist. Men vem ska de bli arg på, föräldrarna kanske? Många blir arg på samhället för att det är orättvist.
Många blir arg för att de ser att föräldrarna mår dåligt. Och vem sjutton skulle inte det. Att knappt ha mat på bordet åt sina barn, att bella om vilken räkning som måste slira efter denna månad. Många föräldrar mår jätte dåligt för att de inte kan bjuda på en glass, åka på semester, ge sina barn det som alla andra har osv. Och mår föräldrarna dåligt så speglar det av sig på barnen.
Var det inte denna regering som hade som vision att inga barnfamiljer skulle vräkas? Sorry, den visionen fukade inte heller. Under de första 50 dagarna 2008 vräktes 89 barn, 2010 vräktes 632 barn vilket är en ökning från året tidigare. Under detta års första halva blev 350 barn vräkta om vilket du kan läsa här:
http://www.expressen.se/nyheter/1.2490525/350-barn-vraktes-det-senaste-halvaret
Och visst, det finns föräldrar som inte sköter sig och sina räkningar och därför blir av med bostaden. Men jag ställer mig frågande....är det barnens fel? Är det barnens fel att de inte får hjälp när de bor med föräldrar som är alkoholiserade, narkomaner, psykiskt sjuka, funktionshindrade eller eller. Har vi som samhälle inget ansvar för dessa barn?
Kan ibland förstå detta med tvångssterilisering, tyvärr. Barn som alla skiter i, som mår så dåligt att de begår självmord (vliket också har ökat) som hamnar i dåligt sällskap, blir uttnyttjade osv. Vi pratar om drägligt liv för gamla och sjuka men struntar i barnen. De sitter utarbetade, egensinniga, hopplösa och okunniga socialarbetare som ska hålla i allt. Och som vi sett så funkar det inte alltid. Brottsligheten sjunker i åldrarna, ungar som misshandlar och våldtar, barn som bara är barn.
Var i helvete är föräldrarna?
Har sett rikemansungar som slår ner folk bara för att. Sett socialarbetares ungar som mobbar. Vem har koll på dessa? Olämpliga föräldrar finns inom alla klasser och tyvärr verkar få inse det... Jo, de kanske inser det men de skyller allt som oftast på ungar från fattiga områden.
Visst, detta skulle hjälpas med pengar. Pengar är jätte viktigt. Men att få ett jobb även med usel lön, skulle göra att en förälder får bättre självkänsla. Även om pengarna precis kommer att räcka så räcker de. Föräldrarna behöver inte må dåligt och oroa sig för allt. Samt att de får känna av att de duger. Om nu inte föräldrarna tillhör de olämpliga föräldratyperna.
Vi läser ju om föräldrar som skaffar barn på barn trots att socialen tar dom. Varför finns det inte personal som kan hjälpa familjen på rätt köl i stället. Vet att på 60-talet fanns hemsammariter. De kom hem till de som behövde hjälp i hemmet. De lagade mat, städade och hjälpte till.... gratis! Var tog de vägen? Inte kan de vara samma som dagens hemtjänst för de har inte ens tid att sitta ned och fråga hur vårdtagarna mår.
Har vi i samhället inriktat oss så mycke på vinst att vi glömt vad vi förlorar?
Är vinsten allt? Och borde vi inte lära oss att satsa långsiktigt när det gäller människor? Tänk att ha någon som verkligen går hem till folk som har bekymmer, går hem dit och ser till att barnen har det bra. Stannar någon timme, tar sig tid och det kanske flera gånger i veckan. Helt plötsligt skulle någon verkligen veta hur barnen har det, är allt så bra eller så dåligt. Vilken hjälp kan just dessa behöva?
Vi verkar ha glömt bort detta i detta land. Varje människa är unik och har behov därefter, unika behov.
http://www.aftonbladet.se/debatt/article13300611.ab
Precis något jag försökt "säga" på bloggar och lite här och lite där. Men nä, allt mäts i pengar. Vem människan bakom plånboken är skiter folk i, hur människan mår. Detta har jag märk sedan jag skrev om gemensamma mammor. Så mycket skit man fått höra för att jag har en annan syn. Ingen bryr sig att ta reda på om det ligger någon sanning i det andra säger, de med annan åsikt. Hugger rakt av, de måste ha fel.
Och här skriver någon som kan förklara detta för mig. De skriks om vem som det är synd om, det skriks om vem som tjänar minst, det skriks och det skriks och alltid handlar det om pengar och vem det är mest synd om.
Och visst, det är ju pengar det handlar om. Men bara för att man har mat på bordet så betyder det inte att barnen mår bra. Det är så mycket som påverkar. Speciellt detta med samhällssynen. Allt man måste ha, allt man måste göra allt som kostar pengar.
Visst, håller med många om att man måste inte ha allt, allt måste inte kosta. Men nu lever vi i ett samhälle där man inte kan slå på radion eller TV:n, öppna en tidning, gå på stan utan att vi matas med allt vi måste ha.
Vi var tvungen att lagstifta om att skolor inte får ta avgifter, speciellt friskolor, för barnen vid saker som skolorna ordnar. Funkar det? På vår friskola så tar de avgifter men samtidigt så skriver de att säger de till så behöver de inte betala. Men vem vill, om man inte verkligen måste, stå där och erkänna att man inte har råd?
För det är väl det denna regering förklarat gång på gång, handla mer, få fart på Svensk ekonomi. Och det är sant. Men alla som inte har nått att handla för?
Vi läser om alla dessa, ca 220 000, barn som inte har. Som varje gång de slår på radion eller TV:n, läser en tidning, är på stan eller umgås med kompisar blir upplysta att de inte har. Skit i sakerna men tänk dig den känsla som barnen får när de vet att alla andra kan köpa glass och de får gå utan. Förstår att vissa bli arg och tycker det är orättvist. Men vem ska de bli arg på, föräldrarna kanske? Många blir arg på samhället för att det är orättvist.
Många blir arg för att de ser att föräldrarna mår dåligt. Och vem sjutton skulle inte det. Att knappt ha mat på bordet åt sina barn, att bella om vilken räkning som måste slira efter denna månad. Många föräldrar mår jätte dåligt för att de inte kan bjuda på en glass, åka på semester, ge sina barn det som alla andra har osv. Och mår föräldrarna dåligt så speglar det av sig på barnen.
Var det inte denna regering som hade som vision att inga barnfamiljer skulle vräkas? Sorry, den visionen fukade inte heller. Under de första 50 dagarna 2008 vräktes 89 barn, 2010 vräktes 632 barn vilket är en ökning från året tidigare. Under detta års första halva blev 350 barn vräkta om vilket du kan läsa här:
http://www.expressen.se/nyheter/1.2490525/350-barn-vraktes-det-senaste-halvaret
Och visst, det finns föräldrar som inte sköter sig och sina räkningar och därför blir av med bostaden. Men jag ställer mig frågande....är det barnens fel? Är det barnens fel att de inte får hjälp när de bor med föräldrar som är alkoholiserade, narkomaner, psykiskt sjuka, funktionshindrade eller eller. Har vi som samhälle inget ansvar för dessa barn?
Kan ibland förstå detta med tvångssterilisering, tyvärr. Barn som alla skiter i, som mår så dåligt att de begår självmord (vliket också har ökat) som hamnar i dåligt sällskap, blir uttnyttjade osv. Vi pratar om drägligt liv för gamla och sjuka men struntar i barnen. De sitter utarbetade, egensinniga, hopplösa och okunniga socialarbetare som ska hålla i allt. Och som vi sett så funkar det inte alltid. Brottsligheten sjunker i åldrarna, ungar som misshandlar och våldtar, barn som bara är barn.
Var i helvete är föräldrarna?
Har sett rikemansungar som slår ner folk bara för att. Sett socialarbetares ungar som mobbar. Vem har koll på dessa? Olämpliga föräldrar finns inom alla klasser och tyvärr verkar få inse det... Jo, de kanske inser det men de skyller allt som oftast på ungar från fattiga områden.
Visst, detta skulle hjälpas med pengar. Pengar är jätte viktigt. Men att få ett jobb även med usel lön, skulle göra att en förälder får bättre självkänsla. Även om pengarna precis kommer att räcka så räcker de. Föräldrarna behöver inte må dåligt och oroa sig för allt. Samt att de får känna av att de duger. Om nu inte föräldrarna tillhör de olämpliga föräldratyperna.
Vi läser ju om föräldrar som skaffar barn på barn trots att socialen tar dom. Varför finns det inte personal som kan hjälpa familjen på rätt köl i stället. Vet att på 60-talet fanns hemsammariter. De kom hem till de som behövde hjälp i hemmet. De lagade mat, städade och hjälpte till.... gratis! Var tog de vägen? Inte kan de vara samma som dagens hemtjänst för de har inte ens tid att sitta ned och fråga hur vårdtagarna mår.
Har vi i samhället inriktat oss så mycke på vinst att vi glömt vad vi förlorar?
Är vinsten allt? Och borde vi inte lära oss att satsa långsiktigt när det gäller människor? Tänk att ha någon som verkligen går hem till folk som har bekymmer, går hem dit och ser till att barnen har det bra. Stannar någon timme, tar sig tid och det kanske flera gånger i veckan. Helt plötsligt skulle någon verkligen veta hur barnen har det, är allt så bra eller så dåligt. Vilken hjälp kan just dessa behöva?
Vi verkar ha glömt bort detta i detta land. Varje människa är unik och har behov därefter, unika behov.
söndag 13 mars 2011
Det kom ett brev....
Japp, det gjorde det och inte blev man gladare av det inte. Det var mitt fack som ville påminna migom att jag nu har 37 dagar kvar att stämpla. Sen är det tack och adjö.
Och jag blir så arg när jag tänker på att det är arbetsförmedlingen som slarvat bort ett helt år av dessa dagar. Ett helt åt när jag stod utanför allt och fick ingen hjälp. Ett helt år som jag får betala för. Och tro nu inte att det satt in alla resurser för att hjälpa mig när de har svikit. O nej, inte en chans.
Alla vet ju att de som precis blivit arbetslösa har lättare att komma tillbaka i arbete. Tack för den chansen arbetsförmedlingen. Och när jag har frågat, bönat och bett om hjälp får man bara veta att antingen är det inte deras jobb eller så finns inga jobb. De kan inte hjälpa funktionshindrade att ha en större chans till jobb, inte påtrycka eller påverka. Nä, jag ska precis som andra friska söka samma tjänster på samma villkor fast inget på mig och andra är samma. Och våga inte be om hjälp för då blir de sura.....
Att man sedan gått ut med att nu ska det dels satsas på funktiondhindrade hjälper inte ett dyft. De gör ju ingenting. De informerar inte oss funktionshindrade om nått. Vi får sitta och vänta, ringa och fråga, men några svar får vi inte. De sitter som fågelholkar och förstår inte frågan. Att man då läser i Pitetidningen att 165 funktionshindrade fått jobb i år så undrar man ju varför inte jag? Varför har inte jag hört nått? Enligt min handläggare så finns det inga jobb för funktionshindrade utan jag får söka precis som alla andra.
Hittade en insändare som jag tycker pekar åt samma håll som jag:
http://www.nsd.se/NYHETER/ARTIKEL.aspx?ArticleID=5675434
Tyvärr är denna grupp inte synlig, precis som det står i artikeln. Det står sällan nått utan vi nämns så där i förbifaretn, de funktionshindrade. De brukar också nämnas ibland att nu ska de få det bättre. Men ingenstans står vilka åtgärder som ska sättas in. Vilken hjälp dessa ska få. Bara att det nu skall satsas på denn grupp. Med andra ord, bara en massa fina ord eller mycket ljud och lite verkstad.
För trots att det skulle satsas på dels denna grupp 2011 så efter 3 månader så märks det inte. Min handläggare har inte ens hört av sig utan det är jag som får kräva svar av henne via mail.
Hittade denna artikl:
http://op.se/ettan/lokalt/1.2759163-ljusare-arbetsmarknad-men-inte-for-alla
Och som man här kan läsa så är det arbetsförmedlingens jobba att hitta jobb och pratikplatser åt de arbetslösa, i alla fall enligt arbetsförmedlingschefen i Östersund. Men inte enligt min handläggare, då är det mitt jobb att fixa allt själv. Trots att de vet att det inte ljusnar nått för funktionshindrade utan bara för friska arbetslösa.
Nä, fy så less jag blir på detta. Att tänkta tanken att jag snart är utförsäkrad och vet inte hur och vad jag ska leva på skrämmer mig. Vill inte ens tänka på det. Men det är ett sådant Sverige vi har fått idag. Det är endast de med jobb och de friska som räknas.
Det finns inte ett uns till hjälp att få hos arbetsförmedlingen. Man är totalt körd på arbetsmarknaden och arbetsförmedlingen har hjälp till med detta. Hittade denna artikel från februari detta år. Bara att läsa och begrunna men bättre blir det inte för oss.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8562967.ab
Och att läsa en del av kommentarerna...förstår att vissa känner sig nedtryckta i skoskaften. Tragiskt vilken människorsyn vissa har. Som ex. Björn Hernefeldt, han från Robinsson ni vet. Han skulle aldrig anställa någon med funktionshinder. Eller som han sjäv skriver: "Då tror jag inte att du först och främst skulle anställa en person som inte kan prestera samma som de andra."
Och då ställer jag mig frågan, är han helt blåst i huvudet eller är det åldern (70 år) som tar ut sin rätt. Hur kan han påstå att alla med funktionshinder inte kan prestera lika mycket som friska? Sitter du i rulle så finns det inga hinder att sitta vid ett skrivbord. Du sitter vicket som...jäkla inskränkta människa.
Men vad hände med alla fina uttalanden som regeringen sagt...detta om att det ska löna sig att arbeta. Alla som jobbar i en åtgärd får ingen lön de får ersättning. Och många får inte ens ersättning som det går att leva på. De får inga jobbskatteavdrag, ingenting. Men det ska löna sig att arbete...för vem då kan man ju undra. Det finns tusentals människor i olika åtgärder som aldrig får ta del av alla fördelar människor med jobba får. Även om de har jobb. Och många av dessa tusentals som gör sina jobb gratis skulle faktiskt kunna få ett fullt betalt jobb. Men allt för många arbetsgivare passar på att spara pengar, de är ju lågkonjuktur i världen.
Nä, jag får vara glad att jag har 37 dagar kvar med a-kassa. Vad sker sedan vet jag inte. Förhoppningsvis har jag ett jobb då. Jag har ju sökt ett hos kommunen. Samma jobb som jag hade som Lyft-plats. Ett jobb jag kan och har lång lång erfarenhet av. Min ypperliga handläggare hos arbetsförmedlingen har skickat mina papper dit. Inte ringt och legat på eller nått sånt. Eller berättat om alla stöd kommunen kan få. Nopp, inte ett ord. Vicken tur man har att ha en så aktiv handläggare, skrattretande.
Men vad gör jag om jag inte får det utan det går till en med betydligt kortare erfarenhet? För jag vet ju att chefen inte uppskattade mig. Vilket kan bero på att jag inte var mig själv pga grabbens scolios. Var inte mitt vanliga glada jag utan mer tyst och fundersam. Har man suttit och fått veta om hur man opererar in järnstag i ryggen, hur man måste skära upp min son, borra i ryggraden osv så skulle nog vilken normal förälder bli lite..... Att sedan grabben fick sin korsett och att alla utprovningar, röntgen och lärkarbesök tog tid är ju en annan sak. Det var först i slutet av min tid där som jag började komma över alla negativa tankar. Allt om skruvar i ryggraden och trasiga ortoser. Dessvärre hade chefen redan då fattat sina åsikter om mig.....Jag var ju där hela 2 månader =O
Men men, 37 dagar kvar och tummarna hårt hållna för att jag får en chans på detta jobb=)))
Kom precis på efter lite betänktetid att jag har ju varit arbetslös i drygt 400 vardagar. Arbetsförmedlingen har skickat hem 1 jobb som de tyckte jag skulle söka men som jag inte kunde pga funktionshinder och jag har blivit anvisad 3 arbeten som endast är för funktionshindrad. Nu för någon vecka sedan så var jag till en arbetsgivare som ville ha någon som jobbat nyligen med ekonomi, vilket inte jag hade. Helt bortkastat. Jag fick en Lyft-plats som varade i 2 månader. Detta är allt som arbetsförmedlingen har att erbjuda. & hela "åtgärder" under 2 år...........va fan gör de på arbetsförmedlingen???? Det värsta är att du inte får ifrågasätta, tiga och samtycka.
Och det är nu man kan fundera på varför vissa får lön. Vad gör handläggarna? Jag har frågat, tro mig. Jo, de ringer runt och raggar jobb åt funktionshindrade och i mitt fall har de inte lyckats få in nått till någon som söker liknande jobb som mig. Med andra ord så är hon totalt misslyckad. De få arbeten jag blivit tillfrågad om har arbetsgivaren kontaktat arbetsförmedling, inte tvärt om. De fattar även beslut om vem som ska få vilket bidrag. Men ordnar jobb gör de inte. De anser att det är den funktionshindrades jobb att ordna jobbet och först då går de in med insatser. Och när man läser om att arbetslösheten bland funktionshindrade ökar....skakar på huvudet.
Men samtidigt, om man läser på deras hemsida så står inte ett enda ord om att de ska hjälpa dig att hitta jobb. Du ska söka jobben i konkurrans med friska. Då är ju frågan, ska man skriva in all hjälp som AF ställer upp med? Eller ska man anta att alla arbetsgivare vet det? Ska man skriva in i ansökan att man har ett funktionshinder? Vissa arbetsgivare vill inte ha någon med funktionshinder och vissa bryr sig inte, andra vill ha det för bidragen....så när sjutton ska man veta att man ska skriva in det?
Nä, nu middag för jag blir inte klok på detta. Jag ser det bara som att dagens regering skiter i denna grupp människor, tyvärr.
Och jag blir så arg när jag tänker på att det är arbetsförmedlingen som slarvat bort ett helt år av dessa dagar. Ett helt åt när jag stod utanför allt och fick ingen hjälp. Ett helt år som jag får betala för. Och tro nu inte att det satt in alla resurser för att hjälpa mig när de har svikit. O nej, inte en chans.
Alla vet ju att de som precis blivit arbetslösa har lättare att komma tillbaka i arbete. Tack för den chansen arbetsförmedlingen. Och när jag har frågat, bönat och bett om hjälp får man bara veta att antingen är det inte deras jobb eller så finns inga jobb. De kan inte hjälpa funktionshindrade att ha en större chans till jobb, inte påtrycka eller påverka. Nä, jag ska precis som andra friska söka samma tjänster på samma villkor fast inget på mig och andra är samma. Och våga inte be om hjälp för då blir de sura.....
Att man sedan gått ut med att nu ska det dels satsas på funktiondhindrade hjälper inte ett dyft. De gör ju ingenting. De informerar inte oss funktionshindrade om nått. Vi får sitta och vänta, ringa och fråga, men några svar får vi inte. De sitter som fågelholkar och förstår inte frågan. Att man då läser i Pitetidningen att 165 funktionshindrade fått jobb i år så undrar man ju varför inte jag? Varför har inte jag hört nått? Enligt min handläggare så finns det inga jobb för funktionshindrade utan jag får söka precis som alla andra.
Hittade en insändare som jag tycker pekar åt samma håll som jag:
http://www.nsd.se/NYHETER/ARTIKEL.aspx?ArticleID=5675434
Tyvärr är denna grupp inte synlig, precis som det står i artikeln. Det står sällan nått utan vi nämns så där i förbifaretn, de funktionshindrade. De brukar också nämnas ibland att nu ska de få det bättre. Men ingenstans står vilka åtgärder som ska sättas in. Vilken hjälp dessa ska få. Bara att det nu skall satsas på denn grupp. Med andra ord, bara en massa fina ord eller mycket ljud och lite verkstad.
För trots att det skulle satsas på dels denna grupp 2011 så efter 3 månader så märks det inte. Min handläggare har inte ens hört av sig utan det är jag som får kräva svar av henne via mail.
Hittade denna artikl:
http://op.se/ettan/lokalt/1.2759163-ljusare-arbetsmarknad-men-inte-for-alla
Och som man här kan läsa så är det arbetsförmedlingens jobba att hitta jobb och pratikplatser åt de arbetslösa, i alla fall enligt arbetsförmedlingschefen i Östersund. Men inte enligt min handläggare, då är det mitt jobb att fixa allt själv. Trots att de vet att det inte ljusnar nått för funktionshindrade utan bara för friska arbetslösa.
Nä, fy så less jag blir på detta. Att tänkta tanken att jag snart är utförsäkrad och vet inte hur och vad jag ska leva på skrämmer mig. Vill inte ens tänka på det. Men det är ett sådant Sverige vi har fått idag. Det är endast de med jobb och de friska som räknas.
Det finns inte ett uns till hjälp att få hos arbetsförmedlingen. Man är totalt körd på arbetsmarknaden och arbetsförmedlingen har hjälp till med detta. Hittade denna artikel från februari detta år. Bara att läsa och begrunna men bättre blir det inte för oss.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8562967.ab
Och att läsa en del av kommentarerna...förstår att vissa känner sig nedtryckta i skoskaften. Tragiskt vilken människorsyn vissa har. Som ex. Björn Hernefeldt, han från Robinsson ni vet. Han skulle aldrig anställa någon med funktionshinder. Eller som han sjäv skriver: "Då tror jag inte att du först och främst skulle anställa en person som inte kan prestera samma som de andra."
Och då ställer jag mig frågan, är han helt blåst i huvudet eller är det åldern (70 år) som tar ut sin rätt. Hur kan han påstå att alla med funktionshinder inte kan prestera lika mycket som friska? Sitter du i rulle så finns det inga hinder att sitta vid ett skrivbord. Du sitter vicket som...jäkla inskränkta människa.
Men vad hände med alla fina uttalanden som regeringen sagt...detta om att det ska löna sig att arbeta. Alla som jobbar i en åtgärd får ingen lön de får ersättning. Och många får inte ens ersättning som det går att leva på. De får inga jobbskatteavdrag, ingenting. Men det ska löna sig att arbete...för vem då kan man ju undra. Det finns tusentals människor i olika åtgärder som aldrig får ta del av alla fördelar människor med jobba får. Även om de har jobb. Och många av dessa tusentals som gör sina jobb gratis skulle faktiskt kunna få ett fullt betalt jobb. Men allt för många arbetsgivare passar på att spara pengar, de är ju lågkonjuktur i världen.
Nä, jag får vara glad att jag har 37 dagar kvar med a-kassa. Vad sker sedan vet jag inte. Förhoppningsvis har jag ett jobb då. Jag har ju sökt ett hos kommunen. Samma jobb som jag hade som Lyft-plats. Ett jobb jag kan och har lång lång erfarenhet av. Min ypperliga handläggare hos arbetsförmedlingen har skickat mina papper dit. Inte ringt och legat på eller nått sånt. Eller berättat om alla stöd kommunen kan få. Nopp, inte ett ord. Vicken tur man har att ha en så aktiv handläggare, skrattretande.
Men vad gör jag om jag inte får det utan det går till en med betydligt kortare erfarenhet? För jag vet ju att chefen inte uppskattade mig. Vilket kan bero på att jag inte var mig själv pga grabbens scolios. Var inte mitt vanliga glada jag utan mer tyst och fundersam. Har man suttit och fått veta om hur man opererar in järnstag i ryggen, hur man måste skära upp min son, borra i ryggraden osv så skulle nog vilken normal förälder bli lite..... Att sedan grabben fick sin korsett och att alla utprovningar, röntgen och lärkarbesök tog tid är ju en annan sak. Det var först i slutet av min tid där som jag började komma över alla negativa tankar. Allt om skruvar i ryggraden och trasiga ortoser. Dessvärre hade chefen redan då fattat sina åsikter om mig.....Jag var ju där hela 2 månader =O
Men men, 37 dagar kvar och tummarna hårt hållna för att jag får en chans på detta jobb=)))
Kom precis på efter lite betänktetid att jag har ju varit arbetslös i drygt 400 vardagar. Arbetsförmedlingen har skickat hem 1 jobb som de tyckte jag skulle söka men som jag inte kunde pga funktionshinder och jag har blivit anvisad 3 arbeten som endast är för funktionshindrad. Nu för någon vecka sedan så var jag till en arbetsgivare som ville ha någon som jobbat nyligen med ekonomi, vilket inte jag hade. Helt bortkastat. Jag fick en Lyft-plats som varade i 2 månader. Detta är allt som arbetsförmedlingen har att erbjuda. & hela "åtgärder" under 2 år...........va fan gör de på arbetsförmedlingen???? Det värsta är att du inte får ifrågasätta, tiga och samtycka.
Och det är nu man kan fundera på varför vissa får lön. Vad gör handläggarna? Jag har frågat, tro mig. Jo, de ringer runt och raggar jobb åt funktionshindrade och i mitt fall har de inte lyckats få in nått till någon som söker liknande jobb som mig. Med andra ord så är hon totalt misslyckad. De få arbeten jag blivit tillfrågad om har arbetsgivaren kontaktat arbetsförmedling, inte tvärt om. De fattar även beslut om vem som ska få vilket bidrag. Men ordnar jobb gör de inte. De anser att det är den funktionshindrades jobb att ordna jobbet och först då går de in med insatser. Och när man läser om att arbetslösheten bland funktionshindrade ökar....skakar på huvudet.
Men samtidigt, om man läser på deras hemsida så står inte ett enda ord om att de ska hjälpa dig att hitta jobb. Du ska söka jobben i konkurrans med friska. Då är ju frågan, ska man skriva in all hjälp som AF ställer upp med? Eller ska man anta att alla arbetsgivare vet det? Ska man skriva in i ansökan att man har ett funktionshinder? Vissa arbetsgivare vill inte ha någon med funktionshinder och vissa bryr sig inte, andra vill ha det för bidragen....så när sjutton ska man veta att man ska skriva in det?
Nä, nu middag för jag blir inte klok på detta. Jag ser det bara som att dagens regering skiter i denna grupp människor, tyvärr.
tisdag 8 mars 2011
Medias makt
Ja, för makt har de. En jäkligt stor makt faktiskt. Men de är tur att det blir bra ibland när den används. Som i förra inlägget där jag skriver om Försäkringskassan och de förståndshandikappade som skall betala tillbaka en massa pengar.
Nä, nu behöver de inte följa reglerna nått mer, det var bara igår. Efter skriverierna i tidningarna så har FK ändrat sig. Går att läsa om här:
http://www.expressen.se/nyheter/1.2357747/forsakringskassan-backar-om-betalning
Men då undrar jag, vad händer med alla andra som INTE tidningarna skriver om? Alla som är för sjuka för att ens ta kontakt med media och berätta hur jävligt det funkar. Ändrar sig FK i dessa fall oxå...skulle inte tro det. Vi vet ju att de finns de som inte orkat bråka och begått självmord. Vi vet att det finns de som inte har orken och blivit psykiskt sjuka på kuppen. Vi vet också att det finns de som idag är både sjuk och bor på gatan och helt utan hjälp.
Här kan ni läsa om de som inte orkat utan begått självmord:
http://www.arbetaren.se/articles/inrikes20100714-13
Varför ändrar sig inte FK i dessa fall? Kan det bero på att de inte syns eller hörs? Snacka om spel för galleriet....tvi vale.
Som i fallet med Mathilda 5 år:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8675894.ab
Sen får vi väl se hur det går för kändisen, kocken. Men följer de samma förändrigar som gällt tidigare så får han sin ersättning han med. För alla fall som tagits upp i tidningarna får den ersättning som de har rätt till men som de tidigare fått avslag på.
Bara under 2009 fick ca 16 000 avslag på ansökan om ersättning.
Men vem har glömt Annica Holmqvist som var uppe under valrörelsen. Läs här:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8198731.ab
Här kommer lite fler länkar att läsa om hur FK ändrat sig sedan media blivit inblandad:
* http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=3748649
* http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=3679478
* http://www.expressen.se/nyheter/1.1996962/nu-backar-f-kassan-om-
soldatreglerna
* http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=2172594
Och jag antar att ni hört talas om Försäkringskasseutlöst depretion. Står om bla här:
http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2011/02/07/f-kassan-gor-sjuka-deprime/index.xml
Men hur gick det då med alla stora ord som Reinfeldt proklamerade. Ingen ska behöva leva i utanförskap och det kommer inte att få det försämrat ekonomiskt. Detta gick att läsa i juli 2010:
"SVT:s Aktuellt har undersökt närmare hur det har gått för dem 12 600 sjuka som blev utförsäkrade från sjukförsäkringen och överförda till Arbetsförmedlingen. Av alla dem är det bara 370 personer som idag har ett heltids- eller deltidsarbete. Hälften ansåg att dem var för sjuka för att arbeta och sökte ny sjukersättning, Hälften av dem godkändes. Hälften av dem som gick över är i någon form av program, utbildning eller samtal på Arbetsförmedlingen."
Så nu vet vi. Vi bahandlar människor som lögnare, som skit för att hela 370 st orkade gå tillbaka i jobb av något slag. Hur länge de orkar det vet vi ju inte och inte vet vi om de var precis påväg tillbaka heller. Vi trampade på 12 230 personer för att få 370 i arbete. Drygt 6 000 ansåg sig vara för sjuka för att arbeta men bara 3 000 ansågs vara tillräckligt sjuka för att få ersättning. Så för att rädda utanförskapet för 370 personer så sparkar vi på 9 230 personer. 9 230 personer som ingen vill anställa för att det finns gott om friska arbetslösa. Och av dessa så finns det massor som Arbetsförmedlingen anser vara för sjuka för att jobba och då får de ingen hjälp eller ersättning alls.
Jo, ersättning får de om de går ut i media och om media är intresserad. Och tyvärr så är de inte det vilket betyder att det bara är ett fåtal som får ändrigar.
Nä, nu behöver de inte följa reglerna nått mer, det var bara igår. Efter skriverierna i tidningarna så har FK ändrat sig. Går att läsa om här:
http://www.expressen.se/nyheter/1.2357747/forsakringskassan-backar-om-betalning
Men då undrar jag, vad händer med alla andra som INTE tidningarna skriver om? Alla som är för sjuka för att ens ta kontakt med media och berätta hur jävligt det funkar. Ändrar sig FK i dessa fall oxå...skulle inte tro det. Vi vet ju att de finns de som inte orkat bråka och begått självmord. Vi vet att det finns de som inte har orken och blivit psykiskt sjuka på kuppen. Vi vet också att det finns de som idag är både sjuk och bor på gatan och helt utan hjälp.
Här kan ni läsa om de som inte orkat utan begått självmord:
http://www.arbetaren.se/articles/inrikes20100714-13
Varför ändrar sig inte FK i dessa fall? Kan det bero på att de inte syns eller hörs? Snacka om spel för galleriet....tvi vale.
Som i fallet med Mathilda 5 år:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8675894.ab
Sen får vi väl se hur det går för kändisen, kocken. Men följer de samma förändrigar som gällt tidigare så får han sin ersättning han med. För alla fall som tagits upp i tidningarna får den ersättning som de har rätt till men som de tidigare fått avslag på.
Bara under 2009 fick ca 16 000 avslag på ansökan om ersättning.
Men vem har glömt Annica Holmqvist som var uppe under valrörelsen. Läs här:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8198731.ab
Här kommer lite fler länkar att läsa om hur FK ändrat sig sedan media blivit inblandad:
* http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=3748649
* http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=3679478
* http://www.expressen.se/nyheter/1.1996962/nu-backar-f-kassan-om-
soldatreglerna
* http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=2172594
Och jag antar att ni hört talas om Försäkringskasseutlöst depretion. Står om bla här:
http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2011/02/07/f-kassan-gor-sjuka-deprime/index.xml
Men hur gick det då med alla stora ord som Reinfeldt proklamerade. Ingen ska behöva leva i utanförskap och det kommer inte att få det försämrat ekonomiskt. Detta gick att läsa i juli 2010:
"SVT:s Aktuellt har undersökt närmare hur det har gått för dem 12 600 sjuka som blev utförsäkrade från sjukförsäkringen och överförda till Arbetsförmedlingen. Av alla dem är det bara 370 personer som idag har ett heltids- eller deltidsarbete. Hälften ansåg att dem var för sjuka för att arbeta och sökte ny sjukersättning, Hälften av dem godkändes. Hälften av dem som gick över är i någon form av program, utbildning eller samtal på Arbetsförmedlingen."
Så nu vet vi. Vi bahandlar människor som lögnare, som skit för att hela 370 st orkade gå tillbaka i jobb av något slag. Hur länge de orkar det vet vi ju inte och inte vet vi om de var precis påväg tillbaka heller. Vi trampade på 12 230 personer för att få 370 i arbete. Drygt 6 000 ansåg sig vara för sjuka för att arbeta men bara 3 000 ansågs vara tillräckligt sjuka för att få ersättning. Så för att rädda utanförskapet för 370 personer så sparkar vi på 9 230 personer. 9 230 personer som ingen vill anställa för att det finns gott om friska arbetslösa. Och av dessa så finns det massor som Arbetsförmedlingen anser vara för sjuka för att jobba och då får de ingen hjälp eller ersättning alls.
Jo, ersättning får de om de går ut i media och om media är intresserad. Och tyvärr så är de inte det vilket betyder att det bara är ett fåtal som får ändrigar.
måndag 7 mars 2011
Bara måste....
Har irriterat mig länge över Försäkringskassan men idag så verkar även en kvällstidning gjort detsamma. Eller är det så att de sett åt vart det barkar och ska då rida på vågen.
När det gäller Försäkringskassan så har de ju ändrat och gjort om massor och telefonköerna dit är enorma. Du har nu nummer 214 i kön..... Och hur kul är det. ANSTÄLL mer folk säger jag bara. Och vad får man då läsa om, jo de ska slå igen massor av kontor runt om i landet. Vissa kontor som människor kan gå till när de inte förstår hur de ska göra när de fyller i anmälan. Så om man betänker den jädrans tid det tar för att få sina pengar och sitta i telefonköer så säger jag bara, bit ihop. Det kommer att bli värre. Alla som inte vet hur de ska fylla i ansökan kommer numer att ringa de också. Och all den tid de får sitta i telefon med människor som inte förstår gör att vi får vänta på pengarna betydligt längre.
Och vinnaren är...............staten.
Och vad var det nu Borg gått ut och sagt....var det inte att stadsfinanserna går super bra så en till jobbskatteavdrag verkar komma snart.
Och när det gäller jobbskatteavdraget så lste jag nått kul. Om det är sant vet jag inte men det verkar troligt. Genom att jobbskatteavdraget är ett bidrag så är det inte pensionsgrundande. Så istället för att få en vanlig läneökning som ger bättre pension så ger staten ett lite högre bidrag och därmed slipper de betala ut mer i pensioner.
Men alla skriverier man nu läser gör mig heligt förbannad. Om nu inte Försäkringskassan kan förmedla information eller se helheten hos människorna som finns i deras system varför kräver de då tillbaka pengar. Om jag säger till en på Försäkringskassan att jag flyttat så får väl de se till att informationen når fram till Försäkringskassan och inte bara till den handläggaren.
Nä nu ska de efter 10 år komma och kräva tillbaka av de som har minst, sjuka människor. Och sedan skyller Försäkringskassan på lagen....Men när de inte följer lagen så är det lik förbenat vi som får betala för det. Då är de ingen ränta eller krav.
3 människor har fått bidrag för den kostnade som uppstår för att de behöver extra hjälp när de bodde hemma. Nu bor de tillsammans på ett gruppboende och i den avgiften de betala så ingår hjälpen. Men hur svårt kan de va? Deras hjälpbehov är inte mindre bara för att de bor på ett gruppboende. Men nu betalas detta via hyran istället. För de som inte vet det så kan jag tala om att hyran för ett rum i ett gruppboende är betydligt mer än för en som hyr en egen lägenhet. Det är för att hjälp, TV-rum och kök delas med alla boende. I vår stad har man läst om en hyra på drygt 6 000 per månad för ett sovrum + de gemensamma. Man räknade ut att de betalar ca 40% mer per person för sitt boende om man jämför med de övriga som bodde i huset. Att sedan standarden var sämre var ju en annan sak.
Eller som morgontidningen skriver:
"Tidigare hade ungdomarna i de åtta lägenheterna betalat 1.490 kronor per kvadratmeter och år, det var 400 kronor mer per kvadratmeter än övriga hyresgäster i det nyrenoverade huset. Det gav en månadshyra på drygt 6.200 kronor för lägenheterna."
Så att kostnaden för att bo på ett gruppboende är dyrare förstår ni säkert. Och dels är det för att det finns hjälp att få, den hjälp man hade hemma förrut. Den hjälp man fick pengar från Försäkringskassan till. En kostnad som fanns och som finns men inte enligt Försäkringskassan. Så nu ska dessa 3 betala tillbaka allt vilket gör att de kommer att leva på gnället resten av sitt liv. Att de med funktionshinder har mer omkostnader i livet skiter de i. De ska betala tillbaka för att Försäkringskassan inte har koll på sina gäster.
Sen kan man läsa i samma kvällstidning om kändiskrögaren som fick cancer. Han får ingen ersättning för att Försäkringskassan fattar beslut på fel grunder. Spelar ingen roll hur mycket han bevisat och överklagat, rätt får han inte. Efter att ha lånat ihop till sitt upphälle så tvingades han ta ett jobb fast att han var kopplad till dropp. Men vad gör man när Försäkringskassan inte tro en. Tror alla att alla sjuka är simulanter? Denna människa har aldrig varit sjuk på 20 år och enda gången han blir sjuk så är det cancer och då får han ingen ersättning.
Hur jäkla mycket pengar ska Försäkringskassan spara in på de sjuka? Finns det inte någon gräns hur man får bete sig? Nu vet vi ju att Försäkringskassan måste spara pengar, det är ju därför de stänger kontor runt hela landet. Men att spara in på dödligt sjuka människor. Tvinga dem attgå till jobb med droppåse hängande.
Och denna Kristersson....nu ska det bli lättare att överklaga. Jahpp, och tror du att sjuka människor har orken till detta. Nä, de vill bara bli frisk. Att sedan handläggningstiden för att överklaga ligger på runt 1 år gör inte saken bättre. Kristersson förklara detta med att det är ju så många som överklagar nu för tiden. Är han dum eller? Har han inte fattat varför folk överklagar? Det är inte de som överklagar som är problemet utan Försäkringskassan som ger avslag till allt och alla.
Han vill även ha en speciell domstol som sköter överklaganden. Och hur mycket kostar inte detta staten? Blir det verkligen billigare i längden?
Detta sitter man och läser samtidigt som annonserna för billiga saker häcklar en. Vem fasen tror att man har råd att köpa ny TV eller skor?
Och vem minns inte Borgs uttalande här om dagen om hur bra Sverige går. Arbetslösheten kommer minska...men inte för funktionshindrade. Inkomsterna och köpkraften kommer öka....men bara för de med arbete och så här håller det på.
Vid årsskiftet så var det snack om att nu skulle de satsas på Fas 3 och funktionsnedsatta. Vicket jäkla hån. Har inte sett nått av detta och det har gått snart 3 månader. Finns ingen hjälp för oss att få. Vi slåss på lika villkor om alla arbeten. Vem vill anställa någon som varit arbetslös i 5 mår när de kan få någon nyutexaminerad. Vem vill anställa någon med funktionsnedsättning som kanske kommer att vara borta pga detta ibland när de kan få en fullt frisk människa.
Mycke ljud och lite verkstad säger jag bara...........mycke vill ha mer!
När det gäller Försäkringskassan så har de ju ändrat och gjort om massor och telefonköerna dit är enorma. Du har nu nummer 214 i kön..... Och hur kul är det. ANSTÄLL mer folk säger jag bara. Och vad får man då läsa om, jo de ska slå igen massor av kontor runt om i landet. Vissa kontor som människor kan gå till när de inte förstår hur de ska göra när de fyller i anmälan. Så om man betänker den jädrans tid det tar för att få sina pengar och sitta i telefonköer så säger jag bara, bit ihop. Det kommer att bli värre. Alla som inte vet hur de ska fylla i ansökan kommer numer att ringa de också. Och all den tid de får sitta i telefon med människor som inte förstår gör att vi får vänta på pengarna betydligt längre.
Och vinnaren är...............staten.
Och vad var det nu Borg gått ut och sagt....var det inte att stadsfinanserna går super bra så en till jobbskatteavdrag verkar komma snart.
Och när det gäller jobbskatteavdraget så lste jag nått kul. Om det är sant vet jag inte men det verkar troligt. Genom att jobbskatteavdraget är ett bidrag så är det inte pensionsgrundande. Så istället för att få en vanlig läneökning som ger bättre pension så ger staten ett lite högre bidrag och därmed slipper de betala ut mer i pensioner.
Men alla skriverier man nu läser gör mig heligt förbannad. Om nu inte Försäkringskassan kan förmedla information eller se helheten hos människorna som finns i deras system varför kräver de då tillbaka pengar. Om jag säger till en på Försäkringskassan att jag flyttat så får väl de se till att informationen når fram till Försäkringskassan och inte bara till den handläggaren.
Nä nu ska de efter 10 år komma och kräva tillbaka av de som har minst, sjuka människor. Och sedan skyller Försäkringskassan på lagen....Men när de inte följer lagen så är det lik förbenat vi som får betala för det. Då är de ingen ränta eller krav.
3 människor har fått bidrag för den kostnade som uppstår för att de behöver extra hjälp när de bodde hemma. Nu bor de tillsammans på ett gruppboende och i den avgiften de betala så ingår hjälpen. Men hur svårt kan de va? Deras hjälpbehov är inte mindre bara för att de bor på ett gruppboende. Men nu betalas detta via hyran istället. För de som inte vet det så kan jag tala om att hyran för ett rum i ett gruppboende är betydligt mer än för en som hyr en egen lägenhet. Det är för att hjälp, TV-rum och kök delas med alla boende. I vår stad har man läst om en hyra på drygt 6 000 per månad för ett sovrum + de gemensamma. Man räknade ut att de betalar ca 40% mer per person för sitt boende om man jämför med de övriga som bodde i huset. Att sedan standarden var sämre var ju en annan sak.
Eller som morgontidningen skriver:
"Tidigare hade ungdomarna i de åtta lägenheterna betalat 1.490 kronor per kvadratmeter och år, det var 400 kronor mer per kvadratmeter än övriga hyresgäster i det nyrenoverade huset. Det gav en månadshyra på drygt 6.200 kronor för lägenheterna."
Så att kostnaden för att bo på ett gruppboende är dyrare förstår ni säkert. Och dels är det för att det finns hjälp att få, den hjälp man hade hemma förrut. Den hjälp man fick pengar från Försäkringskassan till. En kostnad som fanns och som finns men inte enligt Försäkringskassan. Så nu ska dessa 3 betala tillbaka allt vilket gör att de kommer att leva på gnället resten av sitt liv. Att de med funktionshinder har mer omkostnader i livet skiter de i. De ska betala tillbaka för att Försäkringskassan inte har koll på sina gäster.
Sen kan man läsa i samma kvällstidning om kändiskrögaren som fick cancer. Han får ingen ersättning för att Försäkringskassan fattar beslut på fel grunder. Spelar ingen roll hur mycket han bevisat och överklagat, rätt får han inte. Efter att ha lånat ihop till sitt upphälle så tvingades han ta ett jobb fast att han var kopplad till dropp. Men vad gör man när Försäkringskassan inte tro en. Tror alla att alla sjuka är simulanter? Denna människa har aldrig varit sjuk på 20 år och enda gången han blir sjuk så är det cancer och då får han ingen ersättning.
Hur jäkla mycket pengar ska Försäkringskassan spara in på de sjuka? Finns det inte någon gräns hur man får bete sig? Nu vet vi ju att Försäkringskassan måste spara pengar, det är ju därför de stänger kontor runt hela landet. Men att spara in på dödligt sjuka människor. Tvinga dem attgå till jobb med droppåse hängande.
Och denna Kristersson....nu ska det bli lättare att överklaga. Jahpp, och tror du att sjuka människor har orken till detta. Nä, de vill bara bli frisk. Att sedan handläggningstiden för att överklaga ligger på runt 1 år gör inte saken bättre. Kristersson förklara detta med att det är ju så många som överklagar nu för tiden. Är han dum eller? Har han inte fattat varför folk överklagar? Det är inte de som överklagar som är problemet utan Försäkringskassan som ger avslag till allt och alla.
Han vill även ha en speciell domstol som sköter överklaganden. Och hur mycket kostar inte detta staten? Blir det verkligen billigare i längden?
Detta sitter man och läser samtidigt som annonserna för billiga saker häcklar en. Vem fasen tror att man har råd att köpa ny TV eller skor?
Och vem minns inte Borgs uttalande här om dagen om hur bra Sverige går. Arbetslösheten kommer minska...men inte för funktionshindrade. Inkomsterna och köpkraften kommer öka....men bara för de med arbete och så här håller det på.
Vid årsskiftet så var det snack om att nu skulle de satsas på Fas 3 och funktionsnedsatta. Vicket jäkla hån. Har inte sett nått av detta och det har gått snart 3 månader. Finns ingen hjälp för oss att få. Vi slåss på lika villkor om alla arbeten. Vem vill anställa någon som varit arbetslös i 5 mår när de kan få någon nyutexaminerad. Vem vill anställa någon med funktionsnedsättning som kanske kommer att vara borta pga detta ibland när de kan få en fullt frisk människa.
Mycke ljud och lite verkstad säger jag bara...........mycke vill ha mer!
Muslimska lån?????
När jag skrev det förra inlägget så kom jag över en motion som en riksdagsledamot skrivit. Om muslimer och lån.
Enligt muslimsk banktradition så betalar man inte ränta vilket inte fungerar med svenska banker. Därför vill denna Moderat att det tydligen ska finnas speciella lån för muslimer utan ränta. Är denna moderat dum eller. Vem sjutton vill betala ränta, inte jag i alla fall.
Här kommer den:
Motion 2010/11:Fi226 Lån utan ränta
Motion till riksdagen
2010/11:Fi226
av Amir Adan (M)
Lån utan ränta
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att möjliggöra lån utan ränta.
Motivering
Det bor mellan 400 000 och 500 000 muslimer i Sverige idag. Många av dem skulle vilja använda ett banksystem som är förenligt med islam. Men ännu finns inget bankalternativ utan ränta i Sverige, dock finns det ett ökat intresse för islamisk finansiering i Sverige. Denna situation försvårar för muslimer som lever i Sverige att skaffa ett hus eller en bostadsrätt, vilket inte förbättrar den segregation som finns i en del bostadsområden, samt att starta eget företag.
I länder som England och Tyskland finns internationella banker som erbjuder islamisk finansiering till sina kunder, men inte i Sverige. Då islam bland annat förbjuder räntetransaktioner skulle problemet kunna lösas genom att man istället för ränta betalar en avgift till banken. En bank kan då köpa en bostad som sedan hyrs av kunden.
Finansinspektionen har uttalat att det inte finns några direkta hinder i rörelselagstiftningen, men banker får inte äga fastigheter rakt av, dock skulle man till exempel kunna bilda ett bolag som äger fastigheterna. Å andra sidan menar Finansinspektionen att islamisk finansiering skulle kunna skapa problem i fråga om konsumentskyddslagstiftningen och skattelagstiftningen. I det senare exemplet rör det sig om avdragsrätt när vi betalar ränta på lånen, då en lika långtgående avdragsrätt för avgifter för lån inte existerar.
Islamisk finansiering kan öppna möjligheterna för flera av våra invånare i Sverige att finansiera sitt boende eller företagande. Det underlättar skapandet av nya företag och arbetstillfällen samt att skaffa ett eget boende.
Därför bör möjligheten att den berörda lagstiftningen anpassas till att möjliggöra islamisk finansiering i Sverige ses över.
Stockholm den 15 oktober 2010
Amir Adan (M)
Så vi ska göra skillnad på svensk och svensk nu mer? Vissa religioner ska ha fördelar mot för de som har andra religioner. Jag vill också slippa betala ränta på mitt boende. Skulle sänka min månadskostnad med 1 000 kronor. Pengar som jag skulle stoppa i andra hål. Dessutom skulle jag få bostadsbidrag på hela min boendekostnad, vilket man inte får på lån om inte ränta överstiger en viss %.
Nä, när det gäller vissa saker så är jag tyvärr så, man tar seden dit man kommer.
Enligt muslimsk banktradition så betalar man inte ränta vilket inte fungerar med svenska banker. Därför vill denna Moderat att det tydligen ska finnas speciella lån för muslimer utan ränta. Är denna moderat dum eller. Vem sjutton vill betala ränta, inte jag i alla fall.
Här kommer den:
Motion 2010/11:Fi226 Lån utan ränta
Motion till riksdagen
2010/11:Fi226
av Amir Adan (M)
Lån utan ränta
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att möjliggöra lån utan ränta.
Motivering
Det bor mellan 400 000 och 500 000 muslimer i Sverige idag. Många av dem skulle vilja använda ett banksystem som är förenligt med islam. Men ännu finns inget bankalternativ utan ränta i Sverige, dock finns det ett ökat intresse för islamisk finansiering i Sverige. Denna situation försvårar för muslimer som lever i Sverige att skaffa ett hus eller en bostadsrätt, vilket inte förbättrar den segregation som finns i en del bostadsområden, samt att starta eget företag.
I länder som England och Tyskland finns internationella banker som erbjuder islamisk finansiering till sina kunder, men inte i Sverige. Då islam bland annat förbjuder räntetransaktioner skulle problemet kunna lösas genom att man istället för ränta betalar en avgift till banken. En bank kan då köpa en bostad som sedan hyrs av kunden.
Finansinspektionen har uttalat att det inte finns några direkta hinder i rörelselagstiftningen, men banker får inte äga fastigheter rakt av, dock skulle man till exempel kunna bilda ett bolag som äger fastigheterna. Å andra sidan menar Finansinspektionen att islamisk finansiering skulle kunna skapa problem i fråga om konsumentskyddslagstiftningen och skattelagstiftningen. I det senare exemplet rör det sig om avdragsrätt när vi betalar ränta på lånen, då en lika långtgående avdragsrätt för avgifter för lån inte existerar.
Islamisk finansiering kan öppna möjligheterna för flera av våra invånare i Sverige att finansiera sitt boende eller företagande. Det underlättar skapandet av nya företag och arbetstillfällen samt att skaffa ett eget boende.
Därför bör möjligheten att den berörda lagstiftningen anpassas till att möjliggöra islamisk finansiering i Sverige ses över.
Stockholm den 15 oktober 2010
Amir Adan (M)
Så vi ska göra skillnad på svensk och svensk nu mer? Vissa religioner ska ha fördelar mot för de som har andra religioner. Jag vill också slippa betala ränta på mitt boende. Skulle sänka min månadskostnad med 1 000 kronor. Pengar som jag skulle stoppa i andra hål. Dessutom skulle jag få bostadsbidrag på hela min boendekostnad, vilket man inte får på lån om inte ränta överstiger en viss %.
Nä, när det gäller vissa saker så är jag tyvärr så, man tar seden dit man kommer.
Kan man verkligen det?
Har skrivit om det tidigare men måste bara efter en artikel i Aftonblandet och de efterföljande kommentarerna.
Om vad? Jo, detta med kyrkan och homosexuella. Ska man kunna tvinga kyrkan att genomföra samkönade äktenskap?
NEJ! anser jag. Och de präster som gör det är enligt min åsikt inte riktigt kristna. För det står klart och tydligt i bibeln att det är fel men samkönade förhållanden. Och bibeln ska ju vara kyrkans rättesnöre, deras regler och paragrafer. Och förkastar man dem så vad finns då kvar? Om man kan välja det som passar en och skiter i resten, vad blir det då för religion? Kan man över huvudtaget kunna kalla sig kristen?
Jag vet att det finns kristna homosexuella men jag förstår inte varför. Skulle aldrig kunna tro på någon som anser att jag inte borde få finnas. Visst, jag skulle kunna tro på en Gud osv men jag skulle aldrig tillbe han eller besöka hans hus. För vem skulle frivilligt gå hem till någon som har denna åsikt om en själv? Inte jag, är jag inte välkommen som den jag är, ja då får det vara.
Hur ställer sig kyrkan till detta då? Idag så verkar det ju lugnt i den svenska kyrkan, men i övriga världen då? Där är man inte lika tillmötesgående. Och tyvärr kan jag förstå det. Bibeln är ju deras "lag" på vad som gäller. Tänk om svenska domstolar helt plötsligt skiter i vissa saker i lagtexterna för de inte passar i dagens samhälle?
Men nog om detta med biblen och dess text. Vad är då kyrkan? Är det nått som alla människor ska ha tillträde till? Något som är öppen för alla? Eller är det en religion för de troende? Jag tror inte att de vill ha dit andra religioner som har en annan trosuppfattning. Som sitter brevid en kristen och ber till en annan Gud. Fast vet vet jag inte. Jag vet att kyrkan hjälper människor som har andra religioner, människor i nöd. Men är homosexuella i nöd? Nä, de vill bara ha samma rättigheter precis som andra människor.
Men om jag skulle söka mig till en chackklubb och förvänta mig att få spela minigolf, skulle jag få det? Skulle inte tro det. Varför förväntar sig då de som enligt bibeln inte är välkomna att bli välkomnad? Är det pga religion eller av tradition? Är det pga att det är livsviktigt eller för att så gör man?
Varför har kyrkan blivit en sådan maktfaktor när det gäller detta? Varför vill vi att kyrkan ska gå emot sin tro för att anpassas till dagens samhälle? Tappar inte kyrkan lite av sin trovärdighet om man frångår vissa saker som står i bibeln för att passa in?
Varför får präster som gör som det står i bibieln skit för det? Läs artikeln i Aftonbladet här:
http://www.aftonbladet.se/wendela/article8672263.ab
Antingen är man kristen eller så är man inte.....!!!!
Betyder då detta inlägg att jag är emot homosexuella? Nä, skulle inte tro det. Anser att deras kärlek är lika fin och värdig som någon annans. Och vill de gifta sig så finns det ju ett borgligt alternativ. För jag tror inte att de vänder sig till en muslims moské för att få gifta sig utan att vara muslimer. Men till en svensk kyrka går det bra även om man skiter i Gud och Jesus och alla lärljungar. Måste bero på traditionen................
Om vad? Jo, detta med kyrkan och homosexuella. Ska man kunna tvinga kyrkan att genomföra samkönade äktenskap?
NEJ! anser jag. Och de präster som gör det är enligt min åsikt inte riktigt kristna. För det står klart och tydligt i bibeln att det är fel men samkönade förhållanden. Och bibeln ska ju vara kyrkans rättesnöre, deras regler och paragrafer. Och förkastar man dem så vad finns då kvar? Om man kan välja det som passar en och skiter i resten, vad blir det då för religion? Kan man över huvudtaget kunna kalla sig kristen?
Jag vet att det finns kristna homosexuella men jag förstår inte varför. Skulle aldrig kunna tro på någon som anser att jag inte borde få finnas. Visst, jag skulle kunna tro på en Gud osv men jag skulle aldrig tillbe han eller besöka hans hus. För vem skulle frivilligt gå hem till någon som har denna åsikt om en själv? Inte jag, är jag inte välkommen som den jag är, ja då får det vara.
Hur ställer sig kyrkan till detta då? Idag så verkar det ju lugnt i den svenska kyrkan, men i övriga världen då? Där är man inte lika tillmötesgående. Och tyvärr kan jag förstå det. Bibeln är ju deras "lag" på vad som gäller. Tänk om svenska domstolar helt plötsligt skiter i vissa saker i lagtexterna för de inte passar i dagens samhälle?
Men nog om detta med biblen och dess text. Vad är då kyrkan? Är det nått som alla människor ska ha tillträde till? Något som är öppen för alla? Eller är det en religion för de troende? Jag tror inte att de vill ha dit andra religioner som har en annan trosuppfattning. Som sitter brevid en kristen och ber till en annan Gud. Fast vet vet jag inte. Jag vet att kyrkan hjälper människor som har andra religioner, människor i nöd. Men är homosexuella i nöd? Nä, de vill bara ha samma rättigheter precis som andra människor.
Men om jag skulle söka mig till en chackklubb och förvänta mig att få spela minigolf, skulle jag få det? Skulle inte tro det. Varför förväntar sig då de som enligt bibeln inte är välkomna att bli välkomnad? Är det pga religion eller av tradition? Är det pga att det är livsviktigt eller för att så gör man?
Varför har kyrkan blivit en sådan maktfaktor när det gäller detta? Varför vill vi att kyrkan ska gå emot sin tro för att anpassas till dagens samhälle? Tappar inte kyrkan lite av sin trovärdighet om man frångår vissa saker som står i bibeln för att passa in?
Varför får präster som gör som det står i bibieln skit för det? Läs artikeln i Aftonbladet här:
http://www.aftonbladet.se/wendela/article8672263.ab
Antingen är man kristen eller så är man inte.....!!!!
Betyder då detta inlägg att jag är emot homosexuella? Nä, skulle inte tro det. Anser att deras kärlek är lika fin och värdig som någon annans. Och vill de gifta sig så finns det ju ett borgligt alternativ. För jag tror inte att de vänder sig till en muslims moské för att få gifta sig utan att vara muslimer. Men till en svensk kyrka går det bra även om man skiter i Gud och Jesus och alla lärljungar. Måste bero på traditionen................
fredag 18 februari 2011
Skvaller eller sanning
Nu är jag ju inte mycket för skvaller men jag kände att jag bara måste. Det finns så mycket skrivet om detta och det av flera personer.....
Den Anti Avsan som jag skrev om i förra inlägget vet inte så många så mycket om. Lik förbenat så står det lite om hur nära han är moderat toppen. Men vem är han??
Gissa om jag blev lite fundersam när man inser att han var Decorimamannen när det gäller Palmemordet. Han som stod där med både pistol och walki-talki och pratade finska med någon. Han skall även ha tillhört den beryktade Basebolligan som levde rövaren i Stockholm på 80-talet. De var kända för att misshandla nakomaner.
Ni som vill läsa om detta så finns det här:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=58360&a=896490&printerfriendly=true
eller här kanske:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Basebolligan
Men vad som är sant tänker jag inte gå in på, men mysko är det....
Höras för hörandets skull
Har läst en del om Reinfeldts utfall mot morgontidningen som tydligen skrivet tokigt om vad han sagt eller inte sagt. Idag läser jag i Aftonbladet om hur Sofia Arkelsten och Anti Avsan försvarar han.
Förstår jag, men jag fattar inte vad de vill ha sagt med sin artikel.
"Den uppkomna debatten ger ett utmärkt tillfälle att förklara och förtydliga hur Moderaternas bostadspolitik ser ut, inte minst rörande hyresrätten."
Men så bra, då kanske vi ska få lite svar då, tänkte jag. De fortsätter med att skriva om:
"Detta har skett i på flera sätt, både genom förändringar i konkreta sakfrågor och genom förändringar i förhållningssätt."
Men nice, då vet vi ju precis hur och vad som blivit så mycket bättre. Man har förändrat och genomfört förändringar. Men vad?
De fortsätter med:
"När vi för tillbaka debatten till hyresrätten så har regeringen sedan maktskiftet 2006 genomfört ett antal olika förändringar för att uppnå hållbara regler på hyresbostadsmarknaden."
Och jag fortsätter att fundera över....VAD?
Yes, äntligen. En mening som förklarar vad de har gjort/beslutat som ska vara så bra.
"Nu ska kommunala bostadsaktiebolag drivas på affärsmässiga grunder, deras hyresnormerande roll har försvunnit och ersatts med att samtliga kollektivt förhandlade hyror blir normerande.
Och som jag kan se detta så kommer hyrorna att öka inom själva stan. Det blir de rika som får bo nära stadskärnorna. De rika som har råd att betala hyrorna. Inte de som behöver bo nära till affärer, vårdcentraler och allt övrigt som finns inne i själva stan. Även här kommer man att göra skillnad på folk efter inkomst.
Men men, de fortsätter:
"Själva överenskommelsen bygger i sin tur på insikt om det samhällsproblem som statsministern beskrev."
Och denna mening bygger ju på att alla har läst eller hört om Reinfeldts artikel. Och den nämnda överenskommelsen är den som Hyresgästföreningen, SABO och Fastighetsägarna kommit överens om. Vad de kommit överens om får vi dock inte veta....
Det enda konkreta de kommer med är när de ska hacka på den förra regeringen. Och om deras bostadspolitik var bra.....de vette gudarna.
Men hur moderaterna kan påstå att hyresrätter borde vara en positiv idé i centrum förstår jag inte....jo kanske lite. De blir de rika som endast har råd att bo där och de rika vill väl i första hand äga för att förhoppningsvis tjäna lite på det den dag de säljer.
Men vad är det han verkligen säger då i tidningen:
"Alla som varit i närheten av Stockholms innerstad vet att hyresrättens idé funkar inte i Stockholms innerstad."
Detta säger han med tanke på den svarta marknaden som finns när det gäller bostäder i Stockholm. Och visst, han har rätt, det funkar inte. Hyresrätter idag är en dålig idé. Eller är det det? Hyresrätter är bra för de som inte har råd eller vill köpa sin lägenhet. Utan det jag tror att han ville säga är att idén inte funkar pga svarta marknaden. Uthyrningen av hyreslägenheter i Stockholm fungerar inte och är därför kanske något man bör se över.
Allt som vi trodde, hur uthyrning av lägenheter sker funkar inte i bla Stockholm. Först och längst i kön betyder inte att du får en lägenhet. Hyreslägenheter kostar även de. Så som det funkar nu så är det endast de med pengar eller de som ärvt sin lgh som bor i storstan....
Men trots det så trodde jag att så höga politiker i detta parti kunde skriva en artikel som ger nått. Inte bara en massa dravel och ytligheter. Tråkigt....
Som jag engång fick lära mig av en moderat politiker. Ska man hålla tal så finns det 3 gyllene regler. Först så berättar du vad du ska säga eller vad som hänt. Sedan om lite vardagligt, andra partier och lite lull lull utan att gå djupare in i nått. Gärna slå sig själv för bröstet utan att fördjupa sig på varför. Sist berättar du vad du har sagt. Kan även avsluta med en känga åt andra partier.
Förstår jag, men jag fattar inte vad de vill ha sagt med sin artikel.
"Den uppkomna debatten ger ett utmärkt tillfälle att förklara och förtydliga hur Moderaternas bostadspolitik ser ut, inte minst rörande hyresrätten."
Men så bra, då kanske vi ska få lite svar då, tänkte jag. De fortsätter med att skriva om:
"Detta har skett i på flera sätt, både genom förändringar i konkreta sakfrågor och genom förändringar i förhållningssätt."
Men nice, då vet vi ju precis hur och vad som blivit så mycket bättre. Man har förändrat och genomfört förändringar. Men vad?
De fortsätter med:
"När vi för tillbaka debatten till hyresrätten så har regeringen sedan maktskiftet 2006 genomfört ett antal olika förändringar för att uppnå hållbara regler på hyresbostadsmarknaden."
Och jag fortsätter att fundera över....VAD?
Yes, äntligen. En mening som förklarar vad de har gjort/beslutat som ska vara så bra.
"Nu ska kommunala bostadsaktiebolag drivas på affärsmässiga grunder, deras hyresnormerande roll har försvunnit och ersatts med att samtliga kollektivt förhandlade hyror blir normerande.
Och som jag kan se detta så kommer hyrorna att öka inom själva stan. Det blir de rika som får bo nära stadskärnorna. De rika som har råd att betala hyrorna. Inte de som behöver bo nära till affärer, vårdcentraler och allt övrigt som finns inne i själva stan. Även här kommer man att göra skillnad på folk efter inkomst.
Men men, de fortsätter:
"Själva överenskommelsen bygger i sin tur på insikt om det samhällsproblem som statsministern beskrev."
Och denna mening bygger ju på att alla har läst eller hört om Reinfeldts artikel. Och den nämnda överenskommelsen är den som Hyresgästföreningen, SABO och Fastighetsägarna kommit överens om. Vad de kommit överens om får vi dock inte veta....
Det enda konkreta de kommer med är när de ska hacka på den förra regeringen. Och om deras bostadspolitik var bra.....de vette gudarna.
Men hur moderaterna kan påstå att hyresrätter borde vara en positiv idé i centrum förstår jag inte....jo kanske lite. De blir de rika som endast har råd att bo där och de rika vill väl i första hand äga för att förhoppningsvis tjäna lite på det den dag de säljer.
Men vad är det han verkligen säger då i tidningen:
"Alla som varit i närheten av Stockholms innerstad vet att hyresrättens idé funkar inte i Stockholms innerstad."
Detta säger han med tanke på den svarta marknaden som finns när det gäller bostäder i Stockholm. Och visst, han har rätt, det funkar inte. Hyresrätter idag är en dålig idé. Eller är det det? Hyresrätter är bra för de som inte har råd eller vill köpa sin lägenhet. Utan det jag tror att han ville säga är att idén inte funkar pga svarta marknaden. Uthyrningen av hyreslägenheter i Stockholm fungerar inte och är därför kanske något man bör se över.
Allt som vi trodde, hur uthyrning av lägenheter sker funkar inte i bla Stockholm. Först och längst i kön betyder inte att du får en lägenhet. Hyreslägenheter kostar även de. Så som det funkar nu så är det endast de med pengar eller de som ärvt sin lgh som bor i storstan....
Men trots det så trodde jag att så höga politiker i detta parti kunde skriva en artikel som ger nått. Inte bara en massa dravel och ytligheter. Tråkigt....
Som jag engång fick lära mig av en moderat politiker. Ska man hålla tal så finns det 3 gyllene regler. Först så berättar du vad du ska säga eller vad som hänt. Sedan om lite vardagligt, andra partier och lite lull lull utan att gå djupare in i nått. Gärna slå sig själv för bröstet utan att fördjupa sig på varför. Sist berättar du vad du har sagt. Kan även avsluta med en känga åt andra partier.
söndag 13 februari 2011
Var är de?
Har nu läst några artiklar i morgontidningarna här under någon vecka. Och jag ställer mig frågan...är de köpta av regeringen eller? Det första handlade om en kvinna som nyttjade RUT. En äldre pensionerad kvinna som bodde fint inne i stan. Och hon minsan hade råd att nyttja detta. De slog på stort om att detta med RUT är inte något som bara rika har råd med.
Men har de ens funderat på var och om det finns människor som inte har råd att nyttja RUT. Människor som är sjuka som verkligen behöver nyttja RUT men inte har ekonomi för det.
Har 4 ensamstående på gården på verkligen skulle behöva RUT. De jobbar nästan dubbelt för att ha råd att leva. Tiden till barnen är försvinnande liten genom att på helgerna måste allt som inte hinns på vardagarna göras. Handla, städa, tvätta osv. En av föräldrarna jobbar även extra på helgerna för att ha råd med alla krav som samhället ställer. Jag vet att det behövs städas där, har sett detta, men det finns inte pengar till det. Alla pengarna går till barnen och allt annat man måste ha. Och då snackar jag inte bil och utlandsresor utan kläder, skolutflykter och liknande.
Dessa föräldrar skulle inte ha råd att bo i en 4:a mitt i centrala stan och nyttja RUT. Så man kan ju ställa sig frågan var den äldre kvinnan fick sin imkomst ifrån eller sitter man på en förmögenhet....
Själv skulle jag behöva hjälp med detta men det finns inte pengar. Är du arbetslös och funktionshindrar så är det så här. Inkomsten är för låg för att räcka till sådant som funktionshindrade behöver. Städhjälp, handling, mediciner osv. Sådant som friska inte skulle behöva betala för för de kan göra det själva. Men så är det att bo i ett rättvist land.....
I dag läste jag om en kvinna som är döende i cancer. Som tur var så var hon så pass frisk att hon kunde leva sitt liv ganska så fullt ut. Helt underbart med döende människor med den inställningen. Precis som regeringen tror att alla har det, alla som är döende i cancer.
Men det är inte alla som får ha det så här bra. De lider, lider mycke under hela tiden. Inte bara fysiskt utan även psykiskt. Och ibland är det endast psykiskt, detta att få beskedet att man har cancer. Men det är tydligen inte någon diagnos.
Men dit jag ville komma var varför tidningarna endast skriver om detta. Om de som har råd och de som har ork. När vi vet att fattiga funktionshindrade och sjuka inte har råd att anlita hjälp. Som den rullstolsbundne personen de skrev om för nått år sedan som inte orkade längre. Hon orkade inte längre att skotta för att ta sig till arbetet. Sittande i rullstolen, hängande över sidan och skotta. För hjälp till detta finns inte. Och jag vet, har själv försökt få hjälp med detta. Men det är vänner, grannar, barnen eller taxichauffören som fått göra det. Och detta i ett vinterland, skamligt.
Men hur ofta läser vi om detta, att människor i stort behov inte har råd? Eller att cancersjuka som reser och far och älskar att dansa? För det är ju sådana här berättelser som regeringen vill ha ut. Om hur bra allt fungerar och hur friska sjuka är. Att alla har har råd att ta del av den hjälp som finns i detta underbara land.
Men har de ens funderat på var och om det finns människor som inte har råd att nyttja RUT. Människor som är sjuka som verkligen behöver nyttja RUT men inte har ekonomi för det.
Har 4 ensamstående på gården på verkligen skulle behöva RUT. De jobbar nästan dubbelt för att ha råd att leva. Tiden till barnen är försvinnande liten genom att på helgerna måste allt som inte hinns på vardagarna göras. Handla, städa, tvätta osv. En av föräldrarna jobbar även extra på helgerna för att ha råd med alla krav som samhället ställer. Jag vet att det behövs städas där, har sett detta, men det finns inte pengar till det. Alla pengarna går till barnen och allt annat man måste ha. Och då snackar jag inte bil och utlandsresor utan kläder, skolutflykter och liknande.
Dessa föräldrar skulle inte ha råd att bo i en 4:a mitt i centrala stan och nyttja RUT. Så man kan ju ställa sig frågan var den äldre kvinnan fick sin imkomst ifrån eller sitter man på en förmögenhet....
Själv skulle jag behöva hjälp med detta men det finns inte pengar. Är du arbetslös och funktionshindrar så är det så här. Inkomsten är för låg för att räcka till sådant som funktionshindrade behöver. Städhjälp, handling, mediciner osv. Sådant som friska inte skulle behöva betala för för de kan göra det själva. Men så är det att bo i ett rättvist land.....
I dag läste jag om en kvinna som är döende i cancer. Som tur var så var hon så pass frisk att hon kunde leva sitt liv ganska så fullt ut. Helt underbart med döende människor med den inställningen. Precis som regeringen tror att alla har det, alla som är döende i cancer.
Men det är inte alla som får ha det så här bra. De lider, lider mycke under hela tiden. Inte bara fysiskt utan även psykiskt. Och ibland är det endast psykiskt, detta att få beskedet att man har cancer. Men det är tydligen inte någon diagnos.
Men dit jag ville komma var varför tidningarna endast skriver om detta. Om de som har råd och de som har ork. När vi vet att fattiga funktionshindrade och sjuka inte har råd att anlita hjälp. Som den rullstolsbundne personen de skrev om för nått år sedan som inte orkade längre. Hon orkade inte längre att skotta för att ta sig till arbetet. Sittande i rullstolen, hängande över sidan och skotta. För hjälp till detta finns inte. Och jag vet, har själv försökt få hjälp med detta. Men det är vänner, grannar, barnen eller taxichauffören som fått göra det. Och detta i ett vinterland, skamligt.
Men hur ofta läser vi om detta, att människor i stort behov inte har råd? Eller att cancersjuka som reser och far och älskar att dansa? För det är ju sådana här berättelser som regeringen vill ha ut. Om hur bra allt fungerar och hur friska sjuka är. Att alla har har råd att ta del av den hjälp som finns i detta underbara land.
lördag 12 februari 2011
Mansnätverket
Japp, efter att ha struntat i detta en längre tid nu så var jag in och kollade. Och då ser jag att P Billing startat ett Mansnätverk. Fine, jätte bra för det finns män som blir särbehandlade, negativt.
Detta med särbehandling är inte något som bara drabbar kvinnor. Även om det finns de som påstår detta.
Men jag började i alla fall kolla runt lite för att se vad de skriver om och vad tanken är. Jo, man måste tydligen vara medlem för att se det mesta. Däremot är det fullt OK att läsa den allmänna informationen. Och vips så smalnade ögonen på mig.....hur tänker de här då?
Det finns en flik som heter Mansfrågor...kan ju vara av intresse vilka frågor de anser är viktiga. Och vad de kallar manliga uppoffringar.
- Män riskerar sitt liv: De utföra samhällets farliga jobb vilket gör att mer än 90 procent av alla som dör på jobbet män. De ska även försvara landet och offra sig i krig.
Vem har valt yrket åt männen? Vem har tvingat dem att ta just dessa farliga yrken?Dessa stackars män som måste ta alla farliga jobb. Varför kan inte kvinnor ta dem och dö istället. Det blir nästan samma frågeställning som att kvinnor tjänar mindre än män inom specifika kvinnoyrken. Tyvärr är det många inom mansnätverket som anser att de får skylla sig själv för att de valt dessa yrken. Men varför har inte männen valt dessa yrken utan föredrar farliga yrken????
När det gäller att försvara landet och offra sig i krig....Hur länge har kvinnor fått vara med i det militära....?? Men idag har vi ingen värnplikt utan idag väljer du själv om du vill bli militär. Ingen tvingar någon, eller? Och offra sig i krig...undra när Sverige var i krig senast? Och nu menar jag inte vissa frivilliga insatser. Vet flera som åkt i perioder till Afganistan, dels för att hjälpa till och del för att tjäna mycket pengar. För betalt får de och de är inga småpengar vi pratar om. Men det viktigaste är, DET ÄR FRIVILLIGT. Precis som det är för kvinnor som åker. Visst, de har ändrat i detta nu så att alla som är anställda inom försvaret måste vara beredda på att tjänstgöra utomlands.
Sen tar de upp detta med enskild vårdnad och de skriver:
"Mer än 90 procent av all enskild vårdnad tillfaller modern. Av de fall som går till domstol bedöms dubbelt så många män som kvinnor vara olämpliga som föräldrar"
Att man sedan skriver:
"Mer än hälften av alla barn bor enbart med mamman efter en separation."
Och det är nu jag inte fattar. Om mammorna får enskild vårdnad varför bor barnen med pappan då. För över 90% av vårdnaden tillfaller mamman men det är bara drygt 50% som bara bor med henne. Sen redovisar det att ca 30% av alla skillsmässobarn har ett växelvist boende, halva tiden hos mamma och halva tidens hos pappa.
Sen detta med våld:
"Män är den grupp i samhället som oftast drabbas av dödligt våld. Män är även den grupp som drabbas mest av våld utanför hemmet."
Betyder detta att män är den grupp i samhället som dödas mest hemma.....?? Att de sedan har en punkt för nära relationer och våld kan ju förvilla lite. Man brukar ju hävda att våld i hemmet är våld i nära relationer.
Sen går de in på hur synd det är om killar när det gäller omskärelse. För all omskärelse för kvinnor är förbjuden. Men är inte omskärelsen på kvinnor till för att hon inte ska känna nått under ett samlag? Njuta precis som mannen.
När det senare kommer till löner som anser de att det är väl inge konstigt med att männen tjänar mer än kvinnor. För det handlar ju bara om 1%.
Sedan beklagar de sig att män betalar mer i skatt. Hallå, vilka är det som jobbar mindre för att ta hand om barn och hem. Vilka är det som jobbar inom låglöneyrkena. Vilka är oftast hemma med sjuka barn. Vilka är långtidssjuka pga barnafödande (långt ifrån alla). Ja, det finns massor av anledningar till varför en man betala mer i skatt under en livstid.
Sen räknar de även upp en massa lagar som diskriminerar män.....
Men som slutkläm kan jag nämna lite av det som står i deras sk plattform:
* Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för män och kvinnor
* Könsneutral lagstiftning
* Män och kvinnors röster är lika viktiga i jämställdhetsdebatten
Fina ord men som vanligt......... Varför tar de bara upp männs rättigheter och kvinnors skyldigheter? Könsneutral lagstiftning, bra men varför tar de bara upp lagar som diskriminerar män?
OK, de är ett mansnätverk och det är jätte bra. Men hur ska det någonsin bli rättvist i ett land där en sidan slåss för kvinnorna och den andra för männen?
Detta med särbehandling är inte något som bara drabbar kvinnor. Även om det finns de som påstår detta.
Men jag började i alla fall kolla runt lite för att se vad de skriver om och vad tanken är. Jo, man måste tydligen vara medlem för att se det mesta. Däremot är det fullt OK att läsa den allmänna informationen. Och vips så smalnade ögonen på mig.....hur tänker de här då?
Det finns en flik som heter Mansfrågor...kan ju vara av intresse vilka frågor de anser är viktiga. Och vad de kallar manliga uppoffringar.
- Män riskerar sitt liv: De utföra samhällets farliga jobb vilket gör att mer än 90 procent av alla som dör på jobbet män. De ska även försvara landet och offra sig i krig.
Vem har valt yrket åt männen? Vem har tvingat dem att ta just dessa farliga yrken?Dessa stackars män som måste ta alla farliga jobb. Varför kan inte kvinnor ta dem och dö istället. Det blir nästan samma frågeställning som att kvinnor tjänar mindre än män inom specifika kvinnoyrken. Tyvärr är det många inom mansnätverket som anser att de får skylla sig själv för att de valt dessa yrken. Men varför har inte männen valt dessa yrken utan föredrar farliga yrken????
När det gäller att försvara landet och offra sig i krig....Hur länge har kvinnor fått vara med i det militära....?? Men idag har vi ingen värnplikt utan idag väljer du själv om du vill bli militär. Ingen tvingar någon, eller? Och offra sig i krig...undra när Sverige var i krig senast? Och nu menar jag inte vissa frivilliga insatser. Vet flera som åkt i perioder till Afganistan, dels för att hjälpa till och del för att tjäna mycket pengar. För betalt får de och de är inga småpengar vi pratar om. Men det viktigaste är, DET ÄR FRIVILLIGT. Precis som det är för kvinnor som åker. Visst, de har ändrat i detta nu så att alla som är anställda inom försvaret måste vara beredda på att tjänstgöra utomlands.
Sen tar de upp detta med enskild vårdnad och de skriver:
"Mer än 90 procent av all enskild vårdnad tillfaller modern. Av de fall som går till domstol bedöms dubbelt så många män som kvinnor vara olämpliga som föräldrar"
Att man sedan skriver:
"Mer än hälften av alla barn bor enbart med mamman efter en separation."
Och det är nu jag inte fattar. Om mammorna får enskild vårdnad varför bor barnen med pappan då. För över 90% av vårdnaden tillfaller mamman men det är bara drygt 50% som bara bor med henne. Sen redovisar det att ca 30% av alla skillsmässobarn har ett växelvist boende, halva tiden hos mamma och halva tidens hos pappa.
Sen detta med våld:
"Män är den grupp i samhället som oftast drabbas av dödligt våld. Män är även den grupp som drabbas mest av våld utanför hemmet."
Betyder detta att män är den grupp i samhället som dödas mest hemma.....?? Att de sedan har en punkt för nära relationer och våld kan ju förvilla lite. Man brukar ju hävda att våld i hemmet är våld i nära relationer.
Sen går de in på hur synd det är om killar när det gäller omskärelse. För all omskärelse för kvinnor är förbjuden. Men är inte omskärelsen på kvinnor till för att hon inte ska känna nått under ett samlag? Njuta precis som mannen.
När det senare kommer till löner som anser de att det är väl inge konstigt med att männen tjänar mer än kvinnor. För det handlar ju bara om 1%.
Sedan beklagar de sig att män betalar mer i skatt. Hallå, vilka är det som jobbar mindre för att ta hand om barn och hem. Vilka är det som jobbar inom låglöneyrkena. Vilka är oftast hemma med sjuka barn. Vilka är långtidssjuka pga barnafödande (långt ifrån alla). Ja, det finns massor av anledningar till varför en man betala mer i skatt under en livstid.
Sen räknar de även upp en massa lagar som diskriminerar män.....
Men som slutkläm kan jag nämna lite av det som står i deras sk plattform:
* Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för män och kvinnor
* Könsneutral lagstiftning
* Män och kvinnors röster är lika viktiga i jämställdhetsdebatten
Fina ord men som vanligt......... Varför tar de bara upp männs rättigheter och kvinnors skyldigheter? Könsneutral lagstiftning, bra men varför tar de bara upp lagar som diskriminerar män?
OK, de är ett mansnätverk och det är jätte bra. Men hur ska det någonsin bli rättvist i ett land där en sidan slåss för kvinnorna och den andra för männen?
onsdag 9 februari 2011
Verklighetsflykt
Blir bara så less när man läser om detta med de unga förtidspensionärerna. Nu har Kristersson beslutat att alla dessa ska få en chans till riktiga jobb och slippa att vara pensionärer.
Och var i fenalis ska han hitta dessa jobb? De övriga funktionshindrade får ju inga jobb för att de inte finns. De övriga funktionshindrade ska slåss om de jobb som finns med friska. Mot alla de som företagen får betalt för att ha hos sig. Det finns tusentals där ute som jobbar och jobbar men som företagen inte behöver betala en krona för. Vem i hälsingland tror att någon vill anställa en funktionshindrad då?
Det värsta är att dessa personer som inte får vara pensionärer utan ska vara arbetslösa kommer att få än lägre ersättning. Många av dem har aldrig haft ett jobb och därför får de ej heller någon a-kassa.
Är det någon som tänkt på det?
Skulle inte tro det, utan detta verkar bara vara en åtgärd för att bli populär...ett tag. Eller är det så att detta skulle spara många goa skattepengar åt regeringen? Bra att ha så att de kan sänka skatterna åt de som har jobb och lön.
Bara tanken vad det kostar att förtidspensionera personer varje dag..... Mycket pengar att spara där. Och det av en regering som gått till val genoma att klanka ner på den föregående regeringen för deras pensioneringar av människor. Att det sedan visar sig att det är etter värre....och är det någon som hört Reinfeldt uttala sig om detta? Oj, vi måste se över detta, så fel det har blivit och sen en haranga med dåliga ursäkter.
Ett lysande exempel på hur fel allt kan bli är ju Veronica Hedenmark. Henne skulle de ju förtidspensionera 1997. Hon vägrade. I dag har hon ett av de största assistansföretagen i Sverige och omsätter miljoner. Och hon var tydligen för sjuk för att arbeta. Skulle inte tro det, det handlar om att hitta något som varje person är bra på för alla kan ju tyvärr inte starta egna företag eller veta vad de kan innan de fått prova.
Hittade denna debattartiken som Reinfeldt och Husmark skrev 2008. Jag lovar att det är en härlig läsning om man vill se hur politiker lovar och lovar:
http://www.sweden.gov.se/sb/d/7395/a/106676
Det blir nästan skrattretande hur de hötter med fingret åt allt och alla och klappar sig själv på axeln och sen visar det sig hur fel de har. Lite som att bli påkommen med handen i syltburken....
De lovar att alla ska få en chans. De ska få tillgång till någon form av aktivitet, vare sig det gäller utbildning, praktik eller arbetsträning. Och detta skrev själva stadsministern och socialförsäkringsministern.....och hur gick det. Med facit i hand så ljög de, de ljög stort. För i stället har de pensionerat 6 500 unga personer varje år. De har försämrat för funktionshindrade att ha en chans på arbetsmarknaden. De ska ju slåss om jobben med fullt friska vilket gör att de......... De har försämrat allt som har med lönebidrag att göra. Lönebidrag, den ena riktiga åtgärden för att få in sjuka på arbetsmarknaden. Vem vill betala för sjuka när man kan få friska gratis....och dessutom 5 000 i månaden för att man är så snäll.
Att det sedan skriver i sin debattartikel att mellan 1998 och 2007 ökade de unga pensionärerna från 16 000 till 27 000 vilket tydligen också är fel. För idag 2010 är det totalt 26 597 unga som är förtidspensionärer. 2007 var det ca 22 000 unga som var pensionärer. Så än en gång så ljög de.
Och ju mer jag läser om detta så inser jag att den fasad som en förtroendeingivande man han målar upp, han Reinfeldt, påläst och bra börjar nu rämna i sömmarna. Jag hoppas att alla inser det, han ljuger han med. Och han ljuger stort!
Så nästa gång jag ser han och han står där och surrar på så vet jag att han kan lika gärna stå och ljuga. Men det ska bli av intresse att se vad han har att säga om detta. Hans egen socialförsäkringsminister anser ju att det är helt åt fanders.
En annan nackdel ser man när man läser kommentarerna till dessa artiklar. Alla verkar tro att det är personer som fötts sjuka på något sätt. Men så är det inte, även om de flesta är det. Många har varit med om olyckor eller skadats i verkliga livet. Se på mig, sjukvården skadade mig. Jag har varken ADHD eller någon annan bokstavskombination. Utan denna skada hade jag kunnat ta vilket jobb jag velat, nästan.
Men en sak jag sätter mig emot är allt snack nu om att dessa personer ska få en ärlig chans på arbetsmarknaden. De ska få hjälp tillbaka. Då ställer jag mig frågan...HUR? Det ska sättas in resurser, hjälp och åtgärder. Men det löser ju inget. Detta betyder inte att de får några jobb.
När ska den svenska regeringen se till att även funktionshindrade får komma ut på arbetsmarknaden? När ska de se till att de inte behöver slåss om jobben med friska?
Försäkringskassa där jag bor har sökt närmare/över hundra personer det senaste åren. Varför inte avsätta ett visst antal % till funktionshindrade. För som det är nu så är det inga funktionshindrade som får jobben. Mitt bekymmer sitter i knät och knät behöver jag inte för att utföra jobb åt försäkringskassan.
Men låt säga att utav 100 jobb så ska minst 10 går till en funktionshindrad. 1 av 10 jobb med andra ord. Är det för mycket begärt av försäkringskassan? De är ju de som sitter där och bestämmer vilka som är friska och kan jobba men de vill inte anställa någon.
Och låt mig nu förklara. Bara för att man är klassad som funktionshindrad så betyder det inte att man sitter i rulle, har förståndshandikapp eller..... Visst, det finns de som har dessa bekymmer också. Men det är få som vet att exempelvis allergiker tillhör denna grupp. Kanske en gammal kassörska som fått nickelallergi. Fullt ok att ta ett jobb på försäkringskassan....om de fått chansen.
Men det är just chansen vi inte får. Jag har en passande utbildning och passande erfarenheter men det spelar ingen roll. Jag har ett funktionshinder och därmed så åker jag ut.
Så hur det är tänkt att över 26 tusen unga funktionshindrade ska få jobb...ingen aning. Men nu är det tydligen den gruppen som det ska satsas på. Att det finns ensamstående föräldrar som inte får jobb pga funktionshinder skiter de i. Att dessa behöver ha mat på bordet, hyra och kläder....skiter de i. Nu ska vi satsa på 21 åringar.
Varför väljer man bara vissa grupper, vissa åldrar. Hjälp alla med funktionshinder för de är många i dag. Hittade denna artikel:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article5496806.ab
Om framtiden för funktionshindrade på arbetsmarknaden. Och letar man på SCB så hittar man inget. Jo fram till december 2006. För 2007 så fick SCB ändrade förhållningsorder om hur man skulle räkna i sin statistik. Och frågan är då om det är därför man inte hittar statistik om funktionshindrade arbetslösa?
Regeringen sopar denna grupp under mattan. Ingen som ser och ingen som hör.
Man kan ju bara hoppas att non ser och hör för detta kan inte fortsätta. Som jag skrivit tidigare, en grupp som vi inte vill se är precis samma som en annan regering gjorde i ett annat land under 40-talet. Ser man dom inte så finns de inte.
Och var i fenalis ska han hitta dessa jobb? De övriga funktionshindrade får ju inga jobb för att de inte finns. De övriga funktionshindrade ska slåss om de jobb som finns med friska. Mot alla de som företagen får betalt för att ha hos sig. Det finns tusentals där ute som jobbar och jobbar men som företagen inte behöver betala en krona för. Vem i hälsingland tror att någon vill anställa en funktionshindrad då?
Det värsta är att dessa personer som inte får vara pensionärer utan ska vara arbetslösa kommer att få än lägre ersättning. Många av dem har aldrig haft ett jobb och därför får de ej heller någon a-kassa.
Är det någon som tänkt på det?
Skulle inte tro det, utan detta verkar bara vara en åtgärd för att bli populär...ett tag. Eller är det så att detta skulle spara många goa skattepengar åt regeringen? Bra att ha så att de kan sänka skatterna åt de som har jobb och lön.
Bara tanken vad det kostar att förtidspensionera personer varje dag..... Mycket pengar att spara där. Och det av en regering som gått till val genoma att klanka ner på den föregående regeringen för deras pensioneringar av människor. Att det sedan visar sig att det är etter värre....och är det någon som hört Reinfeldt uttala sig om detta? Oj, vi måste se över detta, så fel det har blivit och sen en haranga med dåliga ursäkter.
Ett lysande exempel på hur fel allt kan bli är ju Veronica Hedenmark. Henne skulle de ju förtidspensionera 1997. Hon vägrade. I dag har hon ett av de största assistansföretagen i Sverige och omsätter miljoner. Och hon var tydligen för sjuk för att arbeta. Skulle inte tro det, det handlar om att hitta något som varje person är bra på för alla kan ju tyvärr inte starta egna företag eller veta vad de kan innan de fått prova.
Hittade denna debattartiken som Reinfeldt och Husmark skrev 2008. Jag lovar att det är en härlig läsning om man vill se hur politiker lovar och lovar:
http://www.sweden.gov.se/sb/d/7395/a/106676
Det blir nästan skrattretande hur de hötter med fingret åt allt och alla och klappar sig själv på axeln och sen visar det sig hur fel de har. Lite som att bli påkommen med handen i syltburken....
De lovar att alla ska få en chans. De ska få tillgång till någon form av aktivitet, vare sig det gäller utbildning, praktik eller arbetsträning. Och detta skrev själva stadsministern och socialförsäkringsministern.....och hur gick det. Med facit i hand så ljög de, de ljög stort. För i stället har de pensionerat 6 500 unga personer varje år. De har försämrat för funktionshindrade att ha en chans på arbetsmarknaden. De ska ju slåss om jobben med fullt friska vilket gör att de......... De har försämrat allt som har med lönebidrag att göra. Lönebidrag, den ena riktiga åtgärden för att få in sjuka på arbetsmarknaden. Vem vill betala för sjuka när man kan få friska gratis....och dessutom 5 000 i månaden för att man är så snäll.
Att det sedan skriver i sin debattartikel att mellan 1998 och 2007 ökade de unga pensionärerna från 16 000 till 27 000 vilket tydligen också är fel. För idag 2010 är det totalt 26 597 unga som är förtidspensionärer. 2007 var det ca 22 000 unga som var pensionärer. Så än en gång så ljög de.
Och ju mer jag läser om detta så inser jag att den fasad som en förtroendeingivande man han målar upp, han Reinfeldt, påläst och bra börjar nu rämna i sömmarna. Jag hoppas att alla inser det, han ljuger han med. Och han ljuger stort!
Så nästa gång jag ser han och han står där och surrar på så vet jag att han kan lika gärna stå och ljuga. Men det ska bli av intresse att se vad han har att säga om detta. Hans egen socialförsäkringsminister anser ju att det är helt åt fanders.
En annan nackdel ser man när man läser kommentarerna till dessa artiklar. Alla verkar tro att det är personer som fötts sjuka på något sätt. Men så är det inte, även om de flesta är det. Många har varit med om olyckor eller skadats i verkliga livet. Se på mig, sjukvården skadade mig. Jag har varken ADHD eller någon annan bokstavskombination. Utan denna skada hade jag kunnat ta vilket jobb jag velat, nästan.
Men en sak jag sätter mig emot är allt snack nu om att dessa personer ska få en ärlig chans på arbetsmarknaden. De ska få hjälp tillbaka. Då ställer jag mig frågan...HUR? Det ska sättas in resurser, hjälp och åtgärder. Men det löser ju inget. Detta betyder inte att de får några jobb.
När ska den svenska regeringen se till att även funktionshindrade får komma ut på arbetsmarknaden? När ska de se till att de inte behöver slåss om jobben med friska?
Försäkringskassa där jag bor har sökt närmare/över hundra personer det senaste åren. Varför inte avsätta ett visst antal % till funktionshindrade. För som det är nu så är det inga funktionshindrade som får jobben. Mitt bekymmer sitter i knät och knät behöver jag inte för att utföra jobb åt försäkringskassan.
Men låt säga att utav 100 jobb så ska minst 10 går till en funktionshindrad. 1 av 10 jobb med andra ord. Är det för mycket begärt av försäkringskassan? De är ju de som sitter där och bestämmer vilka som är friska och kan jobba men de vill inte anställa någon.
Och låt mig nu förklara. Bara för att man är klassad som funktionshindrad så betyder det inte att man sitter i rulle, har förståndshandikapp eller..... Visst, det finns de som har dessa bekymmer också. Men det är få som vet att exempelvis allergiker tillhör denna grupp. Kanske en gammal kassörska som fått nickelallergi. Fullt ok att ta ett jobb på försäkringskassan....om de fått chansen.
Men det är just chansen vi inte får. Jag har en passande utbildning och passande erfarenheter men det spelar ingen roll. Jag har ett funktionshinder och därmed så åker jag ut.
Så hur det är tänkt att över 26 tusen unga funktionshindrade ska få jobb...ingen aning. Men nu är det tydligen den gruppen som det ska satsas på. Att det finns ensamstående föräldrar som inte får jobb pga funktionshinder skiter de i. Att dessa behöver ha mat på bordet, hyra och kläder....skiter de i. Nu ska vi satsa på 21 åringar.
Varför väljer man bara vissa grupper, vissa åldrar. Hjälp alla med funktionshinder för de är många i dag. Hittade denna artikel:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article5496806.ab
Om framtiden för funktionshindrade på arbetsmarknaden. Och letar man på SCB så hittar man inget. Jo fram till december 2006. För 2007 så fick SCB ändrade förhållningsorder om hur man skulle räkna i sin statistik. Och frågan är då om det är därför man inte hittar statistik om funktionshindrade arbetslösa?
Regeringen sopar denna grupp under mattan. Ingen som ser och ingen som hör.
Man kan ju bara hoppas att non ser och hör för detta kan inte fortsätta. Som jag skrivit tidigare, en grupp som vi inte vill se är precis samma som en annan regering gjorde i ett annat land under 40-talet. Ser man dom inte så finns de inte.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)